Justin Trudeau har blivit den medkännande liberalismens omslagspojke. Mannen som inte tvekar att stå upp och be om ursäkt för hur olika minoritetsgrupper behandlats i Kanada under 200 år. Han verkar rörd varje gång han offentligt ber om ursäkt – men hur är det egentligen ställt med hans medkänsla frågar sig många i Kanada.
Den kanadensiska kvinnliga arméveteranen Christine Gauthier var van att kämpa. 1989 skadade hon ryggrad och ben under en militär övning och blev rullstolsbunden. Men under åren som följde blev hon en mycket framgångsrik handikappidrottare, och erövrade många internationella mästerskap i flera olika grenar – bland annat i styrkelyft.
Hon var lika hård i sin strid mot VAC, den kanadensiska myndighet som har ansvar för arméveteraners väl och ve. I fem år kämpade hon för att få en rullstolshiss installerad i sitt hem, men VAC gav inte vika, och till slut fick Christine ett brev från en representant där denne föreslog att om livet nu var så besvärligt – vore det inte då enklast om Christine lämnade livet?
”Jag har ett brev som säger att om du nu är så desperat, då kan vi erbjuda dig MAiD, assisterat självmord”, vittnade Christine nyligen om i ett utskottsförhör i Kanadas parlament. MAiD står för ”Medical assistance in dying”.
Hon är inte den enda arméveteran som VAC försökt övertala till självmord. De senaste månaderna har Kanada skakats av en serie avslöjanden om hur anställda på VAC försöker lindra sin arbetsbörda genom att uppmana veteraner att ta livet av sig.
I augusti i år berättade en veteran som lider av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom – och som också har en hjärnskada – att en anställd på VAC erbjudit honom assisterad dödshjälp. Veteranen hade aldrig haft några funderingar på självmord, utan ville ha praktisk hjälp, erbjudandet kom helt oväntat för honom. Trots att han bestämt tackade nej till att dö, fortsatte ändå den VAC-anställde vid senare tillfällen att föreslå att veteranen skulle begära dödshjälp.
Efter avslöjandet i media förklarade VAC att det rörde sig om ett ”olycksfall i arbetet” och att det var unikt. Sedan dess har ytterligare fyra veteraner vittnat om hur de har fått liknande oönskade erbjudanden, och VAC:s ledning har tvingats medge att man inte har en aning om hur många liknande fall det totalt kan röra sig om – eller hur många som låtit sig övertalas.
De kan vara fler än man först kan tro.
40 000 kanadensiska soldater deltog i kriget i Afghanistan åren 2001 till 2014.
Omkring 4000 av dem beräknas ha PTSD i kronisk form.
2000 återvände hem sårade och med olika former av fysiska skador.
Självmordsfrekvensen är dubbelt så hög bland Afghanistan-veteraner som bland ”vanliga” kanadensare.
Självmord med statlig hjälp
Dödshjälpsvågen i Kanada startade 2015 då landets högsta domstol i ett utslag fördömde att dödshjälp var olagligt. Domstolen menade att förbudet berövade människor deras värdighet och autonomi. Landets regering fick ett år på sig att lägga fram ett lagförslag om assisterad dödshjälp.
Det var en uppenbart stolt premiärminister Justin Trudeau som 2016 presenterade ett förslag som innebar rätt till assistent självmord för alla som fyllt 18 år, och som hade en obotlig sjukdom eller handikapp i ett långt framskridet stadium som innebar ”olidligt fysiskt eller mentalt lidande”. Den som ville få hjälp att dö måste få sin ansökan godkänd av två läkare.
Genom senare tillägg till lagen har den också kommit att omfatta personer som inte är obotligt sjuka men som inte anser sig kunna uthärda sitt lidande och sin situation.
2021 fick mer än 10 000 individer i Kanada assisterad dödshjälp, en ökning med 32 procent jämfört med föregående år.
Lagens anda var att den lidande skulle övertala läkare om behovet av dödshjälp. Men det senaste årets avslöjanden visar att det istället ibland är läkare och statligt anställda som försöker övertala den som är sjuk eller har ett handikapp att de borde begära dödshjälp.
Det gäller inte bara arméveteraner med fysiska eller mentala problem. Nyhetsbyrån AP visade i en serie artiklar hur läkare och sjuksköterskor förklarade för handikappade – som aldrig uttryckt något önskemål om att dö – att de borde begära dödshjälp; detta eftersom vården av dem var så dyr. Bättre att du ligger i jorden än ligger skattebetalarna till last var budskapet.
