Efter bombexplosionen i Grimsta i västra Stockholm natten 2 januari grips fyra personer. En av dem är den kände rapparen Z.E ( Jozef Wojciechowicz). Dådet antas vara kopplat till att rapparen 1.Cuz (Abas Abdikarim Bakar) bor på adressen där bomben placerats ut. De tidigare goda vännerna Z.E och 1. Cuz står numera på olika sidor i en av de blodiga gänguppgörelser som skakar Stockholm.
Nu har tre av de gripna släppts men misstankarna mot dem kvarstår, säger åklagaren Liselotte Nilsson, som leder förundersökningen:
– Skälet för beslutet att häva anhållandet är att det på grund av bevisläget inte längre är motiverat att hålla dem frihetsberövade.
Åklagaren misstänker således fortfarande att tre av de gripna var inblandade i bombdådet – men väljer att släppa dem fria och inte begära dem häktade.
Det innebär att Liselotte Nilsson väljer att inte utnyttja de mycket stora möjligheter som lagen ger henne i dag.
Hon kan låta anhålla personer utan rättslig prövning i upp till fyra dygn, husrannsakan kan om åklagaren bedömer det nödvändigt ske utan brottsmisstanke och åklagaren har vida befogenheter att besluta om tvångsmedel när det finns misstanke om brott.
Hon kan hos domstol begära att häktning ska ske i två veckor – och denna begäran kan upprepas hur många gånger som helst, tills åklagaren bedömer att risk inte längre finns för att den häktade stör den pågående utredningen.
Åklagaren kan begära restriktioner för den häktade – om domstolen beviljar detta är upp till åklagaren att bedöma graden av restriktioner – de kan innebära att den häktade sitter isolerad 23 timmar varje dygn och förutom med sina advokater inte kan kommunicera med omvärlden.
Grund för häktning är att den misstänkte kommer att hålla sig undan, eller försvårar utredningen eller fortsätter att begå brott.
Poliser har i åratal berättat om hur svårt det är att utreda gängkrigen och alla skjutningar och sprängningar. En grundläggande orsak är tystnadskultur och hot om våld mot den som pratar. Liselotte Nilsson har alltså gjort bedömningen att det inte föreligger någon fara för detta i Z.E:s fall, han kommer inte att försvåra utredningen genom att tala med andra.
Grunderna för den bedömningen känner vi dock inte till, vi får inte veta varför hon inte vill tillgripa de tvångsåtgärder som står henne till buds. I ett pressmeddelande förklarar åklagarmyndigheten att:
”För att inte skada den pågående utredningen kommer åklagaren för närvarande inte att lämna några ytterligare kommentarer och är inte tillgänglig för media.”
Alltså: en misstänkt för ett bombdåd kan vandra runt i förorten, och har möjligheten att prata fritt och undanröja bevis, men media får inte tala med åklagaren och fråga hur detta kan vara möjligt.
Vilka är Z.E och 1. Cuz?
Det är inte första gången polsk-romske Z.E gripits som misstänkt för ett grovt brott.
Han har tidigare dömts för bland annat grov stöld, rattfylleri, våldsamt motstånd, våld mot tjänsteman och misshandel och ringa narkotikabrott.
Parallellt med sin kriminella karriär har han också varit framgångsrik som rappare. 2019 blev han ”Årets artist” på Grammisgalan och på P3:s Guldgalan utnämndes han till ”Årets Hiphop/RnB”.
Han spelningar på Spotify och visningar på YouTube har hörts och setts av miljoner.
1 Cuz – det troligen tilltänkta offret för sprängningen – har också ett dömts för grova brott. Den 24-årige somaliern har dömts till fängelse för grovt vapenbrott efter att ha dolt och transporterat fem automatvapen. Han har också dömts för narkotikabrott, men också gjort sig känd för sin oro för klimatet och poserat tillsammans med Greta Thunberg. 1. Cuz var då som vanligt iförd en balaklava. Även 1.Cuz har miljoner spelningar på YouTube och Spotify.
En hypotes polisen arbetar efter är att sprängningen i Grimsta var en hämnd för mordet utanför McDonalds i Vällingby på nyårsaftonen – då sköts en 20-årig man till döds och två skottskadades.
Prenumerera för 99 kr/mån!