Du formas ofta på ett grundläggande sätt i din barndom och tidiga ungdom. Kanske inte att du då får de åsikter du kommer att behålla livet ut – men det är då din karaktär karvas fram av omgivning och omständigheter.

Om din far och din farbror blir mördade med några få års mellanrum, och alla myndigheter försäkrar dig att de mördades av två individer som var lite vrickade och förvirrade – men att dessa mänskliga vrak ändå lyckades överlista och ta sig förbi säkerhetsmaskineriet i världens mäktigaste nation – ja, då är det inte underligt om du utvecklar en grundläggande misstänksamhet mot statsapparaten i ditt land.

Robert F Kennedy JR:s farbror John F Kennedy blev USA.s president, och mördades av Lee Harvey Oswald fredagen den 22 november 1963 i Dallas, Texas. Stora kommissioner och utredningar slog fast att Oswald agerade helt ensam, och att Oswald själv mördades av Jack Ruby – och att dådet skedde medan Oswald var omgiven av halva delstatens poliskår. Det förklarades med att … tja, sådant händer.

Robert F Kennedy Jr:s far Robert F Kennedy mördades av Sirhan Sirhan 5 juni 1968 på Ambassador Hotel I Los Angeles, Kalifornien. Det skedde under hans valkampanj för att utses till demokraternas presidentkandidat – och hans seger verkade ganska given.

Utredningarna som följde visade – förstås – att Sirhan Sirhan agerat ensam.

Två dårar dödar två bröder – en av bröderna var USA:s president, den andra skulle antagligen komma att bli landets näste president. Som sagt: ”Tja, sådant händer”.

Ingen av utredningarna ville ägna en tanke åt att bröderna hade fiender vida mäktigare än två personer med psykiska problem. Bröderna hade om och om igen under sina karriärer kommit ihop sig med mäktiga krafter i staten och finansvärlden. Att vilja avsluta USA:s krig i Vietnam och ingripanden på andra håll i världen var – milt uttryckt – inte populärt i krigsmakten, i CIA och FBI.

Nu pågår på sätt och vis ännu ett mord på en Kennedy – det karaktärsmord som vi ser utföras inför öppen ridå på Robert F Kennedys son Robert F Kennedy Jr. Det är lite märkligt att följa det skeendet – för det är inte alltför länge sedan Kennedy var uppburen, hyllad och sedd som ett föredöme i amerikansk politik och offentlighet.

Från mitten av 1980-talet och två årtionden framåt var han som jurist och advokat en av USA:s mest uppmärksammade miljökämpar – inte en av dagens sort som klistrar fast sig mitt på vägen eller som kastar mat på en tavla på ett museum. Kennedy nitade miljöbovar som förgiftade vattendrag och marker genom noggranna utredningar och genomarbetade stämningar. Han släpade förövarna inför domstol och såg till att de genom åren fick betala hundratals miljoner dollar i skadestånd.

Under de här åren växte hans misstänksamhet mot den amerikanska staten – han såg hur den samspelade med dem som förödde naturen, hur pengar bytte hand och konton, och hur de stora bolagen fick göra som de ville.

Han hade lärt sig att inte lita på vad som kommunicerades från direktionsrummen: ”Va, har någon dumpat 40 000 tunnor med giftigt avfall i Mississippi-floden? Oj! Men det var inte vi i alla fall. Står vårt namn på tunnorna. Någon måste ha stulit dem av oss.”

Han lärde sig efterhand att inte lita på vad ministrar och byråkrater sa.

Misstänksam mot makten

När han börjar engagera sig i frågan om sjukdomar, läkemedel, epidemier och vaccin i början på 2000-talet är det med samma misstänksamhet. Varför skulle han lita på de gigantiska, mäktiga läkemedelstillverkande bolagen? Ett bolag är ett bolag och sätter sina egna intressen i första hand – och en politiker är oftast en person som sätter sin egna intressen i första hand. Kan man få stora kampanjbidrag, och dessutom vandra fram och tillbaka mellan statlig tjänst och arbete åt läkemedelsbolagen – då skapas det ett medicin-industriellt komplex – där staten ingår.

