En miljon cancerdiagnoser kan ha missats på grund av nedstängningar och restriktioner under pandemin. 100 miljoner undersökningar blev aldrig av. Totalt 1,5 miljoner färre cancerpatienter registrerades i Europa under det första pandemiåret. Hälften av patienterna fick inte operation eller kemoterapibehandling i tid.

I rapporten European Groundshot – Addressing Europe’s Cancer Reaserach Challenges: a Lancet Oncology Commission har läkare, hälsoexperter, patienter och forskare samlat sin kunskap om cancer i Europa. Enligt rapporten var en oförutsedd konsekvens av pandemin den negativa effekten av att ställa om sjukvården och nationella nedstängningar, skriver The Guardian. Effekterna påverkade cancervården, cancerforskningen och patienter med cancer.

Till exempel finns det nya bevis för att en högre andel av patienterna får sin diagnos när cancern nått ett senare stadium. Det är just på grund av fördröjningen i när de kunnat göra sin första undersökning och börja få behandling. En miljon cancerdiagnoser beräknas ha missats i Europa under pandemin.

Och effekterna kommer dröja kvar i flera år och sätta press på sjukvården. Fler kommer ha lägre chans att överleva efter sin diagnos. 1,5 miljoner färre patienter besökte cancervården under pandemins första år. 50 procent av patienterna fick inte operation eller kemoterapibehandling i tid. 100 miljoner undersökningar uteblev och man beräknar att en miljon européer bär på odiagnostiserad cancer.

Dessutom har cancervården fått stå tillbaka. Laboratorier fick stänga och kliniska prövningar försenades eller avbröts. Forskarna i rapporten vill se en omedelbar prioritering av cancerforskningen, för att undvika en cancerepidemi det kommande årtiondet. Även kriget i Ukraina har haft en negativ inverkan på forsningen. Både Ryssland och Ukraina har bidragit stort till den kliniska cancerforskningen i världen.

Enligt rapporten har även Brexit en negativ inverkan på utvecklingen. Forskning på preventiva åtgärder mot cancer har också fått stå tillbaka. 40 procent av cancerfallen hade kunnat förebyggas med rätt strategier, menar Anna Schmütz på International Agency for Research on Cancer. Man menar att bättre förebyggande åtgärder frigör medel åt övrig cancerforskning.

Läget i Sverige

I Sverige kom det rapporter redan innan 2020 var slut om större vårdköer och uteblivna operationer på grund av pandemin. I september 2020 hade man ett uppdämt vårdbehov på 10 000 besök i specialistsjukvården, bara i Västra Götaland. 13 000 färre operationer beräknade man.

I november 2020 hade man i riket som helhet utfört 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen. Antalet första besök till vården minskade med 14 procent mars till augusti, jämfört med 2019. Totalt genomfördes inte tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården.

Under 2021 ökade antalet operationer igen och nådde en liknande nivå som innan pandemin. 27 miljoner vårdkontakter skedde totalt, jämfört med 23 miljoner under 2020. Trots att fler fick vård 2021 har köerna ändå fortsatt och blivit längre.

3 700 färre drabbades av cancer under pandemin 2020, än genomsnittet de tre tidigare åren. Även antalet upptäckta tumörer var färre. Högst troligen går många i stället med oupptäckt cancer. Antalet fall av prostatacancer minskade med 17 procent bröstcancer med sex procent. Situationen i Sverige ser alltså ut att likna den i övriga Europa.

Avatar photo
Filip är reporter på Morgonposten.