Efter den första omgången i presidentvalet stod det klart att det blir en andra omgång. Bara mellan huvudkonkurrenterna, sittande presidenten Jair Messias Bolsonaro och utmanaren Luiz Inácio Lula da Silva. Idag gick miljontals väljare i Sydamerikas största land till valurnorna för andra gången. Vissa gjorde det med glädje, andra av plikt och vissa med en sur smak i munnen. Det blev ett extremt tajt val, där Lula stod som segrare strax innan midnatt på söndagkvällen.
Det står klart att Lula da Silva blir Brasiliens nästa president, vilket bekräftas av landets valmyndighet. Med 98,86 procent av rösterna räknade 50,83 mot Bolsonaros 49,17.
Med 100 procent av rösterna räknade blev slutresultatet 50,9 till Lula och 49,1 till Bolsonaro.
Inga vallokalsundersökningar görs i valet. Två stora undersökningar har gjorts nära inpå valdagen. Datafolha gav 52/48 till Lulas fördel och Ipec gav 54/46 till Lula.
En seger för Lula kan komma sent. Rösterna i nordöst brukar ta längre tid att räkna. Det kan alltså slå över till Lulas fördel först vid 80-80 procent räknade.
Alla medborgare mellan 18 och 70 år har enligt lag röstplikt. Drygt 156 miljoner är röstberättigade.
Rösträkningen kan följas i realtid på flera nyhetskanaler, bland andra The Guardian.
Inför valet
Båda kandidaterna ligger på ungefär 45 procent i opinionsundersökningarna, men ett litet men nedåtgående övertag för Lula. Vägen till valdag nummer två har kantats av smutskastning och olika utspel från kandidaterna.
Hittills har Bolsonaro och Lula mötts en gång i en tv-sänd debatt, den 16 oktober. Vid de två andra tillfällena har Bolsonaro inte dykt upp. Debatten var förhållandevis mild, förutom att båda kandidaterna kallade den andre för lögnare ett dussintal gånger var. Huvudfrågan att attackera för Lula är Bolsonaros hantering av pandemin. Och för Bolsonaro korruptionsskandalerna inom Arbetarpartiet, som Lula tillhör.
En sista chans för kombattanterna kommer den 28 oktober, två dagar före valet.
Vinner Lula kommer han få det svårt att få igenom sin politik i kongressen. Under valen den tredje oktober fick Bolsonarios allierade flest mandat i både underhuset och senaten.
Lula stöds inför andra omgången av totalt 16 landets partier, enskilda eller i allianser. Där ingår också hans eget Arbetarepartiet, en handfull kommunistiska och socialistiska partier, miljöpartier och andra progressiva partier.
Bolsonaro stöds av totalt fem partier. Hans eget parti är det Liberala partiet, stöd kommer också från bland andra Republikanerna, och Brasilianska arbetarpartiet som är kristna socialdemokrater.
Ciro Gomes och Simone Tebet var de enda utöver Bolsonaro och Lula som fick över sju procent i valomgång ett. Gomes parti PDT har gett sitt stöd till Lula. Tebet stödjer Lula, men andra partitoppar stödjer Bolsonaro. Två partier från hennes koalition, Podemos och PSDB stödjer ingen av kandidaterna.
Tebet menar att valet nu handlar om demokrati, eller inte demokrati. Bolsonaros kritik mot landets institutioner har gjort att hon uppfattar honom som en inhuman president. Hon påstår också att tusentals dött av att han varit senfärdig med att köpa in vaccin mot covid 19.
Bolsonaro och Lula har båda kampanjat hårt i delstaten Minas Gerais. Den är den näst folkrikaste delstaten i landet, med sina 16 miljoner invånare. Och den fjärde största till ytan. Senast en kandidat förlorade i delstaten men ändå vann presidentposten var 1950, när Getúlio Vargas tog hem segern. Betydelsen av att vinna där kan inte överdrivas.
Sedan tidigare är det känt att Bolsonaros starkaste fästen är i mellanvästern, södern och i sydöst. Lula är störst i nordöst. Minas Gerais är en mångkulturell delstat och resultatet i omgång ett speglade landet som helhet. Lula fick där 48,29 procent mot Bolsonaros 43,6. Delstaten är ett mini-Brasilien, säger Lulas regionala kampanjchef Reginaldo Lopes till The Guardian.
Hoppet för Bolsonaro kan stå till den återvalda guvernören Romeu Zema, mångmiljonären har gett sitt stöd till honom. Det återstår att se om det kan bli tungan på vågen som tippar valet till Bolsonaros fördel.
Smuts, lögner… och fejkade nyheter
Kampanjen som följt sedan första valomgången har varit smutsig. Då råder inga tvivel om att det saknas mänsklig värme mellan Bolsonaro och Lula. Folk som stödjer dem tar till vilka metoder som helst, för att förvränga budskap för att saker ska passa den egna agendan.
Ett exempel som AFP rapporterar om är ett videoklipp till stöd för Bolsonaro.
Jag måste ljuga. Politiker måste ljuga, säger han där.
Videon är tagen ur sitt sammanhang, i själva verket är det Lula som härmar Bolosonaro, i den oredigerade originalvideon. Han kallas Bolsonaro nedsättande för ”Bozo” och kallar honom en ”vanemässig lögnare”.
Även Lulaanhängare använder sig av den här metoden. I ett klipp säger sig Bolsonaro vilja nominera den skandalomsusade före detta presidenten Fernando Collor i sin regering. Han ska där ”konfiskera pensionärernas tillgångar.” Men i originalvideon pratade Bolsonaro om rykten som sprids på nätet.