Ingen konstig idé alls.

Redan Eisenhower hade talat om, och varnat för, det militärindustriella komplexets makt.

Varför skulle det inte också utvecklas ett medicin-industriellt komplex?

Kennedy utvecklade nu en omfattande verksamhet där han kritiserade läkemedelsbolagens larmrapporter om ständiga epidemier som hotade att utplåna mänskligheten, han ifrågasatte olika läkemedels tillförlitlighet, och effektivitet – och ibland     menade han att en del av dem gjorde mer skada än nytta. Han kom också att utveckla en kritik av statligt stöd till läkemedelsbolag och forskningsprojekt.

Därmed började Kennedy uppenbarligen närma sig en gräns för vad som fick sägas, och för vad som fick ifrågasättas, och han klev slutgiltigt över den gränsen när covid 19-viruset ledde till att stora delar av världen stängdes ner.

Nu började gårdagens hjälte i media utmålas som en galen konspirationsteoretiker – allt för att han dristade sig att ifrågasätta budskapet från medicinindustrin och statens hälsobyråkrater.

Ingen diskuterade grunderna för Kennedys enskilda ställningstaganden, ingen diskuterade hans syn på hur det medicin-industriella komplexet växt fram till en mäktig och dominerande kraft i världen.

Det räckte med Kennedy hävdade att Anthony Fauci och Bill Gates samarbetade – och att Fauci på så sätt sedan länge berikat sig, för att Kennedy skulle stämplas som galen, och bli censurerad i sociala media.

Att angripa Anthony Fauci, som var smittskydds-tsar under pandemin, gick inte för sig. Denne hade ju enligt New York Times genom sin mer än 50-åriga karriär blivit ”en av de mest betrodda medicinska personerna i USA”.

Kennedys svar kom i form av en 600-sidig bok, som nu utkommer i svensk översättning: ”Den verklige Anthony Fauci” (Karneval förlag). Boken har underrubriken ”Bill Gates, Big Pharma och det globala kriget mot demokrati och folkhälsa”. Kennedy gör en grundlig genomgång av de senaste 50 årens utveckling – hur fick medicinjättarna sin makt? I centrum för historien står Anthony Fauci.

Vi publicerar i dag ett utdrag ur bokens inledning, och kommer också i veckan att publicera utdrag ur ett kapitel där Kennedy behandlar alla de katastrofscenarios om epidemier som kan utrota mänskligheten som läkemedelsbolag och politiker i årtionden lanserat – idéer som fick totalt genomslag genom covid-19.

Även den som har vaccinerat sig fyra gånger, och som fortfarande ständigt bär med sig en förpackning munskydd – bara utifall liksom – bör om han eller hon är en tänkande människa vända sig mot försöken att idiotförklara dem som är tveksamma till det som blivit politikers, byråkraters och medicinbolags budskap till oss.

När blev det självklart att inte ifrågasätta och diskutera, när blev det självklart att göra som man är tillsagd av dem som vill sälja saker till dig?

Är det verkligen olika virus vi ska frukta mest? Är inte det verkligt farliga gift det gift som förlamar viljan att våga tänka fritt och lusten att möta sin motståndare med förnuftiga argument, och inte med censur, avskedanden och fördömanden?

Robert F Kennedy JR: Inledning till Den verklige Anthony Fauci (utdrag)

Jag skrev den här boken för att hjälpa amerikaner – och medborgare över hela världen – att förstå den historiska bakgrunden till den förvirrande katastrof som började 2020. Redan under detta annus horribilis kollapsade den liberala demokratin i praktiken över hela världen. Själva de statliga hälsotillsynsmyndigheterna, framträdande personer på sociala medier och medieföretag, som idealistiska befolkningar förlitade sig på som förkämpar för frihet, hälsa, demokrati, medborgerliga rättigheter och en evidensbaserad offentlig politik, verkade kollektivt svänga över i ett samordnat angrepp på yttrandefrihet och personliga friheter.

