Benjamin Netanyahu mot seger med 97 procent av rösterna räknade. Får 65 mandat i Knesset och egen majoritet för Likud-ledda koalitionen. Den korruptionsomsusade 73-årige veteranen väntas påbörja en tredje vända som premiärminister.
Vallokalundersökningarna visade på seger för Netanyahu och 62 mandat i Knesset. Valdeltagandet på 71,3 procent är det högsta sedan valet 2015.
Likud ser ut att själva få 30 till 32 mandat. Resten går till de två ultraortodoxa judiska partierna, och de radikala sionisterna spås få 14 mandat.
Lapids parti Yesh Atid ser ut att få 22 till 24 mandat. Vänsterpartiet Meretz i Lapids koalition åker ut.
Palestinska myndighetens premiärminister Mohammed Shtayyeh menar att det är rasism i det israeliska samhället som gjort att religiösa sionistpartier gått framåt starkt i valet.
Bakgrund
Israel går till val för femte gången på fyra år. 120 representanter till det 25:e Knesset ska väljas. Kommer nästa premiärminister kunna regera själv, eller fortsätter den politiska instabiliteten?
Att man åter igen går till val beror på att den löst sammanfogade regeringskoalitionen kollapsade. Åtta ganska spretiga partier lyckades avsätta Netanyahu i fjol, men kunde inte hålla ihop mandatperioden ut.
Yair Lapid, Naftali Bennet och Benny Gantz har alternerat på premiärministerposten, tack vare en lagändring. Under 2019 till 2021 hölls fyra nyval och den politiska krisen mynnade ut i att man tidsbestämmer premiärministrarnas mandattid, och växlar med den alternerande premiärministern.
För tillfället är Naftali Bennet alternerande premiärminister. Man har tidigare använt sig av systemet 1984–1988, men det har aldrig varit skrivet i lag. Benny Gantz blev den första att officiellt inneha posten när han tillträdde 17 maj 2020.
Yesh Atid (Det finns en framtid) grundades av Yair Lapid 2012. Partiet ingick i den koalition som nu fallit, övriga partier är Arbetarpartiet (socialdemokrater), Blått och Vitt (center), Yamina (allians av högerpartier), Yisrael Beitenu (sekulärt högerparti), Nytt Hopp (center/höger), Meretz (vänster) och Arablistan (arabintressen).
Efter att ha misslyckats med att få igenom politiska förslag upplöste Lapid och Bennet Knesset den 20 juni, och utlyste nyval. Lapid fick fortsätta som premiärminister till nästa regering bildats.
Netanyahus återkomst och utrikespolitiken
Oppositionen leds av den politiska veteranen Benjamin Netanyahu. Han har varit premiärminister 1996 till 1999 och 2009 till 2021.
Under sina fjärde och femte mandatperioder som premiärminister var han under utredning för korruption. Han misstänks bland annat för mutbrott, att ha tagit emot opassande gentjänster från bland andra australiske miljardären James Packer och filmproducenten Arnon Milchan från USA.
Han misstänkts också ha försökt förmå tidningen Yedioth Ahronot att skriva mer fördelaktigt om honom, mot att han via lagstiftning skulle motarbeta konkurrenten Israel Hayom.
Netanyahu är partiledare för Likud, som behöver hjälp av stödpartier för att ta makten. Otzma Yehudit är ett parti med en plats i Knesset, vars ledare Itamar Ben-Gvir gärna stödjer Netanyahu. Partiet vill annektera Västbanken och är känt för öppen anti-arabiska hållning.
För att Netanyahu ska nå framgång krävs att man stödjer sig på landets ultra-ortodoxa partier. Kritiken från motståndarna har i regel handlat om att det kan bli en koalition av extremistpartier som kommer till makten.
Netanyahu är känd för att ha ökat antalet bosättare och aldrig förhandla med palestinierna. Under sina senaste mandatperioder blev Golanhöjderna de facto israeliskt territorium, och flera historiska avtal slöts med Marocko och gulfstater. Samtidigt som oroligheterna blossat upp i Jerusalem och på Västbanken har Israel en säkrare position än tidigare gentemot arabländerna.
Arabförbundet möts just nu i Algeriet, och är splittrade över många frågor som rör Israels närområde. Frågan är om en Netanyahuvinst kan öka splittringen ytterligare.
Samtidigt har landets relation med Turkiet förbättrats avsevärt under de senaste två åren, då Netanyahu inte styrt. Man har nu diplomatiska relationer igen och Benny Gantz, försvarsminister och premiärministerkandidat, träffade både sin turkiske motpart och president Erdogan helt nyligen. Enligt AFP är Gantz förhoppningsfull om att relationerna kan komma att stärkas ytterligare. Men kan de det med Netanyahu som premiärminister, som haft svårt för Erdogan?
Enligt Seth J. Franzman på The Jerusalem Post kan relationen med Turkiet försämras om Netanyahu kommer tillbaka. Och Turkiet, som har band till Hamas, kan elda på eventuella konflikter i stället. Samtidigt har Turkiet ett mål att förbättra relationen till USA, genom Israel.
Netanyahu kan också vilja omförhandla det färska maritima avtalet med Libanon. Och Hezbollah kan se ett tillfälle att elda på konflikten i södra Libanon om Netanyahus block kommer till makten.
I Ukrainafrågan är Israel hårt pressade att bistå landet med vapen. Men man har hållit sig neutrala vilket även den viktiga handelspartnern Indien gjort. Man har också goda relationer till Moskva och Beijing, som nu riskerar försämras de länderna nu är huvudfiender för USA. Samtidigt är pressen från väst och USA att Israel tydligare ska välja sida, mot Ryssland.
Lapid har öppet kritiserad Ryssland för saker som hänt under kriget i Ukraina. Hans finansminister Avigdor Liberman vägrade, han är född i Moldavien och har sitt stöd i Israels ryskfödda minoritet.
Netanyahu har byggt en del av sitt politiska kapital i den ryskfödda gruppen på att han haft en bra personlig relation till Putin, samtidigt som man haft en fungerande men ansträngd relation länderna emellan i frågan om Syrien.