I Vallentuna har kommunen gått ut med ett brev med en uppmaning till invånarna att bli angivare. Det är människor som eldar ved som man som god medborgare ska anmäla till kommunens miljöavdelning – om man känner sig störd av vedeldandet.

Skälen till en anmälan kan vara många – bor du i ett område som omfattas av en detaljplan – och du saknar ackumulatortank – ja, då får du endast ”trivselelda”. Det innebär att du bara får elda två gånger i veckan och då enbart fyra timmar åt gången.

Men om din granne upplever din eldning som störande medan du trivseleldar – då kan han ändå anmäla dig till miljöavdelningen. Och då kan det bli dyrt för dig som eldar och blir anmäld, för som kommunen konstaterar på sin hemsida:

”Att utreda klagomål är en process som tar mycket tid. Bedömer miljöavdelningen att vedeldningen är en olägenhet kan ägaren av eldstaden få bekosta miljöavdelningens utredningstid.”

Utanför detaljplanerat område gäller inga restriktioner som innebär att enbart ”trivseleldning” är tillåten – men om någon anmäler dig för att de av något skäl stör sig på din eldning – då kan kommunen starta en utredning; och det blir förstås du som får betala.

Många kommuner varnar sedan några år för farorna med vedeldning, och de gör det med hänvisning till Naturvårdsverkets rekommendationer. Vallentuna verkar dock vara den kommun som mest aktivt försöker mobilisera invånarna att delta i jakten på vedeldare.

Vad är orsaken?

I Vallentunas fall hänvisar man till hälsofaror som sägs följa på vedeldning:

”Utsläppen från eldning kan också leda till problem med andningsvägarna, hjärt- och kärlsystemet och ge upphov till cancer.” Det är en varning som ligger i linje med vad Naturvårdsverket säger.

Vad finns det då för vetenskapliga underlag för detta?

Luftföroreningar mäts genom PM-värden. När det gäller vedeldning är det man framförallt oroar sig för PM2,5-utsläppen. Det rör sig då om mycket små partiklar med en 2,5 mikrometers aerodynamisk diameter, alltså en partikel med en diameter på 2,5 miljondels meter, det vill säga 0,0025 millimeters diameter. Men det är just att den är så liten som gör att den är farlig, säger forskarna, eftersom den då kan tränga långt in i lungorna.

Den senaste större studien som uppmärksammats i media är en rapport beställd av Naturvårdsverket. Där hävdas det att luftföroreningar varje år leder till 6740 förtidiga dödsfall. Av dessa orsakas 700 av vedeldning – resten står huvudsakligen trafikföroreningar för.

SKRÄCKKAMPANJ? Under hösten har det publicerats mängder av artiklar som utmålar vedeldning som farligt

Svenska Dagbladet trummar hårt på de 700 dödsfallen i en artikel – men vad man där och i andra media inte uppmärksammar är att forskarna medger att man räknade fel i den liknande större studie som gjordes 2015.

2015 kom man fram till att små partiklar från vedeldning genomsnittligt bidrog med 0,8 mikrogram PM2,5 per kubikmeter luft – alltså 0,0000008 gram per 1000 liter luft.

I den nya rapporten har man kommit fram till att den verkliga genomsnittliga koncentrationen är 0,3 mikrogram per kubikmeter, inte 0,8 mikrogram.

Forskarna förklarar det med att det gjordes ”ett mindre fel i beräkningarna” 2015. ”Ett mindre fel” innebär att koncentrationen av PM2,5 angavs vara nästan tre gånger högre än vad den nu anses vara.

I ett avsnitt i rapporten diskuterar forskarna hur svårt det är att bedöma storleken på utsläpp som följer på vedeldning. Man har använt sig av data från 2003 och 2007 och kombinerat dessa med data från 2019, och på så sätt får man fram sina värden.

Detta avsnitt i rapporten inleds med konstaterandet:

”Småskalig vedeldning i hem är en viktig bidragande faktor när det gäller partikelutsläpp i Sverige. (Naturvårdsverket, 2018a)

Man inleder med att slå fast att utsläpp av farliga partiklar från vedeldning är omfattande med hänvisning till en gammal rapport. Därefter börjar man beräkna hur stora dessa utsläpp är. Själva utgångspunkten är det som sedan ska bevisas.