Plötsligt verkade dessa betrodda institutioner agera i samförstånd för att skapa rädsla, främja lydnad, motverka kritiskt tänkande och samla sju miljarder människor för att marschera till en enda melodi, vilket kulminerade i massexperiment på folkhälsoområdet med en ny, uselt testad och felaktigt licensierad vaccinteknik, så riskabel att tillverkare vägrade att producera den om inte varje regering på jorden fritog dem från ansvar.

Runt om i västvärlden utsattes granatchockade medborgare för hela den frambrytande totalitarismens slitna taktik – masspropaganda och censur, iscensatt främjande av terror, manipulation av forskning, undertryckande av debatt, förtal av oliktänkande och våldsanvändning, för att förhindra protester. Samvetsvägrare som motsatte sig dessa oönskade och helt ansvarsfria experimentella medicinska ingrepp ställdes inför en orkestrerad psykologisk mobbning och de marginaliserades och utpekades som synda- bockar.

Amerikaner fick sina liv och sin försörjning krossade av en förvirrande mängd drakoniska diktat som infördes utan parlamentariskt godkännande, utan juridisk granskning, utan riskbedömning och utan vetenskaplig underbyggnad. Så kallade nödfallsåtgärder stängde våra företag, skolor och kyrkor, gjorde exempellösa intrång i privatlivet och störde våra mest värdefulla sociala band och familjerelationer. Medborgare över hela världen beordrades att stanna i sina hem.

I centrum av hela detta kaos stod en dominerande figur med självsäker hand på rodret. Som USA-regeringens pålitliga ansikte utåt i covidbekämpningen var det dr Anthony Fauci som angav denna farliga kurs och sålde den amerikanska allmänheten en ny destination för vår demokrati.

Den här boken är en produkt av min egen kamp för att förstå hur de idealistiska institutioner som vårt land har byggt upp för att skydda både folkhälsan och demokratin plötsligt vände sig så våldsamt mot våra medborgare och våra värderingar. Jag har alltid stött Demokratiska partiet, och min familj har i 80 år varit djupt engagerad i USA:s folkhälsobyråkrati och hyst lång vänskap med viktiga federala chefstjänstemän med övervakande uppgifter som Fauci, Francis Collins och Robert Gallo.

Medlemmar av min familj författade många av de föreskrifter som reglerar arbetet för dessa personer. De främjade utbyggnaden av en rättvis och effektiv folkhälsopolitik, och försvarade det regelverket mot våldsamma branschfinansierade attacker som ofta utfördes av republikanskt kontrollerade kongresskommittéer i avsikt att beröva federala byråer finansiering och göra dem tandlösa och mer ”företagsvänliga”. Under mina år som aktivist för miljö och folkhälsa har jag byggt allianser med dessa personer och deras byråer. Jag såg ofta med beundran på dem, men jag såg också hur branschen, som förmodas vara reglerad, använde sina kontrakterade tjänare på Capitol Hill för att från 1980 systematiskt urholka dessa byråer, inaktivera deras reglerande funktioner och slutligen omvandla dem till nickedockor åt den bransch som kongressen gett dem i uppgift att övervaka.

Min 40-åriga karriär som miljö- och folkhälsoförespråkare har gett mig en unik förståelse för de korrumperande mekanismerna bakom den process genom vilken en tillsynsmyndighet blir beroende av den bransch som den är avsedd att reglera. Jag tillbringade fyra decennier med att stämma den amerikanska miljöskyddsmyndigheten, EPA (Environmental Protection Agency), och andra miljöbyråer för att avslöja och få bukt med den korrupta relation som så ofta fick tillsynsmyndigheter att hamna i säng med de förorenande industrier som de reglerade. Bland de hundratals stämningar jag lämnade in var kanske en fjärdedel mot tillsynstjänstemän som gjorde olagliga eftergifter för de stora olje- och kolbolagen och nedsmutsande kemi- och jordbruksföretag som hade vunnit deras lojalitet. Jag trodde att jag visste allt om ”kapade myndigheter” och att jag hade bepansrat mig med en lämplig sköld av cynism.

