Höghus hotar horkvarteren i Amsterdam – borgmästaren sätter ner foten; feministiska Femke flyttar fnasken från förfallets Red Light District till erotikcenter som ska byggas – men kommer hon att lyckas när ingen vill ha sextemplet i just sin stadsdel?

Massturismen är igång ordentligt efter coronanedstängningarna. Inte minst märks det i Amsterdams välkända område för sexhandel. Nu är kommersen igång som vanligt i Red Light District, och det är kommers med stor omsättning. Varannan minut, varje dag året om köps en prostituerads tjänster i området, som är det äldsta i Amsterdam. Det är inte bara sexköpare som lockas till de trånga, vackra gatorna utan också nyfikna turister som vill uppleva lite spänning och dekadens.

Men turistmagneten har också dragit till sig omfattande droghandel och kriminalitet – ligor kämpar om kontroll över både trafficking av kvinnor och försäljning av narkotika.

Så stadens första kvinnliga borgmästare Femke Halsema har i åratal drivit en kamp för att sanera området. Inte så att hon är motståndare till porr och prostitution, hon vill bara att sexhandel ska få högre status, bli ”stilfullare” och bedrivas under mer ordnade former än på de gyttriga smågatorna. Femke har förklarat att hon inspirerats av filmen ”Moulin Rouge” – det är den känslan hon vill att nybygget ska ge besökaren (innebär det att hon tänker hyra in Nicole Kidman som bordellmamma?).

Därför har det nu ritats att stort modernt komplex som ska byggas på annan plats i staden. Problemet är att de som bor på de tilltänkta platserna protesterar. ”Fin tanke”, säger de, ”men ni kan väl bygga det någon annanstans”. Även de prostituerade som nu sliter i Red Light District är motståndare till att flytta in i det erotikcenter berömda arkitekter ritat på uppdrag av Femke. Där inryms 100 stora salar för bordeller, frilansande prostituerade, barer, scener, restauranger och förstås spa, hälsocenter och ett gym. Representanter för sexarbetarna klagar på att antalet rum och salar är för få – och att  deras säkerhet samtidigt blir sämre i erotikcentret. Många av dem är vana att först möta sin kund när denne spanar in dem där de sitter i ett skyltfönster – och blir den prostituerade rädd för den potentiella kunden på andra sidan glaset kan hon be sin hallick att inte låsa upp dörren till det bakre rummet (och hoppas på att hallicken bryr sig). Den möjligheten menar sexarbetarnas representanter kommer att försvinna i erotikcentret. Man kan inte gärna sitta i fönstret på sjätte våningen och bjuda ut sig. Femke och hennes arkitekter har dock bemött detta med att man givetvis kan ha skyltfönster inne i gångarna i centret – som då blir liksom en galleria.

I Femkes argumentering märks inte bara omsorg om sexarbetare och deras kunder utan också en irritation över de hundratusentals turister som vandrar runt i området varje år utan att köpa sex, de som nöjer sig med att stirra och supa till. Femke retar sig på vad hon ser som stillöshet hos dessa turister, som hon säger ibland ses vandra runt ”utklädda till kukar” (man blir ju nyfiken på hur man klär sig då).

Läser man intervjuer med Femke börjar man ana att det inte handlar om ”omsorg” – det hon egentligen är ute efter är en effektivare kommers, hon är som en sur expedit i Pressbyrån som gnölar om man bläddrar i magasinen: ”Ska du köpa något eller?”. Femke vill skapa ett ICA Maxi och slå ut småhandlarna. Kanske kommer hon också att kräva digital utcheckning av kunderna? Hon får ju bättre koll på skateintäkterna på det här sättet också.

Det finns åtta föreslagna placeringar för det nya erotikcentret. Femke har slagits hårt för att det ska byggas i anslutning till RAI – det stora konferens- och mässhallsområdet i Amsterdam. Representanter för näringslivet har protesterat och sagt att det skulle innebära att arrangörer av mässor och konferenser skulle välja bort Amsterdam och istället placera sitt evenemang i någon annan stor stad.

Man får anta att de uttalandena mest är spel för gallerierna, för de vet rimligen – vilket Femke uppenbarligen gör – vilken sorts kommers som är en självklar del av varje större konferens eller mässa. Och nu har Femke bestämt att platsen för bygget ska vara bestämd innan jul – sedan får man klaga bäst man vill i den stadsdel där sextemplet uppförs.

Femke representerar ”grönvänstern” i staden och det ska bli intressant att se om Miljöpartiet i Stockholm följer hennes exempel och lanserar tanken på ett sextempel. Givetvis kommer de då att kräva att det byggs cykelbanor för dem som vill handla där. Kondomerna ska vara återvinningsbara och elen som används är miljömärkt. Det serveras förstås bara vegetarisk mat i MP:s erotikcenter. Givetvis måste man klimatkompensera för varje samlag, olika mycket beroende på vad man betalat för. Nu undrar ni förstås om det verkligen är så att sex bidrar till växthusgaserna. Men snälla ni, det förstår ni väl att det säkert finns en forskarrapport som förklarar hur farligt det är med sex därför att det hotar klimatet.

Ett sextempel projekterat av Miljöpartiet kan paradoxalt nog därför verka vara ett säkert sätt att få slut på sexhandeln. Men vi får anta att det liksom alla andra MP-projekt inte kommer att fungera, utan att sexhandeln fortsätter i lägenheter innanför Stockholms tullar,  kunderna vill ha nära till butiken.