Ett problem – av flera – är att man hänvisar till en rapport som kritiserades när den kom för att den inte var vetenskaplig – och att den av media användes för artiklar som slog larm om hur farligt det är med vedeldning.

I alla rapporter som Naturvårdsverket beställt som vi studerat konstaterar forskarna att det är mycket svårt att uppskatta utsläppen från vedeldning – men den avgörande kritiken från branschorganisationer (företag som tillverkar exempelvis kaminer eller pellets) har varit att forskarna inte gör någon skillnad på gammal och ny teknik när det gäller vedeldning. Branschorganisationerna hänvisar i sin kritik mot rapporterna till de återkommande sammanställningar om kaminer och pannor som landets sotare gör, där anger man de olika typerna som är i bruk överallt ute i landet. Denna statistik används inte.

Forskarna ägnar sig åt att försöka beräkna hur mycket ved som eldas upp i hemmen – men bryr sig inte om eldningen sker i en gammal vedspis eller en modern braskamin.

I en rapport från 2015 säger forskarna att man i en del av norra Sverige funnit ett samband mellan vedeldning och demens. Man har dock inte studerat  de dementas livsföring, matvanor, eller grad av fysisk och intellektuell aktivitet – variabeln som ses som intressant är vedeldning. Den rapporten fick ändå en hel del uppmärksamhet i media, och budskapet var entydigt; du kan bli dement om du eldar med ved.

Resultaten i den senaste rapporten från 2022 innebär att ingen i Sveriges befolkning befinner sig i vad svenska myndigheter och EU anser vara riskzonen. Noll procent exponeras på ett riskfyllt sätt enligt rapportens tabeller för de tre farligaste sorterna av utsläpp – om man ser till de riktlinjer som är styrande för Sverige i nuläget.

Men forskarna har också fört in en ny parameter – WHO:s nya riktlinjer från 2021 för ren luft. Då plötsligt befinner sig 82 procent av den svenska befolkningen i riskzonen när det gäller utsläpp av PM2,5 enligt den nya rapporten.

Det kan komma att innebära att Naturvårdsverket utfärdar rekommendationer som innebär än fler inskränkningar för vedeldning.

Frågan är om man kommer att ta någon hänsyn till den omfattande kritik som finns från forskarhåll mot WHO:s nya riktlinjer.

När det gäller PM2,5-värdena i WHO:s riktlinjer menar till exempel professor Alastair Lewis på National Centre for Atmospheric Science vid University of York att:

”Det verkar vara mål som är omöjliga att uppnå i vissa städer i Storbritannien, Europa och Asien. Partikelföroreningar är mycket komplexa och kan komma från många håll – både från naturen och från transporter, energiproduktion, industriell verksamhet … partiklarna kommer inte bara från avgasrör eller skorstenar – de kommer också från komplexa kemiska reaktioner mellan kväve från jordbruket och kemikalier från hushållsprodukter …”

Lewis hävdar också att även om delar av de brittiska öarna vore obebodda skulle de uppvisa värden som överskred WHO:s rekommendationer.

Vad artiklarna som varnar för vedeldning utgår från är alltså inte den praktiska verklighet som gäller för dig om du eldar med ved. För dig är de viktiga faktorerna vilken sorts kamin eller panna du har – och vad du eldar med.

Men myndigheterna utgår från forskarrapporter de beställt – studier som varnar för vedeldning – men där forskarna själva konstaterar att det är mycket svårt att beräkna utsläppen från vedeldning, och de levererar rapporter där de inte tar hänsyn till vad du och andra eldar i – och med. I den senaste rapporten säger forskarna till och med att de inte med säkerhet kan fastställa utsläppen på kommunnivå. Så utan att veta vilka som eldar, i vad de eldar och var de eldar beräknar forskarna ändå antalet förtidiga dödsfall.

Så om du hör till dem som börjat elda med ved för att du vill sänka dina energikostnader riskerar du ändå att gå back – du kan komma att få betala kostnaderna för att din kommun utreder hur farlig du är för folkhälsan.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.