Vad säger då landets ledare Justin Trudeau?
Inte mycket. Han uttalade sig om det första kända fallet när det gälle en arméveteran som fått utstå övertalningsförsök för att begär dödshjälp – och Trudeau sa att så fick man inte behandla dem som stridit för sitt land. Sedan dess har han varit tyst i frågan efter att det visat sig att fler veteraner behandlats på samma sätt.
Trudeau verkar vara mindre intresserad av att skydda dem som nu lever, och mer intresserad av att be dem som är döda om ursäkt för olika oförätter. Det kostar inte så mycket att be de döda om ursäkt, men det kostar att ge levande människor hjälp.
Några exempel på Trudeau-ursäkter
Sedan han blev premiärminister har Justin Trudeau gjort sig känd för sina många och långa ursäkter riktade till grupper som drabbats av vad den kanadensiska staten gjort genom historien. Han är känd för att ofta börja gråta under sina framträdanden.
• I juli i år bad han vid en ceremoni de svarta soldaterna i en bataljon som formerades under första världskriget om ursäkt för den rasism de utsatts för. Det var något svårt att uppbringa levande medlemmar så ursäkten fick riktas till deras ättlingar.
• 2021 bad han vid sju större tillställningar Kanadas urbefolkning om ursäkt.
2021 bad han alla kanadensare av italienskt ursprung om ursäkt för att italiensk-kanadensare internerats under andra världskriget.
• 2018 bad han det judiska folket om ursäkt för att Kanada inte tagit emot tillräckligt många judiska flyktingar under andra världskriget.
• 2018 bad han om ursäkt för att kanadensare av tyskt ursprung internerats under andra världskriget
• 2017 bad han alla HBTQ-personer i Kanada om ursäkt för den behandling de fått utsått genom historien.
• 2016 kom en ursäkt till landets kineser för vad de fått utstå i Kanada.
• 2016 bad han landets sikher, muslimer och hinduer om ursäkt för en händelse 1914 då personer tillhöriga dess grupper inte fått stiga i land i Kanada.
Men Trudeau har också fått ge be om ursäkt för sitt personliga beteende, bland annat för att:
– han anlade black-face på en fest i ungdomen och foton dök upp när han blivit premiärminister
– var med och tilldelade ett stort företag statliga miljonkontrakt, och Trudeaus släktingar fick ordentliga arvoden för att de framträdde som talare på företagets tillställningar
2019 kommer kanske den personliga ursäkt som säger oss mest om Justin Trudeau, mannen som verkar älska att framträda och be om ursäkt för brott begångna mot ursprungsbefolkningen för hundratalet år sedan.
I åratal hade representanter för Grassy Narrows-stammen försökt få Trudeau att bry sig om att många i stammen drabbades av kvicksilverförgiftning. De ville att han skulle besöka reservatet och se resultatet av nio ton kvicksilver dumpats i områdets vattendrag på 1970-talet.
Men Trudeau hade aldrig tid.
I mars 2019 håller Trudeau tal på en middag vars syfte är att samla in kampanjbidrag till det liberala partiet. Man måste donera 15 000 kronor för att få en plats på middagen. Trudeau talar om frihet, medkänsla och förstås om att be om ursäkt för forna tiders förtryck.
Då reser sig en kvinna upp från ett av borden och vecklar ut en banderoll med kravet på att Trudeau gör något åt att indianer kvicksilverförgiftas. Hon förs bort, av vakter och medan hon avlägsnas ur lokalen säger Trudeau spydigt i mikrofonen: ”Tack så mycket för din donation, jag uppskattar den verkligen”.
Dagen efter ber han om ursäkt för sitt ”respektlösa yttrande”.
Han är givetvis lite rörd när han framför sin ursäkt.
Framtiden
Ett nytt tillägg till lagen om assisterat självmord skulle ha trätt i kraft våren 2023. Det innebar att även människor med mentala sjukdomar som plågade dem kunde få dödshjälp – om de till exempel var mycket djupt och långvarigt deprimerade.
Lagändringen är nu stoppad.
Men Justin Trudeau betonar att det är ”tillfälligt”.
Prenumerera för 99 kr/mån!