I Sverige har vi vad som i folkmun kallas gummibandslagar. De är till för att staten alltid ska kunna sätta dit dig och för att du aldrig ska kunna känna dig säker att du inte gör något fel. Säkrast är att stanna hemma och sitta still, men komma ihåg att betala skatt.

För jägare är ett klassiskt exempel knivlagen: “Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål”. Den reglerar svenskens förhållande till kniv eller annat som teoretiskt skulle kunna användas till nödvärn. Exempelvis en skruvmejsel.

“1 §  Knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats.”

Allmän plats är där man eventuellt kan behöva bära detta föremål. Alternativt i fordonet på väg till jakten. Domar ger en ingen som helst vägledning. Högsta domstolen friade en kvinna 2016 som bar en fällkniv och nu, nyligen, fälldes en man i hovrätten för att han hade ett schweiziskt multiverktyg med kniv i bilen.

Den domen följer mönstret då en jägare fälldes 2014 för brott mot knivlagen då han hade en kniv i bilen.

Klart är att HD inte förtydligat nog och att svensken de facto inte har rätt att bära kniv annat än i skogen, långt från poliser, ifall en kniv magiskt dyker upp där jägaren befinner sig.

Hur har vi hamnat i denna situation där svensken inte är betrodd med vassa ting?

Kort sagt värdeprojicerande lagar skapade för att ge sken av handlingskraft mot ökande grov brottslighet.

Dessa brottslingar har numera automatvapen och bomber så vi kan nog säkert avgöra att de lagarna inte gör vad de är tänkta att göra, samt att de som lider av det hela är du och jag. Det är nämligen väldigt mycket lättare för polisen att beivra gummibandslagar mot de sista skattebetalarna än att fånga det riktiga buset.

Situationen brukar benämnas anarkotyranni. En situation där staten är inkompetent att hantera de stora frågorna, så den är tyrannisk i upprätthållandet av de små frågorna.

Utfallet blir att snaran dras åt Svensson (tyranni) medan livsstilskriminella samt korruptionen kan härja helt fritt (anarki). Illusionen, eller Sverigebilden, att staten gör ett bra jobb är mycket viktigare än att faktiskt leverera ett nettoresultat som bidrar till nationens välfärd.

Ett bra exempel på detta är alla myndigheters växande kår av kommunikatörer, till för att tvätta bilden av en dysfunktionell stat i förfall.

Eftersom de som lever i verkligheten naturligtvis inte håller med om denna ordning, och kanske till och med röstar fel, ses de som en fiende, något att motarbeta. Vilket ger en trolig förklaring till föregående regerings inställning till dessa och andra frågor.

Nu har vi dock en ny regering, till stor del på grund av att föregående betett sig enligt ovan beskrivning.

Låt oss försöka få klarhet i vad den eventuellt tycker i den här frågan.

Tidöavtalet som säger sig reglera kommande mandatperiods politik har det här stycket i sig: “En stärkt nödvärnsrätt, En utredning ska utvärdera hur nödvärnsrätten ska stärkas. Det handlar bland annat om att införa en utökad nödvärnsrätt för den som angrips i sitt hem, i närhet till sin familj eller om personen är underlägsen till antal eller storlek.”

De har korrekt identifierat ett behov. Som kan ha bäring på denna fråga.

Är man underlägsen till antal eller storlek behöver man utjämna detta på något sätt. För det används verktyg. Vi får se om regeringen vågar anförtro svensken med agens nog att ta tillvara på sig själv. Exempelvis med kniv. Jag kommer dock inte hålla andan.

Att man helt okontroversiellt till och med kan bära lagligt dolda skjutvapen i många EU länder vore helt otänkbart i Sverige tyvärr.

Det är nämligen väldigt lätt att förlora rättigheter till lagar som omyndigförklarar människor. Men nästan omöjligt att få tillbaka dessa när de väl gått förlorade.

Därför får inte du och jag bära ett verktyg som har varit naturligt för alla människor, i alla länder, i alla tider, att alltid bära.

Henrik Bergdahl