Men där hade jag fel. I det ögonblick då jag motvilligt gick in i vaccindebatten 2005 upptäckte jag att den heltäckande väven av djupa finansiella förbindelser mellan läkemedelsbolag och statliga folkhälsomyndigheter hade fått korrumperade myndigheter att växa okontrollerat. CDC äger exempelvis 57 vaccinpatent och lägger 4,9 miljarder dollar av sin årsbudget på 12,0 miljarder dollar (från och med 2019) på att köpa och distribuera vaccin. NIH äger hundratals vaccinpatent och tjänar ofta på försäljningen av produkter som man påstås reglera. Tjänstemän på hög nivå, inklusive Fauci, får årliga ersättningar på upp till 150000 dollar i royalty på produkter som de hjälper till att utveckla och sedan lotsar genom godkännandeprocessen. FDA får 45 procent av sin budget från läkemedelsindustrin, genom vad som eufemistiskt kallas ”användaravgifter”. När jag fick kännedom om detta extraordinära faktum var det amerikanska folkets katastrofala hälsa inte längre ett mysterium. Jag undrade hur miljön skulle se ut om EPA fick 45 procent av sin budget från kolindustrin!

I dag sitter många av mina liberala vänner fortfarande på huk, ständigt beredda att hoppa upp till försvar av ”våra” myndigheter mot republikanskt förtal och budgetnedskärningar, och de inser aldrig riktigt hur grundligt decennier av attacker lyckats omvandla dessa myndigheter till dotterbolag till de stora läkemedelsbolagen.

I denna bok följer jag Fauci från starten som en ung folkhälsoforskare och läkare genom hans metamorfos till den mäktiga teknokrat som hjälpte till att iscensätta och genomföra 2020 års historiska statskupp mot västerländsk demokrati. Jag utforskar den noggrant planerade militariseringen och monetariseringen av läkarvetenskapen som har bidragit till att undergräva den amerikanska folkhälsan och montera ned demokratin. Jag berättar om den roll som den nya it-industrins rövarbaroner; de farligt koncentrerade media; militär och underrättelsetjänst spelar och deras djupa historiska allianser med de stora läkemedelsbolagen och folkhälso- myndigheterna. Den upprörande historia som utspelar sig här har aldrig berättats, och många makthavare har arbetat hårt för att hindra allmänheten från att få kännedom om den. Huvudpersonen är dr Anthony Fauci.

Under covid-19-pandemin 2020 stod Fauci, som fyllde 80 år det året, i centrum av ett globalt drama utan motstycke i mänsklighetens historia. I början av epidemin hade USA fortfarande rykte om sig att vara universell banerförare för folkhälsa. När världens tro på USA:s ledarskap minskade under Trumperan var de unika institutionerna för tillsyn av folkhälsan – USA:s hälso- och socialdepartement, HHS (Department of Health and Human Services), och dess underlydande myndigheter CDC, FDA och NIH – till synes immuna mot den internationella besvikelsen och fungera- de fortsatt som förebilder för global hälsopolitik och forskning av högsta kvalitet. Andra länder förväntade sig att Fauci, USA:s mäktigaste och mest uthålliga folkhälsobyråkrat, på ett kompetent sätt skulle styra USA:s hälsopolitik och snabbt utveckla motåtgärder som kunde fungera som toppmoderna modeller för resten av världen att ta efter.

Fauci tillbringade ett halvt sekel som USA:s styrande hälsokommissarie och förberedde sig för sin sista roll som befälhavare för historiens största krig mot en global pandemi. Från och med 1968 hade han olika befattningar vid Nationella institutet för allergi och infektionssjukdomar, NIAID, och tjänstgjorde som myndighetens direktör sedan november 1984. Hans årslön på 417608 dollar gör honom till den högst betalda av alla fyra miljoner federalt anställda, inklusive presidenten. Hans erfarenheter av att överleva 50 år som en småpåve i en viktig federal byråkrati, ha varit rådgivare åt 6 presidenter, Pentagon, underrättelsetjänster, utländska regeringar och WHO, gjorde honom utomordentligt förberedd för en kris där han skulle kunna utöva mer makt än de flesta härskare och alla läkare i historien.

