Bob Iger är tillbaka som vd för Disney, bara två år efter att han lämnade positionen. Han handplockade Bob Chapek som ersättare, han har nu fått lämna. Iger var vd i 15 år, fram till 2020. Han skulle avgått tidigare men starten av pandemin fick honom att stanna längre. Pandemin skapade problem för Disney, då alla nöjesparker tvingades stänga. Det finns dessutom en oro för att strömningstjänsten Disney+ inte är lönsam.

Det är främst Chapek som fått leda företaget under den värsta delen av pandemin. Via Disney+ har man lagt åtskilliga miljarder på att producera egen film och tv-serier. Konkurrensen med Netflix, Amazon Prime Video och andra är stark.

Marknadsvärdet har sjunkit med över 40 procent under 2022, katastrofala siffror. Det kan jämföras med genomsnittet på 17 procent, enligt index över S&P 500 största amerikanska företag.

Under Igers första period som vd ökade man sina marknadsandelar femfaldigt. Främst genom uppköp, exempelvis av Marvels filmfranchise, animationsstudion Pixar och filmfranchisen Star Wars.

Disney är också inbegripna i en politisk strid med delstatsmyndigheterna och den republikanske guvernören Ron DeSantis.

Disney har helt och fullt ställt sig bakom den så kallad woke-agendan, som inbegriper fokus på kvinnor, minoriteter och HBTQ-personer. Agendan är också starkt kopplad till det Demokratiska partiet och många storföretag.

Konflikten med delstaten Florida

Det som upprörde de anställda på Disney mest var när DeSantis introducerade Parental Rights in Education Act, även kallad Don’t Say Gay law (säg inte bög-lagen).

Lagen begränsar vad som kan läras ut om sex och könsidentitet till barn under tio år eller årskurs tre. Lagen har fått stor uppmärksamhet lokalt, och nationellt i USA. Disney svor att bekämpa den, i ett närmast politiskt ställningstagande mot delstatens lagstiftare.

Men DeSantis menade att Disney inte längre ska få komma undan med påtryckningskampanjer. Han anser att företaget är en del av den ”demokratiska maskinen”, syftandes på motståndarpartiet Demokraterna och sammankopplade organisationer.

Han rev också upp en lag som gav Disney särskilda privilegier på sin mark i Reedy Creek Improvement District. Walt Disney Company var i praktiken en fristående regering på sin mark.

Lagen kommer upphävas 1 juni 2023. Totalt berörs sex distrikt i delstaten, men bara ett har ett så profilerat företag som Disney. 2021 hade Disney 80 000 anställda i Florida.

Distriktet som Disney styr över fick egna lagar 1967 som innebär att man sköter exempelvis gränsbevakning, infrastruktur och brandkår själva. Området täcker 27 000 hektar utanför Orlando. Man planerade även att bygga en stad, men det blev inte av.

Att en stor del av personalen och cheferna på Disney är progressiva rådet det ingen tvekan om. Karey Burke är innehållschef på företaget. På ett Zoommöte i mars ville hon att företaget ska bli ännu mer inkluderande. Innan årets slut vill hon att minst hälften av alla karaktärer i Disneys produktioner är HBTQ eller tillhör en etnisk minoritet.

Burke har själv personliga motiveringar, två av hennes barn är HBTQ. Den ena är trans och den andra pansexuell.

Samtidigt kommer besökare på Disneys nöjesparker inte bli hälsade med ”damer och herrar, pojkar och flickor” utan ”drömmare” och ”vänner”. Disney har just nu en kampanj kallad ”Reimagine Tomorrow” (föreställ dig en ny morgondag) där man siktar på minst 50 procent från så kallade underrepresenterade grupper i sina produktioner.

Disney, som köpte rättigheterna till Star Wars 2012, kritiserades hårt när de gav svar på tal till de som kritiserade den nya tv-serien Obi-Wan Kenobi. Den hade premiär den 27 maj, och den svarta kvinnan Moses Ingram, som spelar rollen som Inquisitor Reva, har fått mängder med rasistiska meddelanden från Star Wars-fantaster.

Det var när Disney tweetade ”Välj inte att vara rasist” som den amerikanska radio- och tv-värden Dana Loesch påpekade att Disney drog ned på de svarta skådespelarna när Star Wars-filmen The Force Awakens från 2015 skulle visas i Kina.

Minskade ni inte närvaron av svarta skådespelare, eller tog bort dem helt, när ni marknadsförde filmen i Kina för att kunna maximera vinsten? frågade hon.

Att ha en regel för USA och övriga väst, men en annan för Kina, är således inget problem. Men på vilket sätt tjänar man pengar på HBTQ- och minoritetsfokus?

HBTQ-ideologin och pengarna

Tidigare i år kom den animerade serien Baymax! på Disney+. En av karaktärerna är transsexuell, Disneys första någonsin. I ett avsnitt ses en man med en tröja med transfärgerna, ljusblå och rosa. Han säger till huvudkaraktären Baymax att han föredrar bindor med vingar.

Att detta möttes av kritik om hjärntvätt av barn, då män inte kan få mens, är förståeligt. Men samtidigt kan man fråga sig vad ett Disney i ekonomisk kris har för nytta av det?

