Den 44-årige Karlskronabon Bherlin Gildo åtalas för folkrättsbrott då han stred i Syrien för tio år sedan. 2012 reste han ner och anslöt sig till Mujahedeen Fi Ash-Sham, kopplade till al-Qaida och motståndare till Syriens regering. Trots att 150 IS-terrorister återvänt till Sverige är det mycket ovanligt med åtal. 2021 ska ett 40-tal utredningar om folkrättsbrott ha påbörjats. Samma sak gäller återvändande IS-kvinnor, där det främst är sociala myndigheter som kopplas in.

Det finns bilder på Gildo när han poserar med tillfångatagna och dödade civila, skriver SVT. Dessa propagandabilder är en del av bevisningen mot honom. Gildo har sedan dess bytt namn till Nathan Benoitzon.

Han ses också fira militära framgångar. Att han åtalats beror på att både civila och soldater som är satta ur stridbart skick ska vara skyddade. Att utsätta dem för kränkande behandling är ett krigsbrott.

Gildo själv har erkänt att det är han på bilderna. Men att syftet inte var att kränka någon, och att personerna han poserar med varit döda en längre tid. Han påstår också att han själv inte stridit.

En del av bevisningen är redigerade filmer av händelserna som hittats på hans dator. Han ska på en bild posera vid ett huvud. På en annan riktar han ett vapen mot tre personer han poserar med. Totalt sett är bevisläget gott, enligt kammaråklagare Reena Devgun.

I ett inlägg på sin blogg från 2012 skriver journalisten Per Gudmundsson om Gildo och andra jihadister från Sverige. Gildo kallade sig Abu Dhirar Filibbini och laddade upp bilder på sitt Facebookkonto från militärbasen Sheikh Suleiman nära Aleppo.

Till bilden där Gildo poserar med en död regeringstrogen soldat hade han skrivit ”vår fiende, en död shabibha i (Sheik Sulayman Fi Darul Izza). Andra döda personer kallade han ”bashar asad’s hundar”, då presidenten i Syrien var Bashar al-Assad.

I förhör med Metropolitan Police i Storbritannien från 2014 kan Gildo inte svara på om det som står på Gudmundssons blogg är sanning eller lögn. Han påstår också att det är han som tagit bilder från bloggen och lagt upp på sin Facebook, men Gudmundsson säger sig tagit bilderna från Gildos Facebookkonto.

Gudmundssons är vittne i rättegången mot Gildo. Hans advokat Thomas Olsson ville dock stryka Gudmundssons vittnesmål från rättegången. Det främsta skälet enligt Olsson var att Gudmundsson inte skulle kunna tillföra några uppgifter i sak om vad som hänt vid det aktuella tillfället, till målet.

Tingsrätten bortser dock från kravet och säger att förhöret med Gudmundsson styrker att syftet med bilderna var att kränka offren. Straffet för folkrättsbrott är fängelse i minst fyra år.

Hur många återvändare åtalas?

2021 beräknas 150 IS-terrorister återvänt till Sverige och ett 40-tal utredningar om krigsbrott pågick. Här räknas inte kvinnor och barn in. Ungefär 300 personer anslöt sig till IS-terroristerna, men andra stred för andra terrorgrupper.

Ett par av de svenska IS-kvinnorna som återvänt har åtalats för brott. Den 49-åriga Lina Ishaq från Halland reste till Syrien 2013. Hon åtalades för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse, då hon använt sin son som barnsoldat.

SYRIEN ELLER SVERIGE? Ett par av personerna på bilden är bekräftade som döda, andra tros vara vid liv (ex. Shasha Liridon, tredje fr. h.)

I mars blev hon dömd till sex års fängelse, första gången i Sverige någon dömts för att ha använt en barnsoldat. Sonen dog i strid 16 år gammal.

Främst Säpo vet vilka som är IS-återvändare. Om de inte anses utgöra ett hot lämnas sällan information vidare till polis eller andra myndigheter.

Samtidigt visade en rapport från Försvarshögskolan 2017 att i princip alla 300 IS-resenärer gått på statliga bidrag, i någon form. CSN, bostadsbidrag, föräldrapenning, barnbidrag och liknande har hjälpt jihadisterna ekonomiskt.

Det är inga stora pengar, de blir inte rika på det, men det kan räcka långt i en konfliktszon, sade terrorforskaren Magnus Ranstorp till SVT.

Trots att både Irak och Syrien mycket snabbare lagför och dömer IS-terrorister står Sverige och stampar. Den stora majoriteten av återvändarna har fått återgå till ett liv i samhället. Vad de tar sig för i framtiden kan bli en obehaglig överraskning.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.