Under epidemins första månader fungerade Faucis lugna, auktoritativa och farbroderliga sätt som ett antidepressivt läkemedel för amerikaner som genomgått två existentiella kriser: Trumps presidentskap och covid-19. Demokrater och idealistiska liberaler runt om i världen hade traumatiserats av Trumps kaotiska regeringsstil men repade mod av Faucis fridfulla, solida närvaro på Vita husets scen. Han verkade erbjuda en rationell, begriplig röst och en vetenskapsbaserad motvikt till Trumps virriga, narcissistiska svulstigheter. När han navigerade i det farliga vatt- net mellan en oberäknelig president och en dödlig smitta framstod Fauci till en början som en heroisk figur, som Homeros Odysseus som styrde sitt skepp mellan Scylla och Charybdis. Tillitsfulla amerikaner vände ryggen till den illavarslande horisonten när de bemannade årorna och blint lydde hans befallningar – föga medvetna om att de drev vårt land mot den ödsliga destination där demokratin dör.

Under krisens hela första år inspirerade Faucis personliga karisma och auktoritativa röst till förtroende för hans recept och en betydande – om än inte universell – tillgivenhet mot honom. Många amerikaner, plikttroget instängda i sina hem i enlighet med Faucis karantänsregler, fann tröst i att de kunde ansluta sig till Faucis fanklubb, chilla på en soffkudde med texten ”Jag älskar Fauci”, smutta på en kaffemugg med budskapet att lita på Fauci, värma kalla fötter i Faucistrumpor och kängor, frossa i Faucimunkar, sätta upp en gårdskylt med uppmaningen ”Tuta för Fauci” eller knäböja framför ett Fauciböneljus. Faucientusiaster kunde välja mellan en mängd olika Faucispel på internet och en skara Faucifigurer och porträttlika plaststatyetter och kunde läsa hans hagiografi för sin avkomma ur en barnbok. När nedstängningen var som mest total utförde Brad Pitt en aktningsfull hyllning till Fauci på Saturday Night Live8 och Barbara Streisand överraskade honom under en födelsedagsfest med ett inspelat meddelande på Zoom till hans ära. Tidskriften New Yorker dubbade honom till ”Amerikas doktor”.

Fauci uppmuntrade helgonförklaringen av sin egen person och inkvisitionen mot sina hädiska kritiker. I en intervju som skulle kunna kallas je suis l’ état den 9 juni 2021 uttalade han att amerikaner som ifrågasatte hans uttalanden redan därigenom var antivetenskapliga. ”Attacker på mig”, förklarade han, ”är ärligt talat attacker mot vetenskapen.” Den känsla han uttryckte påminner oss om att blind auktoritetstro är en religiös funktion, inte en vetenskaplig. Vetenskap, liksom demokrati, frodas i skepsis mot officiella ortodoxier. Faucis skolpojksförakt för vetenskapliga referenser och hans erkännande för New York Times att han hade ljugit två gånger för det amerikanska folket för att främja sina agendor – om ansiktsmasker och flockimmunitet – öppnade för möjligheten att en del av hans andra ”vetenskapliga” påståenden också var ädla lögner för en godtrogen allmänhet som han anser inte gjort sig förtjänt av självbestämmande.