Desinformationen har även en internationell koppling. Bolsonaro varnar för att om Lula blir president kommer han påtvinga Brasilien kommunism. Varningen tar spjärn mot det faktum att flera länder i Sydamerika nu har vänsterstyren. Till exempel Argentina, Chile och Colombia.
Ett klipp spreds som hävdade att Colombias president Gustavo Petro legaliserade pedofili. Men det hade ursprung i en lag som legaliserade äktenskap för barn äldre än 14 år, som högerpresidenten Ivan Duque godkände i fjol.
Det sprids också falska uppgifter om att svältande argentinare attackerade grisuppfödare. En påhittad varning om matkravaller under vänsterpresidenten Alberto Fernandez.
Påhittade opinionsundersökningar har också dykt upp, som visar en stor ledning för den ena kandidaten. Antingen helt nyskapade, eller manipulerade från riktiga tv-sändningar och liknande.
Beskyllningar om valfusk har florerat sedan valomgång ett. Då fick Lula 48 procent av rösterna och Bolsonaro 43. Vann Lula röster i städer som inte existerade? Och vann han fler röster än det finns invånare i vissa städer? Det är rykten som spridits.
Det har också påståtts att rösträkningen följt en algoritm som gjort att Bolsonaro förlorade en halv procent för varje tolv som Lula vunnit.
Inte ens Gud kan stoppa mig från att vinna det här valet, är ett citat som felaktigt tillskrivits Lula.
Lula leder stort bland de allra fattigaste i landet. Försök har gjorts att begränsa gratisresandet med kollektivtrafiken under valdagen. Bolsonaros kampanj försökte få landets valdomstol att blockera fria resor under valdagen, med hänvisning till att det extra resandet inte finns med i delstaternas budgetar. Men man fick avslag.
I mitten av oktober hade 1 112 fall av hot mot väljare inkommit, jämfört med 212 totalt 2018. Det kan vara allt från hot om att bli av med jobbet om man röstar på den ena eller andra kandidaten, eller tvingas bära kläder med kandidatens namn på arbetsplatsen.
36 fall av politiskt våld har bekräftats sedan starten av valkampanjerna, till och med omgång ett av valet.
Den kristna rösten
Enligt en undersökning av Datafolha säger 59 procent av brasilianarna att religion är en viktig faktor i hur de röstar. Hälften av invånarna är katoliker och en stor och växande del är evangeliskt bekännande. Bolsonaro själv är en konservativ katolik som har skapat starka band med evangelikalerna. ”Gud, familj och frihet” är hans valslogan.
Lula är också katolik, men har inte riktigt samma fokus på religion i sin kampanj.
Bolsonaro ligger strax bakom Lula i opinionsmätningarna. Men han leder stor i kampen om de evangelikala rösterna med 65 procent mot Lulas 35.
Bolsonaro har odlat vänskapen med väljargruppen under åren, 2016 döptes han i Jordanfloden av den kände kalvinistpastorn André Mendonça. Han var tidigare riksåklagare under Bolsonaros regering, men är nu domare i den federala Högsta domstolen.
Även presidentfrun Michelle Bolsonaro kommer väl till pass i sammanhanget. Hon är nämligen djupt troende evangelikal, som har sagt att Lula är djävulen och att valet handlar om en spirituell kamp mellan godhet och ondska.
Silas Malafaia är en känd pastor med stor följarskara på sina sociala medier, som stödjer Bolsonaro. Han har kallat Lula för lögnare och alkoholist.
Lula har dock ett övertag bland katoliker, med 57 procent mot 37. Han har haft vissa problem med anklagelserna från kristna, och har backat på kravet att abort ska vara en rättighet. Han har också fått kämpa mot anklagelser om att han kommer stänga ned kyrkor och att han skulle ha en pakt med satan.
Lulas anhängare har riktat anklagelser mot Bolsonaro om att han skulle vara frimurare, satanist och kannibal.
Lula lovade dyrt och heligt under ett kampanjmöte i Sao Paolo förra veckan att hans regering aldrig skulle inskränka på religiösa rättigheter. Han bedyrar fortsatt sitt motstånd mot aborter, som bara är lagligt i Brasilien i fall av våldtäkt eller om moderns liv är i fara.
På det stora hela verkar Lula fått anpassa sig efter den religiösa trenden i politiken.
Kändisarna och kandidaterna
Både inhemska och utländska kändisar har uttalat sitt stöd till kandidaterna. Jason Momoa är amerikan från Hawaii, skådespelare främst känd för Aquaman. Han ger sitt stöd till Lula. Även kollegan Mark Ruffalo har uttryckt sitt stöd till Lula, och uppmanar brasilianare att tänka på regnskogen i Amazonas. Som han menar bäst skyddas om Bolsonaro röstas bort från makten.
Brasiliens största fotbollsstjärna Neymar ger sitt stöd till Bolsonaro. Det uppskattas inte av Lula, som menar att det ligger dolda motiv bakom.
Han får välja vem han vill ska bli president. Jag tror han är rädd för att om jag vinner valet så får jag reda på vad Bolsonaro avskrev från hans skatteskuld.
Ska man tro Lula är det pengar som gör att Neymar stödjer Bolsonaro.
Spaniens premiärminister Pefro Sánchez har gett sitt stöd till Lula och menar att valet är mycket viktigt för Brasiliens relation till Spanien.
Prenumerera för 99 kr/mån!