Kina har skakats av ökade protester mot pandemilagarna och nedstängningar senaste veckan. Kinas högsta chef för covid och flera större städer har hintat om att lätta på restriktionerna. Samtidigt har man slagit ned hårt på demonstranter, som protesterar mot drakoniska nedstängningar, masstestning och karantänsregler. Har regimen veknat, eller gör man en redan planerad anpassning till nya omständigheter?

Vice premiärminister Sun Chunlan sade i onsdags att omikronvarianten av covid är mildare och att vaccinationsgraden ökar. Den nya situationen kräver nya åtgärder enligt Sun, som varit en central person bakom president Xi Jinpings pandemilagar. Att hon inte nämnde landets nolltolerans mot covid i sitt tal till hälsoministeriet kan betyda att lättnader i restriktionerna är i antågande.

I Peking har man gjort vissa lättnader. Pensionärer, hemarbetandes, studenter och lärare som arbetar online behöver nu inte testa sig dagligen. Ett negativt test inom 48 timmar krävs dock för att besöka offentliga platser som caféer och liknande.

Även i Guangzhou i södra Kina har man slutat med daglig masstestning av personer som inte behöver lämna hemmet så ofta. Det var i distriktet Haizhu som stora protester nyligen bröt ut. Att inte behöva ta sig till karantänläget utan kunna stanna i sin lägenhet är en förändring.

Samtidigt har protesterna varit de största sedan 1989, och fått stort genomslag globalt. Det startade i Urumqi i Xinjiang, där brann folk inne, och man skylde det på pandemilagarna som gjort folk till fångar i sina lägenheter. Protesterna spred sig sedan till andra delar av landet.

Förutom krav på mildrade pandemilagar har även krav på politisk reform och att Xi borde avgå, framkommit. Poliserna är oftast klädda i heltäckande vita dräkter och bär stora sköldar. En Guangzhoubon Chen berättade för AFP att han sett 100 poliser dyka upp i byn Houjiao i Haizhu och grep tre män.

Enligt USA:s utrikesminister Anthony Blinken är protesterna ett tecken på svaghet i det kinesiska systemet. Alla borde få utlopp för sin frustration på ett fredligt sätt, menar han.

Under onsdagen kom också nyheten om att Jiang Zemin avlidit. Toppolitikern var ansvarig för att slå ned protesterna på Tiananmentorget 1989. Hans roll där har lyfts av regimmedia som ett föredöme. Men liknelser har också gjorts mellan Jiangs styre på 1990-talet, som var betydligt liberalare än Xis. Mer tolerant men mindre ekonomiskt framgångsrikt, skrev en person på sajten Weibo.

Vid universitetet i Hong Kong samlades ett dussin personer och ropade ”ge mig frihet eller ge mig döden”. Protester i solidaritet med kineserna har hållits, exempelvis i Melbourne och Washington D.C.

Övervakningsåtgärderna

Polisen har plockat fram mer sofistikerad teknisk utrustning ur sin arsenal, under protesterna. Ansiktsigenkänning och data över människors rörelsemönster används för att gripa upploppsmakare. Speciellt i storstäderna Shanghai, Peking och Guanzhou. Men ansiktsigenkänning och övervakningskameror finns i många andra städer.

I Peking har polisen förmodligen använt sig av spårningsdata för mobiltelefoner och kontaktat folk som gått förbi platser där protester skett. Personer som på riktigt deltagit i protesterna har gripits av polis och fått sina mobiltelefoner beslagtagna. Vissa har fått sina Telegramkonton övertagna av polisen.

Personer aktiva i demonstrationerna använder sig av hemliga chattgrupper och VPN, men är nu på sin vakt mot infiltratörer från polisen. Man uppmanar till att radera viktig information på sina mobiler, i förebyggande syfte.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.