I augusti 2021 publicerade Faucis medhjälpare, tillika CNN:s tv-läkare, Peter Hotez, en artikel i en vetenskaplig tidskrift där han efterlyste lagstiftning om att ”utvidga det federala skyddet mot hatbrott” och därmed kunna göra kritik av Fauci till ett grovt brott. När han förklarade att han inte hade några intressekonflikter glömde dr Hotez, som säger att vaccinskeptiker bör utrotas, uppenbarligen de miljontals dollar i anslag till sitt institut för tropikmedicin vid Baylor University i Texas som han har mottagit från Faucis NIAID sedan 1993 och de mer än 15 miljoner dollar han fått från Faucis partner, Bill Gates. Som vi ska se kan Fauci, genom sin direkta och indirekta kontroll av cirka 57 procent av den globala biomedicinska forskningsfinansieringen, via NIH, Bill & Melinda Gates Foundation (Gatesstiftelsen) och välgörenhetsstiftelsen Wellcome Trust i London, alltid räkna med att få sådana inställsamma hyllningar från ledande medicinska forskare. Hans stora makt låter honom skapa och permanenta de rådande globala medicinska narrativen och kan stärka regeln att han själv är vetenskapen inkarnerad.

Hantlangare som likt Hotez ofta syns i media och läkemedelsbolagens finansiella kontroll över media genom reklampengar har gjort Faucis uttalanden oåtkomliga för debatt och försett NIAID-direktören med personliga dygder och en medicinsk betydelse som vare sig stöds av vetenskapen eller hans meriter inom folkhälsa. Enligt sistnämnda måttstock har hans 50-åriga regim varit katastrofal för folkhälsan och för demokratin. Hans administration av covidpandemin har varit lika katastrofal.

Medan världen såg på dikterade Fauci en rad riktlinjer som resulterade i det överlägset största antalet döda, och ett av de högsta dödlighetstalen för covid-19 i något land på jorden. Endast gräll propaganda och total censur har kunnat dölja hans katastrofala vanskötsel under pandemins första år. USA, med 4 procent av världens befolkning, hade 14,5 procent av det totala antalet döda i covid. Den 30 september 2021 hade dödligheten i vårt land stigit till 2107 döda per miljon invånare, jämfört med 139 per miljon i Japan.

Efter att ha uppnått dessa förfärliga resultat förledde ”Teflon-Tonys” smarta medieexponering den tillträdande presidenten Joe Biden att utse honom till den nya administrationens chef för covidbekämpning.

Förblindade av rikligt uppammad fruktan för en dödlig sjukdom, mot vilken Fauci verkade vara det enda pålitliga bålverket, uppfattade inte amerikanerna de växande bevisen för att hans strategier konsekvent hade misslyckats att nå de utlovade resultaten, medan han ihärdigt ökade läkemedelsjättarnas vinster och sina egna byråkratiska fullmakter över en avtagande folkhälsa.

Som vi ska se av denna 50-åriga saga är Faucis botemedel ofta mer dödliga än de sjukdomar de utger sig för att behandla. Hans covidrecept var inget undantag. Med sitt snäva fokus på massvaccination som lösning, nämnde Fauci aldrig någon av de många andra kostnaderna som var förknippade med hans direktiv.

Fauci verkar inte ha beaktat att hans exempellösa karantän av friska skulle döda långt fler människor än covid, rasera den globala ekonomin, störta miljoner i fattigdom och konkurs och allvarligt skada konstitutionell demokrati globalt. Vi har inget sätt att ta reda på hur många som har dött av isolering, arbetslöshet, uppskjuten sjukvård, depression, psykisk ohälsa, övervikt, stress, överdoser, självmord, missbruk, alkoholism och de olyckor som så ofta följer med förtvivlan. Vi kan inte avfärda anklagelserna om att hans nedstängningar visade sig vara mer dödliga än smittan. En studie i BMJ den 24 juni 202122 visade att den förväntade livslängden i USA minskade med 1,9 år under karantänen. Eftersom dödligheten i covid främst drabbade äldre och medelåldern för dödsfall i covid i Storbritannien var 82,4 år, vilket var över den genomsnittliga livslängden,23 kunde viruset inte i sig orsaka den häpnadsväckande nedgången. Som vi kommer att se axlar latinamerikanska och svarta amerikaner ofta den tyngsta bördan av Faucis folkhälsoäventyr. I detta avseende var hans motåtgärder mot covid-19 inget undantag. Mellan 2018 och 2020 förlorade den genomsnittliga latinamerikanska amerikanen cirka 3,9 år i livslängd, medan den genomsnittliga livslängden för en svart amerikan sjönk med 3,25 år.

