Amerikansk politik handlar alltid om makt. Och ofta om skandaler. Dock inte för att den är så mycket mer korrupt än europeisk politik utan för att USA:s supermaktsstatus blåser upp relevansen på olika händelser. Därtill bidrar landets aggressiva medier till att saker kommer ut som sällan nämns i andra länder. Exempelvis fick Bill Clinton löpa gatlopp för otrohet. Och nu är det Joe Biden som ertappats med byxorna nere. Fast idag handlar det om hemliga dokument, inte avsugningar.

Efter 50 i år toppolitiken är det väl känt att Joe Biden är en gamäng som ofta säger och gör ansvarslösa saker. Ett skämt i Washington DC är att han föddes fattig men med en silverfot i munnen. Att Biden ertappats med att hantera hemligstämplat material vårdslöst överraskar därför få. Att det blivit väsen beror istället på att Biden kritiserat Donald Trump för just detta. Och visat sig än mer ansvarslös.

Affären exploderade förra måndagen när CBS rapporterade att ett antal hemligstämplade dokument hittats på The Penn Biden Center for Diplomacy and Global Engagement, en tankesmedja Biden startade efter sin tid som Barack Obamas vicepresident 2009–2017. Papperen låg i ett skåp tillsammans med dokument rörande begravningen av Bidens son Beau, som dog i cancer 2015. Nästa dag lät Biden meddela att fler papper hittats i hans bostad i Wilmington, Delaware. Samt att alla dessa förutom ett hittats i garaget. Och än värre blev det när han på frågan hur han kunnat behandla hemliga dokument på det viset svarade att garaget minsann var låst då han där har sin 1967 Corvette; en veteranbil han stolt visat upp på TV och förklarat som varande hans speciella ögonsten.

Det är dock tidslinjen gör denna affär mest besvärande. Scenen sattes i september förra året när Biden i en intervju kritiserade Trump för att ha varit ”totalt oansvarig” i sin hantering av hemligt material. Intervjun gavs efter den federala polisen FBI:s gryningsräd mot Trumps hem i Florida och mindre än två månader före mellanårsvalet 8 november, som Bidens parti förväntades förlora stort. När hans advokat hittade dokumenten i tankesmedjan sex dagar före valet tystades detta därför ner. En i praktiken hemlig FBI granskning startas sedan 9 november, dagen efter valet, och justitieminister Merrick Garland bad senare lika diskret en åklagare titta på saken om Biden likt Trump borde granskas eller ej.

Garland fortsatte också tiga om att Biden riskerade undersökas när han 18 november formellt meddelade att Trump skulle utredas för exakt samma brott. Detta har efteråt försvarats med att han inte ville kompromettera ”undersökningens integritet” men den förklaringen köper nog få förutom, möjligen, de inblandades mödrar. Det blev därför först 9 januari, efter den andra omgången dokument hittats i Bidens garage, som folket fick höra talas om saken. Men även efter att bubblan spruckit drog Garland på beslutet att tillsätta en specialåklagare. Det beslutet togs inte förrän 12 januari.

Inte så förvånande har Bidens hantering av det hemliga materialet skapat krigsrubriker, samtidigt som Bidens anhängare har försökt tona ner betydelsen av det inträffade, bland annat genom att hävda att det rörde sig om ett ganska litet antal dokument och att Trumps brott var mycket värre. Vad gäller den första försvarslinjen rör det sig dock numera, efter att även en tredje omgång papper hittats i Bidens hem, om över två dussin. Och det är inte antalet utan innehållet som är avgörande. Enligt CNN handlar vissa av dokumenten om USA:s förhållande till Ukraina, Iran och Storbritannien, av vilket det senare är extra besvärande då detta rör sig om förhållandet till landets viktigaste politiska och militära allierade.

Även argumentet att Trumps brott är värre än Bidens har svårt att vinna fäste. En avgörande skillnad är nämligen att då Trump tog hem dokument när han var president (vilket för övrigt alla presidenter sedan nuvarande lag trädde i kraft gjort, utan att bli anklagade för något) var han berättigad att göra så. Hemlighetsstämplingarna är nämligen underordnade presidenten, varför det är vanligt att presidenten har en skriftlig order att det som presidenten tar med sig från Ovala rummet därmed inte längre hemlighetsstämplat. Eftersom presidenten flyttar ut innan mandatperioden är över, bygger alltså ett eventuellt åtal mot Trump på antingen att en sådan order inte är laglig, eller att dokumenten åter kan bli hemlighetsstämplade varmed det vore ett brott att inneha dem – inte att ha tagit med dem. För vicepresidenten, vilket Biden då var, finns inget sådant finlir. Därtill lade Trump dokumenten i kassaskåp enligt justitiedepartementets instruktioner, medan Biden hade sina liggande och skräpa i garaget.

