Vi står nu inför en situation vi aldrig befunnit oss i, enligt Alexandra Henrion-Caude. Många läkare har agerat utifrån bristfällig information och gett vaccin mot covid 19 till sina patienter. Patienterna har inte heller kunnat tillgodose sig information om riskerna med vaccinet. Men, frågan handlar i grunden strikt taget inte alls om att vara motståndare eller förespråkare av vaccin. Det handlar om att förstå att vetenskap och forskning är en pågående process.

Alexandra Henrion-Caude är en fransk forskare och doktor i genetik. Hon tog examen från Université Paris-Diderot 1997. De senaste 12 åren har hon forskat på RNA-biologi. Sedan vaccineringen blev aktuell under 2021 har hon varit en av de främsta kritikerna.

Hon skriver och uttalar sig primärt på franska, men ger då och då intervjuer och föredrag på engelska. Hon är verksam vid Frankrikes nationella institut för hälsa och medicinsk forskning, Inserm.

I en videokonferens 19 januari 2022 berättade hon om sina slutsatser om vaccinen. Hon inledde med att berätta att i en databas fanns då över tre miljoner rapporter om bieffekter av vaccineringen. Hon syftade på VigiAccess, en databas administrerad av Världshälsoorganisationen (WHO). Antal döda efter att vaccineringen påbörjades ett år innan stod då för över hälften av alla dödsfall inrapporterade, under de 30 senaste åren. Alltså, hälften av alla dödsfall av vaccin hade kommit från covidvaccinen.

Problemet, enligt Henrion-Caude, är inte en konflikt mellan vaccinskeptiker och vaccinförespråkare. Detta är en falsk konflikt, som tvingats på folket. Det riktiga problemet är att kunna diskutera forskning, kunskap och kunskapsluckor.

RNA-virus utvecklas fort, vilket påverkar strategin för vaccinering på ett angeläget sätt. På två år har bara ett svar för hur covid 19 ska bekämpas erbjudits, vaccinen. Själva grundviruset SARS-CoV-2, från Wuhan, har försvunnit och nådde aldrig i sin ursprungsform till Europa eller andra platser.

Hon radar upp fem problem med den aktuella vaccinstrategin som den enda lösningen på covid 19. Det första är att vaccinen fortfarande var i stadiet av forskning och utveckling, när det började ges till folk. Vaccinen var fortfarande under klinisk testning.

Det andra är att godkännandet av vaccinen som nödåtgärd mot viruset bara kunde ske om inga andra behandlingsmetoder hjälpte.

Vilket är kopplat till det tredje problemet, att övriga behandlingsmetoder exkluderades. Godkännandet av vaccinen som den enda lösningen byggde just på att ingen annan lösning tilläts.

Det fjärde problemet är att det inte fanns någon bedömning av epidemins dynamik. Som exempel ger hon Israel, Storbritannien och Förenade Arabemiraten, där coviddödsfallen nådde en topp efter att massvaccinationen påbörjats. Länderna borde stoppat vaccineringen, menar hon, när den effekten av ökande dödstal blev tydlig.

Det femte är att analysen av risk och nytta var ofullständig. Man tog inte hänsyn till ålder, sjukdomstillstånd, immunitet eller biverkningar.

Hon nämner också flera falska löften som gavs. Det ena var att vaccinet skulle stoppa pandemin. Men WHO bytte i september 2021 linje till att spridningen nu var endemisk. Alltså att sjukdomen nu var på en relativt konstant nivå i samhället.

Det andra var att vaccinet skulle utrota viruset. Men i januari 2022 var det tydligt att länder i Europa började betrakta covid 19 som vanlig influensa. Att inte bara använda vaccin mot den, utan vanliga medicinska metoder också.

Ett tredje brutet löfte var att vaccinet skulle vara som ett botemedel mot viruset. Men i och med att viruset utvecklas till nya varianter blir åtgärder som vaccinpass problematiska. Det vill säga, det vaccin man tagit ebbar ut med tiden och hjälper inte mot en ny variant av viruset.

Hon kritiserar också hanteringen av immunitet. Att personer som haft viruset och hade naturlig immunitet tvingades vaccinera sig, för att kunna använda vaccinpass, var fel. Vaccinering av en person med naturlig immunitet gav inget extra skydd.

Dessutom hade inte mRNA-vaccin använts för att motverka sjukdomar hos människor tidigare. All form av vaccin mot coronavirus saknade lyckade testförsök. Enligt Henrion-Caude hade coronavirusvaccin aldrig godkänts för vare sig djur eller människor i Frankrike tidigare.

Hon är också kritisk till designen av vaccinen, med spikproteiner. Den första anledningen är att spiken är en stark faktor för evolutionär mutation. Då man bygger upp antikroppar och immunitet mot något som är i förändring och muterar sig, vet man på förhand att produkten (vaccinet) kommer bli utdaterad.

Den andra anledningen är glykosylering, när socker läggs till spiken. Mönstret av socker på spiken förändras konstant, vilket försvårar vaccinationen.

Den tredje är att man valde en patogen antigen, som inte dämpas eller inaktiveras. Vilket är normalfallet vid vaccin annars. Spikens ”giftighet” bevarades alltså.

Avslutningsvis uttrycker hon skepticism mot att man nu fortsätter ta påfyllnadsdoser av vaccinet. Det riskerar leda till en överstimulering av immunförsvaret och autoimmunitet, att kroppen reagerar mot sina egna friska celler och vävnad.

Henrion-Caude menar att begreppet expert är något som är missvisande. Som forskare förväntas man vara en specialist på sitt område. Kunna litteraturen och ha koll på vilken nivå kunskapsläget är just nu. Men det är aldrig absolut sanning, utan forskningen utvecklas hela tiden, konstant.

Och den inställningen till kunskap och forskning genomsyrar hennes kritik mot vaccinen och hur de använts under pandemin. Någonting ofärdigt har marknadsförts som något fullständigt. Vad som händer nu är oklart men processen att granska vaccin och annat kring pandemin fortsätter i oförminskad takt.

Alexandra Henrion-Caude är en av föreläsarna under pandemikonferensen som Läkaruppropet arrangerar i Stockholm 21–22 januari.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.