Denna dramatiska gallring var unik för USA. Mellan 2018 och 2020 var den 1,9-åriga minskningen av medellivslängden vid födseln i USA ungefär 8,5 gånger större än den genomsnittliga minskningen i 16 jämförbara länder, som alla mättes i månader, inte år.

”Jag trodde naivt att pandemin inte skulle slå så olika, eftersom jag tänkte att det är en global pandemi, så varje land kommer att drabbas”, säger Steven Woolf, direktör emeritus för Center on Society and Health vid Virginia Commonwealth University. ”Vad jag inte förutsåg var hur dåligt USA skulle hantera pandemin. Det här är siffror som vi inte alls är vana vid att se i den här forskningen: 0,1 år är något som normalt uppmärksam- mas på det här området, så 3,9 år och 3,25 år och till och med 1,4 år är rent hemska tal”, fortsatte Woolf. ”Vi har inte haft en minskning av den omfattningen sedan andra världskriget.”

När Faucis policy fick fäste globalt, drabbades 300 miljoner människor av svår fattigdom, osäker livsmedelstillgång och svält. ”De globala effekterna av nedstängningarna på sjukvård, livsmedelsproduktion och försörjningskedjor störtade miljontals människor ner i svår svält och undernäring”, sa Alex Gutentag i Tablet Magazine. Enligt nyhetsbyrån AP dog 10000 barn varje månad under 2020 på grund av virusrelaterad svält. Dessutom upplevde 500000 fler barn varje månad viktminskning och hämmad tillväxt av undernäring, en ökning med 6,7 miljoner från fjol- årets totalt 47 miljoner, vilket kan ”permanent skada barn fysiskt och mentalt och förvandla individuella tragedier till en generationskatastrof”. År 2020 dödade störningsproblem inom sjukvård och matdistributionssektorn 228000 barn i Sydasien. Uppskjutna medicinska behandlingar för cancer, njursvikt och diabetes dödade hundratusentals människor och skapade epidemier av hjärt-kärlsjukdomar samt odiagnostiserad cancer. Arbetslöshetschocker förväntas orsaka ytterligare 890000 dödsfall under de kommande 15 åren.

Nedstängningen bröt sönder vitala näringskedjor, ökade dramatiskt antalet fall av barnmisshandel, självmord, missbruk, alkoholism, fetma, psykisk ohälsa, såväl som utvecklingsstörningar, social isolering, depression och svåra utbildningsbrister hos barn upp till 8 år. Var tredje tonåring och ung vuxen rapporterade försämrad mental hälsa under pandemin. Enligt en studie från Ohio State University32 ökade självmordsfrekvensen bland barn med 50 procent. En studie från Brown University i Richmond den 11 augusti 2021 fann att spädbarn som föddes under karantänen i genomsnitt hade halkat ned 22 poäng i IQ-test enligt Baylor-skalan.34 Cirka 93000 USA-amerikaner dog av överdoser 2020 – en ökning med 30 procent jäm- fört med 2019. ”Överdoser av syntetiska opioider ökade med 38,4 procent och 11 procent av amerikanska vuxna övervägde självmord i juni 2020. Tre miljoner barn försvann från offentliga skolsystem och utbildningsforskare noterade en ökning med 31 procent av ungdomars besök på psykhälsomottagningar”, enligt Gutentag. Rekordmånga småbarn lyckades inte nå viktiga milstolpar i sin utveckling. Miljontals sjukhus- och vårdhemspatienter dog ensamma utan tröst eller ett sista farväl från sina familjer. Fauci medgav att han aldrig bedömde kostnaderna för den ödeläggelse som främjades av hans åtgärder. ”Jag ger inga ekonomiska råd”, förklarade Fauci. ”Jag ger inga råd om något annat än folkhälsa”, fortsatte han, trots att han så tydligt var en av de ansvariga för de ekonomiska och sociala kostnaderna.