Kritiker har pekat på fler besvärande omständigheter. Den mest sprängfyllda är att Biden inte bara erkänt att han tog hem hemliga dokument utan sin förvåning om vad som hittats var. Att fler hemliga dokument fortsätter dyka upp, väcker därför frågan hur många han faktiskt sitter på – och varför Garland inte beordrat FBI att göra en husrannsakan som den mot Trump. Kritik har även riktats mot att Biden gav sin privata advokat, som inte är berättigad läsa hemlighetsstämplat material, tillåtelse att leta igenom hans hem och kontor. Samt att denne fortsatte leta efter det att en specialåklagare tillsattes. Misstanken att han letade efter speciellt smaskiga dokument infinner sig ju här automatiskt.

En annan sak är att den tankesmedja där dokument hittades fått utländska donationer på runt 50 miljoner dollar. Samt att de flesta kom från kinesiska bidragsgivare. Detta är extra pikant då Bidens son Hunter – vars dator blev känd som “the laptop from Hell” samt innehållande samröre med horor, knark och ett förhållande med sin döde brors änka – inte bara misstänks för att också fått pengar från Kina utan som även har en nyckel till Bidens garage, där de flesta hemligheterna alltså låg kringspridda.

Det inträffade har därtill väckt frågor om amerikanska justitiedepartementets (o)partiskhet. Under Obamas tid som president 2009–2017 tillsattes där omkring 3000 tjänstemän av vilka många, då deras poster var formellt opolitiska, fick behålla jobbet när Trump tog över. Precis som i Sverige anställer dock sittande regeringar främst folk med passande åsikter. Och då departementet ansvarar för den federala polisen FBI antas flera av de nyanställa vara delar av den djupa stat som bland annat först olagligt spionerande på Trumpkampanjen 2016 och sedan drev det nu kollapsade ”Rysspåret.” FBI:s styvmoderlighet mot Trump motsvaras också av en nästan lika hundliknande undfallenhet mot Biden.

Då justitiedepartements integritet med detta har ifrågasatts, höjs röster för att låta det nu republikanskt kontrollerade representanthuset starta en egen utredning. Den amerikanska konstitutionen stipulerar att Kongressen, presidenten och Högsta Domstolen har inte bara har makt och rätt utan skyldighet att undersöka varandra. Och om så sker kommer kalabaliken fortsätta. En sådan granskning skulle nog dock inte bli mer värd än den nyss avslutade skådeprocessen mot Trump om 6 januari 2021.

Avslutningsvis. På amerikanskt vis har detta Papergate lett till spännande konspirationsteorier. Först luftade några demokrater idén att dokumenten planterats hos Biden av onda republikaner, men då denne erkände föll det hugskottet genast till marken. En annan teori som fått viss luft under vingarna är att det är demokrater som planterat dokumenten för att tvinga den impopulära och demente Biden att avgå. För om han gör detta efter 20 januari, alltså om mindre än en vecka, kan vicepresident Kamala Harris ta över och ställa upp som presidentkandidat både 2024 och 2028 och därmed sitta tio år som president mot de åtta dessa kan bli formellt valda för. Några bevis för en dylik komplott finns dock inte och det hela handlar garanterat bara om att Biden olovligen tog hem och glömde lämna tillbaka några dokument. Vilket är allvarligt nog, för om obehöriga läst dom är det ett hot mot rikets säkerhet – och i högsta grad åtalbart. Kontentan blir dock att det nu blivit omöjligt att åtala Trump för sekretessbrott utan att också åtala Biden. Och då detta garanterat inte kommer ske kommer troligen bägge gå fria. Vilket vore typiskt, för det är exakt så som Washington DC fungerar.

Anders Edwardsson
Anders W. Edwardsson, född 1970, växte upp i Dalsland och utbildade sig till historiker vid Uppsala Universitet. I slutet på 2000-talet publicerade han boken En Annorlunda Historia om Sveriges socialdemokratiska historieskrivning och flyttade sedan till USA. Han är numera doktor i amerikansk statskunskap och bor i Florida med fru och två katter.