Den medicinska grenen av könsbyteskirurgi starkt växande, och lukrativ. Att genomföra en rekonstruktion kvinna-till-man av brösten kan gå loss på 400 000 kronor. Det krävs åtskilliga undersökningar och återbesök. Att genomgå testosteronbehandling ett par tillfällen om året kan kosta tiotusentals kronor.

Det som i USA kallas ”Big Medicine”, storbolagen inom läkemedelsindustrin, har incitament att öka spridandet av transsexualism inom populärkulturen.

Det är ett sätt att nå barn och unga personer som kan tänkas påbörja en behandling. Och de blir oftast kvar som patienter livet ut.

2026 beräknas könsbyteskirurgin omsätta 15 miljarder kronor globalt, enligt Global Market Insights. Det kan jämföras med 3,16 miljarder 2019.

Det är alltså inte bara företagets egna anställda som ställer krav på att Disney ska bli mer inkluderande. Det finns en ekonomisk uppsida, även om den vid första anblick inte tycks ha med film- och tv-serier att göra. Men kopplingarna finns.

I januari 2022 köpte gigantiska fondförvaltaren BlackRock 6,4 procent av aktierna i Disney. 2020 gick BlackRock med i finansnätverk för HBTQ-personer, LGBT Great. Där kommer chefer och personal få lära sig uppmärksamma HBTQ-personers agenda, genom mentorskap och träning bland annat.

En huvudfråga för transsexuella är att förenkla och ta bort hinder för att genomgå könsbyte och liknande medicinska behandlingar. BlackRock investerar i både hälso- medicin och life science-sektorerna.

Att Disney propagerar för transsexualism mot barn har alltså en indirekt påverkan på branscher BlackRock investerar i.

Walt Disney

Walt Disney och hans bror Roy startade Disney Brothers Cartoon Studio 1923. Musse Pigg var hans första stora, kända seriefigur.

I långfilmssammanhang kom genombrottet med Snövit 1937, följt av Fantasia, Bambi och Pinocchio med flera. Det var samtidigt en ombytlig tid i USA och världen. Från depressionen i början av 1930-talet och med Hitlers maktövertagande i Tyskland.

När USA gick med i kriget 1941 bildade Disney en enhet för produktion av instruktionsfilmer för militären. Efter möte med finansminister Henry Morgenthau Jr gick man med på att också göra ett par Kalle Anka-filmer i propagandasyfte.

En av dem, Der Fuhrers Face (führerns ansikte), vann en Oscar.

Man producerade också en längre film, Victory Through Air Power, med propaganda om amerikanernas flygvapen. Baserad på en bok, som Walt Disney själv läst och blivit starkt övertygad av. Han finansierade filmen ur egen ficka.

Disneys serier har fått kritik från olika håll. Bland annat för att verka i en amerikansk kulturimperialistisk anda, vilket var en populär kritikpunkt från marxistiskt håll på 60- och 70-talen.

Enligt Ariel Dorfman och Armand Mattelart i boken Hur man läser Kalle Anka är det förrädiska just att referenser till förtryck utelämnas. Serierna koloniserar den vanliga världen, genom vanliga människor med vanliga problem, till skillnad från samtida action-serier.

Boken släpptes i Chile 1971 och blev en succé i Sydamerika. Två år senare hjälpte USA till att avsätta president Salvador Allende, och Pinochet tog över makten i Chile. Det är oklart om någon av presidenterna läste Disneyserier.

Walt Disney var själv konservativ och kristen. Trots en del beskyllningar om antisemitism och kommunistskräck verkar han i stora drag varit en republikan av sin tid.

Han var med och grundade Motion Picture Alliance for the Preservation of American Ideals, en förening för filmskapare som stor för ”den amerikanska livsstilen” och motsatte sig kommunism, fascism och subversiv verksamhet.

Han vittnade också i McCarthy-rättegångarna och pekade ut serietecknare som David Hilberman som kommunistiska agitatorer. Han var också motståndare till fackföreningsrörelsen.

Enligt The New York Times i en artikel från 1993 var Disney informant åt FBI från 1940 till 1966, då han avled. Som gentjänst ska Disney fått filma inuti FBI:s högkvarter i Washington D.C.

Vad Disney hade tyckt om företages utveckling av idag kan man bara gissa sig till. Han hade nog inte gillat den.

Men det finns ändå en röd tråd genom Disneys historia, sedan 1941 har man tjänat det amerikanska imperiets intressen. Även om dessa intressen i sak förändrats över tid.

Lustigt nog kallades motståndsrörelsen mot amerikanskt inträde i andra världskriget för America First. Ron DeSantis har gjort en stor sak av att inspireras av Donald Trump, som förespråkat en liknande protektionistisk linje i utrikespolitiken.

Om DeSantis anti-woke-kampanj blir den nya ideologin för imperiet vet vi inte. I annat fall fortsätter Disney på den inslagna vägen. Och DeSantis blir likt Charles Lindbergh och America First på 1940-talet demoniserade som proto-fascister, som stod på fel sida av historien.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.