Massutvandringen från Kuba sker i sviterna av den ekonomiska krisen och orkanen Ian som ödelagt delar av landet. Landets finansministerium har halverat tillväxtprognosen för 2022. Dessutom har man inte lyckats få igång turistindustrin ordentligt efter pandemin, något som hämmar landets ekonomi. Samtidigt importerar man olja från Ryssland och är ett av väldigt få länder som inte fördömt invasionen av Ukraina.

Kuba ser nu den största utvandringsvågen i sin historia. Från december 2021 till samma månad 2022 registrerade gränspolisen 227 000 fall av kubaner som illegalt tog sig in i USA. Det är fler är 1980 då 125 000 lämnade Kuba för USA och 1994 få 34 000 nådde amerikansk mark på bara en månad, skriver AFP.

David Gonzalez är en 34-årig frisör som tidigt 2022 lämnade Kuba för att ta sig till USA. Han menar att den ekonomiska krisen är den värsta sedan 1990-talet och att han aldrig gillat landets kommunistiska regim. Man tappar hoppet på Kuba, sade han i Miami, dit han tagit sig efter en resa som gått igenom flera andra länder.

Gonzales hopplöshet delas med många unga kubaner, en anledning till den stora utvandringen. Han reste först med flyg till Nicaragua, eftersom man inte behöver ett visa för att resa dit från Havana. Flygbiljetten kostade 35 000 kronor, sedan lade han en lika stor summa på att anlita smugglare som tog honom till USA. Som jämförelse är snittlönen på Kuba 1570 kronor i månaden.

30-dagar tog resan, som började med att han sålde allt han ägde. Genom Centralamerika och Mexiko gick färden, ibland hoppackad med andra på ett lastbilsflak. Eller tätt packade på en buss.

En annan vanlig väg är den som är fågelvägen, nämligen via vattnet. 145 kilometer är sträckan mellan Kuba och delstaten Florida i USA. Dussintals båtflyktingar anländer varje vecka. På juldagen plockades femton upp vid Florida Keys.

Mariana de la Caridad Fernandez och hennes syster Yaneris flydde husarrest och fängelse på Kuba. De hade varit med i demonstrationerna som skakade landet i juli 2021. 16 timmar tog färden med båt, tillsammans med deras hund Toby och 40 andra människor.

Vi fick panik när vi anlände i den tidiga gryningen och var tvungna att lämna båden och simma för att komma i land, säger Fernandez.

Gränspolisen plockade upp dem och de fick tillfälligt uppehållstillstånd. Målet är att ansöka om politisk asyl. Många blir dock skickade tillbaka hem till Kuba, om de inte kan uppvisa giltiga skäl till att deras liv svävar i livsfara.

Nicaragua är en allierad till regimen på Kuba och visumfriheten mellan länderna infördes 2021. Över 1 000 politiska fångar beräknas finnas på Kuba, många vilka deltog i protesterna sommaren 2021.

Relationen till USA är dålig men den har blivit ännu sämre. Både Kuba och dess allierade Nicaragua blev nyligen designerade som ”länder med speciella problem” av det amerikanska utrikesdepartementet och utrikesminister Blinken.

Det kan alltså komma fler sanktioner, till de som redan finns. Biden har bara marginellt gjort lättnader, jämfört med föregångaren Donald Trump. Trump höll en hård linje mot Kuba.

Regimen i Havana har infört hårdare restriktioner mot protestantiska församlingar som inte är korrekt registrerade av staten. Något som fått USA att mena att religionsfriheten försämrats i landet.

Kubas utrikesminister Bruno Rodriguez kallade svartlistningen för oärlig och godtycklig. Han påstår också att det är välkänt att det råder religionsfrihet i landet.

När den ryska invasionen av Ukraina inleddes tog Kuba indirekt ställning för Ryssland. Länderna har en relation som går tillbaka till revolutionen 1959, men den har blivit svagare de senaste årtiondena.

Efter orkanen Ian orsakade stor skada på landet i september bad man om lättade amerikanska sanktioner. Men det fick man inte. Dock fortsatte oljeimporten från Ryssland obehindrat, och stod för 40 procent av bortfallet i landets egna reserver.

Förutom hjälp för Kuba har detta också varit ett sätt för Ryssland att fortsätta sin export, när andra marknader stängts efter krigsutbrottet. Kuba kan därför sägas vara inklämd mellan länderna i konflikten, och förbättrade relationer med USA är inte att vänta i närtid.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.