Ödelagd ekonomi och ökad ojämlikhet

Under covidpandemin fungerade Fauci som cirkusdirektör i den regisserade nedrivningen av USA:s ekonomi. Hans nedstängning krossade nationens en gång blomstrande ekonomiska motor. Den berövade 58 miljoner amerikaner arbete och försatte oupphörligt småföretag i konkurs, inklusive 41 procent av företagen med svarta ägare, av vilka några krävt generationers investeringar att bygga upp. Företagsnedläggningarna bidrog till en plötslig ökning av det federala underskottet – bara räntebetalningarna kommer att kosta nästan 1 biljon dollar årligen.

(…)

Att berika de rika

De företagsnedläggningar som Faucie orsakat pulveriserade USA:s medelklass och skapade den största förmögenhetsöverföringen till de redan rika i mänsklighetens historia. År 2020 förlorade arbetare 3,7 biljoner dollar medan miljardärer fick 3,9 biljoner dollar. Cirka 493 individer blev nya miljardärer och ytterligare 8 miljoner amerikaner sjönk under fattigdomsgränsen. De största vinnarna var rövarbaronerna – ledarna för de företag som applåderade Faucis nedstängning och censuren av hans kritiker: Big Tech, data, telekom, finans och media (Michael Bloomberg, Rupert Murdoch, Viacom och Disney) och Silicon Valleys internet-titaner som Jeff Bezos, Bill Gates, Mark Zuckerberg, Eric Schmidt, Sergey Brin, Larry Page, Larry Ellison och Jack Dorsey.

Just de internetföretag som duperat oss alla med löften om en demokratisk kommunikation gjorde det otillåtet för amerikaner att kritisera sin regering eller ifrågasätta läkemedelsprodukters säkerhet. Dessa företag kablade ut alla officiella uttalanden samtidigt som de grundligt rensade ut alla uttryck för oliktänkande. Samma rövarbaroner inom informationsteknik, data och telekom som smorde kråset över kvarlevorna av vår utplånade medelklass förvandlade snabbt USA:s en gång så stolta demokrati till en censur- och övervakningspolisstat som de ständigt profiterar på.

Microsofts vd Satya Nadella har skrutit om att företaget, genom samarbetet med CDC och det Gates-finansierade Johns Hopkins Center for Biosecurity, hade använt covidpandemin för att uppnå ”två år av digital transformation på två månader”. Antalet användare av Microsoft Teams sköt i höjden till mer än 75 miljoner, jämfört med 20 miljoner i november 2019,50 och företagets aktievärde steg brant. Larry Ellisons företag, Oracle, som samarbetat med CIA för att bygga nya molntjänster, vann kontraktet att bearbeta alla CDC:s vaccinationsdata. Ellisons rikedom ökade med 34 miljarder dollar 2020; Mark Zuckerbergs förmögenhet växte med 35 miljarder dollar; Googles Sergey Brins med 41 miljarder dollar; Jeff Bezos med 86 miljarder dollar; Bill Gates med 22 miljarder dollar och Michael Bloombergs med nästan 7 miljarder dollar.

Ellison, Gates och de andra medlemmarna i detta samarbete mellan regering och storföretag använde nedstängningen till att påskynda byggandet av sitt 5G-nätverk av satelliter, antenner, biometrisk ansiktsigenkänning och infrastruktur för spårning, som de och deras regerings- och underrättelsetjänstpartner kan använda för att inhämta och handla med våra data, ytterligare undertrycka oliktänkande för att framtvinga lydnad för godtyckliga diktat och för att hantera den ilska som kommer när amerikaner äntligen vaknar och upptäcker att detta brottsliga gäng har stulit vår demokrati, våra medborgerliga rättigheter, vårt land och vårt sätt att leva – medan vi kurade ihop oss i en iscensatt rädsla för ett influensa- liknande virus.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Boris är chefredaktör för Morgonposten.