Att poliserna måste bli fler, och deras löner och villkor måste förbättras – det verkar de flesta politiker vara överens om. Fler poliser på gator, torg och utsatta områden.
Samtidigt säger alla politiker att allt måste göras för att de kriminella gängen ska knäckas. Polischeferna instämmer. Förstås.
Så låter det alltid i intervjuer.
Men hur ser det ut i verkligheten? Alltså inte i den verklighet som finns på de där gatorna, torgen och utsatta områden – utan i den verklighet där polischefer och politiker sitter ner tillsammans för att diskutera vad polisen ägnar sig åt.
Vi kommer i en serie artiklar att granska hur det ser ut i polisregion Syd. Det är en av de regioner som längst har fått brottats med omfattande och våldsam gängkriminalitet.
I varje polisregion finns ett regionpolisråd som ska säkerställa medborgarnas insyn i vad polisen gör i området. I rådet finns representanter från samtliga riksdagspartier, i polisregion Syd är de 15 stycken.
Givetvis antar du att bekämpande av de kriminella gängen, skjutningarna och morden är viktiga punkter på mötena.
Men nej, så är det inte riktigt.
Vi har studerat protokollen från de två senaste årens möten.
På mötet 12 april i år avhandlas gängkriminaliteten i protokollet med 58 ord. Slutsatsen är att läget har förvärrats.
Polisens inre arbete med jämställdhet och likabehandling behandlas däremot i protokollet med 337 ord. Man får lätt intrycket av att polisens stora uppgift inte är att knäcka gängen utan att knäcka ett tillstånd av kvinnoförtryck som verkar råda inom polisregion Syd.
På mötet 15 februari i år behandlas gängkriminaliteten snabbt med följande formuleringar:
”Konflikten i Köpenhamn med kopplingar till Sverige pågår fortfarande och samverkan fungerar väl med dansk polis.”
”I Syd sju skjutningar med en avliden (en avliden under samma period 2021) samt flera sprängningar.”
Det är allt. Både corona och fotbollssäsongen får en mer omfattande behandling än gängkriminaliteten.
Men faktiskt behandlas ändå gängkriminaliteten – och då som en kommunikationsfråga:
”Hur hanterar polisen kommunikationen kring skjutningar och sprängningar gentemot trygghet och otrygghet för allmänheten?”
I protokollet uttrycks en vilja att kunna gå ut med ”information om en händelse som sannolikt kunde minska oron hos den enskilde.”
Det gäller alltså att dämpa medborgarnas känsla av att gängkriminaliteten utgör en fara. Vi är långt bort från offentliga formuleringar om att det ska vändas på varje sten för att knäcka gängen. Här är det mer en fråga om att lägga en sten över frågan.
Protokollen för 2021 ger samma bild som de från mötena i år. På oktobermötet 2021 konstateras bara med sju ord läget när det gäller skjutningar och mord.
Säkerhetsarbetet inför den snart stundande Förintelsekonferensen avhandlas däremot i protokollet med 227 ord.
Skapa positivt intryck
På junimötet 2021 protokollförs inget konkret om kampen mot gängen i polisregion Syd – det som mest upptagit mötet är istället ”kulturförflyttningen efter #metoo” samt frågan om hur polisen ska synas i och arbeta med sociala media. Återigen verkar alltså de stora frågorna vara det inre jämställdhetsarbetet i poliskåren samt hur man ska ge ett positivt intryck av verksamheten.
Det finns alltså en stor skillnad mellan vad som sägs i politiska debatter och vad som sägs när politikerna sitter ner med polischeferna. När de vänder sig till allmänheten tävlar politikerna om vem som är mest intresserad av att få gängen att försvinna. När politikerna sitter ner med polischefer nöjer de sig med att lyssna på långa dragningar om hur polisen arbetar med att förbättra sin inre ”likabehandling” samt sin kommunikation med medborgarna.
På mötena för regionalpolisråd Syd medverkar alltid ett stort antal representanter för polisregionens ledning. Där är det uppenbart att jämställdhetsarbetet burit frukt. Oftast är minst hälften av de närvarande representanterna för polisen kvinnor. Något som också väl speglar sammansättningen i polisregion Syds ledning – där de tunga positionerna som regionpolischef samt chef för polisområde Malmö innehas av kvinnor. Även polisområdeschefen för södra Skåne samt HR- och kanslichefen är kvinnor.
Polisledningen speglar också att ett annat arbete burit frukt – att förbättra polisens löner. Cheferna i polisregion Syd är relativt välavlönade. Några exempel på årsinkomster:
Susanne Hagström Rosenqvist, regionpolischef: 972 255 kronor
Jarl Holmström, biträdande regionpolischef :1 277 347 kronor
Åsa Palmqvist, chef regionkansli: 1 152 740 kronor
Rasmus Korsvall, kommunikationschef: 1 005 008 kronor
Håkan Jarborg Eriksson, chef utvecklingscentrum: 987 680 kronor
Ann-Louise Kämpe, chef polisområde södra Skåne 958 753
Detta kan jämföras med lönen för en polis som arbetar med att möta verkligheten i utsatta områden i Malmö. En polis med mycket lång erfarenhet kan med OB-tillägg hamna på ungefär hälften av vad en polischef i regionen har. Vi har exempel på årsinkomster mellan 460 000 kronor och 490 000 kronor. Alltså som mest en snittlön i månaden på 40 800 kronor. Ingångslönen för poliser är 27 000 kronor i månaden, om två år ska den vara 31 000 sägs det från politikerna. Att ingångslönen inte är hög är alla politiker ense om, men är de också ense om att det är lite dålig löneutveckling efter 30 års tjänstgöring som polis om man bara har 10 000 kronor mer i månaden än den som är helt färsk i yrket?
I de kommande avsnitten fortsätter vi granska olika delar av verksamheten i polisregion Syd – och vi ställer politiker och polischefer mot väggen.
Prenumerera för 99 kr/mån!