Efter ett turbulent år vinner sittande presidenten Qasym-Zjomart Toqajev presidentvalet i Kazakstan. Han får 81,31 procent av rösterna, det slutgiltiga resultatet kommer först om en vecka. Utlandsrösterna ska räknas in. Valdeltagandet väntas landa på ungefär 69 procent, i landet som har tolv miljoner röstberättigade. Presidenten har riktat skarp kritik mot grannlandet Ryssland för annekteringen av ukrainska områden.

Folket har tydligt uttryckt sitt förtroende för mig och vi måste leva upp till det, sade Toqajev efter storsegern.

Toqajevs fem utmanare var alla relativt okända och kunde inte utmana presidenten som suttit på posten sedan 2019. Ingen av dem fick mer än 3,42 procent, skriver AFP. Han vann sitt första val med 70 procent av rösterna, stödd av den avgående ledare Nursultan Nazarbajev. Han följde i stort den tidigare ledarens råd, men fick i januari i år reda upp de stora oroligheter som utbröt i landet.

Resultatet för de främsta utmanarna:

Juguli Dairabaev 3,42 procent

Qaraqat Äbden 2,6 procent

Nurlan Auesbaev 2,22 procent

Meiram Qajyken 2,53 procent

Saltanat Tursynbekova 2,12 procent

Protester mot bland annat ökade levnadskostnader slutade med 238 döda. Toqajev gav då order om att skjuta för att döda, för att få kontroll över situationen. Han tog dessutom tillfället i akt och rensade ut Nazarbajevs klan från ledande positioner inom politiken. Han utlovade då ett ”nytt och rättvist Kazakstan” med reformer, en omröstning om konstitutionen, och nu sju år i stället för fem för presidentens mandatperiod. Huvudstaden heter också åter igen Astana, i stället för Nur-Sultan som den hette en period, uppkallad efter Nazarbajev.

Ryssland hade en ”fredsstyrka” i landet under en tid, men den fick prompt lämna när Torqajev tagit ett fast grepp om situationen. Den gamla ordningen, med relationen till Ryssland och Nazerbajevs nära trettioåriga tid som maktspelare, var över.

I torsdags sade regeringen att man stoppat en planerad kupp, orkestrerad av anhängare till Mukhtar Abljazov, en oppositionsledare i exil. Sju personer greps misstänkta för att ha planerat starta upplopp och utropa en övergångsregering.

Nazarbajev har likväl gratulerat Toqajev till segern, och menar att folket stödjer hans politiska reformer. Han berömmer honom också för hans inställning under oroliga tider för landet. Toqajev har också fått handskas med den politiska situationen efter Ryssland invaderade Ukraina. I Kazakstans norra delar bor tre miljoner etniska ryssar, något som ökat oron för att Kreml skulle ha militära intressen även där. Världens näst längsta gräns går mellan länderna.

Bandet mellan de forna Sovjetstaterna har försämrats efter krigsutbrottet. Toqajev har varit kritisk till den ryska annekteringen av landområden i östra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har gratulerat Toqajev till segern. Putin och Toqajev träffades i juni i Sankt Petersburg, den kazakiske presidenten riktade då öppen kritik mot sin ryske motpart. Putin vill fortsatt utveckla ländernas relation, som han säger bygger på ”vänskap, grannskap och ömsesidig respekt.”

När Ryssland mobiliserade för några månader sedan öppnade Torqajev gränserna för ryska desertörer. Han uppmanade kazakerna att ta hand om dem och värna deras säkerhet. Han har också haft Xi Jinping, Påve Franciskus och EU-toppar på besök, utrikespolitiken beskrivs som framgångsrik.

Men ekonomiska utmaningar står för dörren. Landet har visserligen den världens största utvinning av uran, och står för 60 procent av BNP räknat på hela Centralasien. Men inflationen är den högsta sedan ett decennium. Toqajev har trots det utlovat högre minimilön och pensioner.

Exakt hur Toqajevs planer ser ut är inte klarlagt för omvärlden. Vissa menar att hans primära mål är att säkra makten åt sig själv, och omfördela positioner inom statsförvaltningen till sina lojalister.

Enligt europeiska valobservatörerna i OSCE saknade valet konkurrenskraft, och valsystemet behöver reformer. Även om det var bra planerat och genomfört saknas genuin pluralism, menar organisationen.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.