Nya data från folkräkningen i England och Wales visar att hela 16,8 procent, en av sex, är födda i ett annat land. 2,5 miljoner fler är utlandsfödda än 2011. Närmare en miljon är födda i Indien, och antalet rumäner har ökat med 576 procent till över en halv miljon personer.

12 000 av 40 000 invandrare till England och Wales i år är albaner. Härom veckan demonstrerade 1 500 i närheten av parlamentet i Westminister. Inrikesministern Suella Baverman hade tidigare sagt att bara Torypartiet kan stoppa ”invasionen vid vår södra kust”. Detta väckte ont blod hos albanerna, som slöt upp med sina röda flaggor med den dubbelhövdade örnen på.

Statyn över Winston Churchill blev täckt i en stor, albansk flagga. Var Baverman för hård i sina uttalanden, eller är det albanerna som bör ta ett steg tillbaka? Och hur trovärdiga är Torys i invandringspolitiken?

Invandringspolitik kan analyseras på flera olika sätt. Men, även om det finns en komplexitet i ämnet är det fullt möjligt att via statistik dra vissa slutsatser.

Vart tionde år genomförs en omfattande demografisk utredning i Storbritannien. Första gången var 1801, enda undantaget krigsåret 1941. Den senaste för 2021 kom nyligen, och mycket har förändrats sedan 2011. Data över etnicitet publiceras preliminärt 29 november, men nu har vi alla siffror över födelseland att titta på.

Nyckeltal

Invånarantalet i England och Wales var 59 597 542 personer. Vilket är 3,5 miljoner fler än 2011, en ökning med 6,3 procent. Könsfördelningen är 51 procent kvinnor, 49 män.

En av sex invånare är född utanför England och Wales. Antalet utlandsfödda är nu 7,5 miljoner, 2,5 miljoner fler än 2011. Totalt utgör dessa nu 16,8 procent av befolkningen. Lägst antal utlandsfödda finns i Wales och i nordöstra England. Hälften av den totala befolkningsökningen under de senaste tio åren har kommit av invandring.

Det största hemlandet för utlandsfödda är Indien. 1,5 procent eller 920 000 personer är födda där.

Antalet födda i Rumänien ökade 576 procent sedan 2011. Från 80 000 till 539 000. Totalt antal födda inom EU är 3,6 miljoner.

Det distrikt med högst antal utlandsfödda är Barking och Dagenham i London med 41 procent. Tio procentenheter högre än 2011.

5,9 miljoner invånare är utländska medborgare. Det vanligaste medborgarskapet är polskt, 760 000 eller 1,3 procent av invånarna.

545 000 var skrivna på en adress utanför England och Wales ett år innan folkräkningen. Detta är en minskning med 11 procent sedan 2011.

Folkräkningar i Storbritannien

Data för Skottland kommer i mars 2023 och är därför inte inräknat. Statistiken i artikeln berör England och Wales, inte Nordirland.

Inte bara befolkningssammansättningen, framför allt England har blivit mer mångkulturellt. En trend som pågått sedan efter andra världskriget. Man har visserligen samlat in data om födelseland sedan 1851, men data över etnicitet kan vara mer intressant.

Den främsta skillnaden mellan dessa variabler är att etnicitet ger en tydligare bild över befolkningens sammansättning. Detta då invandrares barn i statistiken hamnar i gruppen födda i Storbritannien. Vilket inte är det samma som den tidigare klassen ”vita britter”.

Noterbart är att Storbritannien haft en Toryledd regering i 13 år. 2016 röstade man för att lämna EU, delvis på grund av en politisk vilja att strama åt invandringspolitiken. Men den demografiska utvecklingen fortsätter att gå mot att etniska britter blir allt mindre del av den totala befolkningen.

Största utländska befolkningsgrupperna

Indien 694 148 (694 148)

Polen 743 083 (579 121)

Pakistan 623 557 (482 137)

Rumänien 538 840 (482 137)

Irland 324 679 (407 357)

Italien 276 669 (134 619)

Bangladesh 273 042 (211 500)

Nigeria 279 768 (191 183)

Tyskland 263 368 (273 564)

Sydafrika 217 189 (191 023)

Annat intressant från folkräkningen

Inför folkräkningen lämnade kvinnoorganisationen Fair Play for Women in en anmälan mot en formulering om könstillhörighet i frågeformuläret. Detta gällde England och Wales, där man inte behövde ange det kön man föddes med, utan det man har juridiskt. Detta öppnade för självidentifikation, och enligt Fair Play for Women en risk att statistiken blev felaktig. Domaren gick på deras linje.

Samma organisation lämnade även in en överklagan i Skottland, som har en egen myndighet och lagstiftning för folkräkningar. Där gick det inte lika bra, den avslogs. Enligt domaren finns det inget som bör reglera om en person uppger en könstillhörighet från födelsecertifikat, eller vad den själv uppfattar sig vara.

Resultatet blev seger för transsexuella i Skottland. Men seger för biologiska kvinnor i England och Wales.

Folkräkning i Sverige

I Sverige har diskussionen om data över etnicitet kommit på tal efter kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter. FN vill att Sverige börjar samla in data baserat på etnicitet. Men det skulle kräva en lagändring, eftersom det är olagligt.

En grupp från rådet besökte Sverige och riktade särskild kritik för påstådd rasism mot personer med afrikansk bakgrund, i samband med brottsbekämpning. Data på etnicitet ska då hjälpa polis och myndigheter att se hur överrepresenterade vissa grupper är för exempelvis bli stoppade av polisen utan anledning.

Sverige har inte genomfört en folkräkning sedan 1990. I april röstade riksdagen igenom ett tillkännagivande om att genomföra en folkräkning, med en rösts marginal. Enligt M, SD och KD kan en ny folkräkning hjälpa brottsbekämpningen och utanförskap i problemområden.

Boel Godner (S) bekräftar delvis bilden, då folkbokföringen ofta missbrukas i kommunen hon basar över, Södertälje. Folk flyttar in och ut illegalt och säljer svarta hyreskontrakt. Hennes främsta argument är att detta drabbar fattiga och att bostadsmarknaden är utom all politiskt kontroll.

Demografen Åke Nilsson, tidigare på SCB, menar att man inte kommer åt personer som manipulerar folkbokföringen, genom en folkräkning. I stället vill han låta Skatteverket ta sig an problemen, han menar att myndigheten är bäst lämpad då man redan arbetar med problemet, i viss omfattning.

Tidigare har riksdagens skatteutskott också sagt nej till en ny folkräkning, med hänvisning till att Skatteverket redan utreder bokföringsfusk. Men den nytillträdda regeringen har som vallöfte att genomföra en.

 

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.