Elva män friades för påskens korankravaller i Rinkeby. Stenar flög genom luften. Poliser och polisbilar träffades. Men det var inte ett brott, menade en enig domstol.
Domen föll dagen före julafton. Åklagaren hade åtalat för två separata fall av våldsamt upplopp, men lyckades inte få någon fälld.
Det måste vara ett brott, tycker många som sett filmerna på arga och kränkta muslimer som går till angrepp med stenar, men domstolen höll inte med.
Rättens ordförande, rådman Gudrun Persson Härneskog, och nämndemännen Natalia Galatsky (L), Tiemon Okojevoh (MP), och Antina-Maria Hessel (C) beslutade att fria.
– Jag delar inte tingsrättens bedömning i alla delar och kommer att överklaga domen. Åtminstone delvis. Det gäller framför allt det andra våldsamma upploppet, säger åklagaren Lotta Karlsson.
Rättens beslut
I det första fallet konstaterade rätten att det var tveksamt om de åtalade kunde sägas ha deltagit i en folksamling, och att rekvisiten för våld mot person och egendom inte var uppfyllda.
I det andra fallet håller rätten med åklagaren om att det faktiskt var en folksamling, och att alla åtalade kastat sten. Två av dem var dessutom åtalade för att ha anfört ett våldsamt upplopp. Rätten håller också med om att de stått högst upp på ett staket och gestikulerat till dem som stod bakom, och att de upprepade gånger skrikit “Kom igen!”
Rättens ordförande Gudrun Persson Härneskog är inte tillbaka på arbetet förrän efter nyår. Nämndemannen Antina-Maria Hessel får svara:
Det var tydligt uppdelat i två fall av våldsamt upplopp?
– Vad menar du med två fall av våldsamt upplopp och tydligt uppdelat?
Det var två åtal om våldsamt upplopp, och en eller ett par var åtalade i båda fallen.
– Jag minns inte. Det var ganska länge sen och jag har inte sett domen. Det går inte att komma ihåg alla förhandlingar som vi sitter med i. Det är nästan hundra stycken om året. Jag minns verkligen inte några detaljer. Jag vet bara att vi var överens i båda fallen, säger Hessel.
Till skillnad från kravallerna i övriga städer fanns politikern Rasmus Paludan på plats i Rinkeby. Den levande krutdurken hade kommit för att bränna en koran.
Rätten tar fasta på att en stor del av ilskan var riktad mot honom. Att tre av målsägarna i rättegången var poliser som skadats av kastade stenar räckte inte.
Under en stund evakuerade polisen Rasmus Paludan in i en civil polisbil. Bilen utsattes för stenkastning och fick plåtskador. De åtalade sa att de aldrig förstod att det var en polisbil.
– Beslutet grundar sig på att det som åklagaren formulerat inte gick att styrka under förhandlingen, förklarar Antina-Maria Hessel
Och det höll du med om?
– Alltså, vi var eniga om att vi hade samma uppfattning alla fyra. Jag vet inte hur domen är formulerad men vi litar på att det som står är det som vi har kommit fram till.
Förvånad åklagare
Lotta Karlsson delar inte rättens syn på hur man ska bedöma brottet våldsamt motstånd. Enligt henne behöver hon inte bevisa att just de åtalades stenar träffade polis eller polisfordon. Det ska räcka att folksamlingen som sådan träffar.
Jag funderar över varför brottet finns och varför deltagare i en folkmassa ska hållas ansvariga, bara de deltar. Det måste väl vara för att det är nästan omöjligt att bevisa såna saker?
– Ja, det är det jag menar. Man kan åtala för både våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman, om man kan bevisa att specifika stenar har kastats mot en specifik polis. Så jag tycker att tingsrätten hamnar lite fel där, i sin bedömning.
Paludan var på plats. Gjorde det ditt jobb svårare än i till exempel Örebro, där det inte fanns någon annan måltavla än polisen?
– På det sättet kan man tycka det. Syftet blir inte lika klart.
Någon som ser filmer från kravallerna måste ju tänka att det här är ett brott. Har du åtalat för rätt brott?
– Jag anser att det är rätt brott. Jag tycker inte att det här är ett blåljussabotage. Då ska man verkligen rikta in sig på att hindra polisen. Det här har mer karaktären av att man sätter sig upp mot polisen. Brotten träffar delvis samma gärningar, så man får titta på syftet.
Hur reagerade du på den friande domen?
– Jag hade inte förväntat mig det. Eventuellt att den första punkten skulle ogillas, men inte den andra. Så jag blev ganska förvånad.
Åklagarkollegan om domen
– Jag har läst den domen, säger Per-Erik Rinsell, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Borås.
När polisutredningarna växte efter alla påskupplopp fick de utsatta städerna hämta in hjälp utifrån. Per-Erik Rinsell fick ge understöd till åklagarna i Örebro. Han åtalade fyra män för brottet grovt blåljussabotage och fick dem fällda i både tingsrätt och hovrätt. Nu tar han Lotta Karlsson i försvar:
– Jag har inte varit på förhandlingen så det är svårt att avgöra om domen är rätt eller fel, men jag tyckte möjligen att det var en ganska snäv bevisvärdering, om man säger så. Domstolen ställde stora krav på åklagaren, faktiskt.
– Alltså, har man visat att de kastar sten då har de faktiskt deltagit i ett våldsamt upplopp. Jag var inte där så jag ska inte kritisera domen, men jag blev lite förvånad när jag läste den.
Att det fanns en annan måltavla på platsen – Paludan var ju i Rinkeby – verkar ha komplicerat åklagarens jobb?
– Ja, det intrycket får jag också när jag läser domen och det känns konstigt, ska jag säga. Jag var inte där, men min uppfattning är nog … Nej, jag ska inte spekulera mer. Det blir dumt bara. Men jag tycker det känns lite märkligt när jag läser domen. Det tycker jag.
Prenumerera för 99 kr/mån!