INTE EN TIDNINGSANKA – Ben Bernanke en av pristagarna i ekonomi till Nobels minne, var chef på FED under finanskrisen 2007, tryckte upp 1,3 biljoner nya dollar; minskade värdet på vanligt folks pengar, djupt älskad av eliten, bästa vän med Bush och Obama

Priset i ekonomi till Alfred Nobels minne tilldelas 2022 i lika delar till amerikanerna Ben S. Bernanke, Douglas W. Diamond, Philip H. Dybvig. De tre pristagarna får priset för sin forskning om banker och finanskriser. För allmänheten är Ben Bernanke mest känd, som tidigare ordförande för USA:s centralbank Federal Reserve.

Bernanke, Diamond och Dybvig har enligt Kungliga Vetenskapsakademien ”väsentligt förbättrat vår förståelse för bankernas roll för ekonomin, särskilt vid finanskriser.” Att undvika bankkollapser är viktigt att undvika, visar deras forskning. Grunden för forskning på området lades under 1980-talet av de tre pristagarna.

Pristagarna

Ben Bernanke föddes i Georgia 1953 och är Distinguished Senior Fellow vid Brookings Institution i Washington D.C. Han tog examen från Harvard College 1975 och doktorsexamen i ekonomi vid MIT 1979. Hans handledare på MIT var Stanley Fischer, som senare blev riksbankschef i Israel. Han fortsatte sedan sin akademiska karriär på Standford Graduate School of Business, New York University och sedan på ekonomiska fakulteten på Princeton University.

Bernanke var styrelseledamot i centralbanken, Federal Reserve, 2002 till 2005. Han blev då känd för Bernankedoktrinen, som beskriver åtgärder för att bekämpa inflationen. Han menade att deflation alltid var möjlig att motverka med ett ekonomiskt system med fiatvaluta. Centralbanken hade enligt Bernanke verktyg för att hålla deflationen ”mild och tillfällig”.

Innan han tillträdde som chef för centralbanken var han ordförande för de ekonomiska rådgivarna till president George W. Bush, 2005 till 2006. Han var ordförande för centralbanken under den ekonomiska krisen 2007 till 2008, då han bland annat lät trycka 1,3 biljoner dollar, motsvarande 1 300 000 000 000 kronor. Han sänkte också reporäntan från 5,25 procent till noll.

Han valdes för en ny period som ordförande 2009, då under president Barack Obama.

Douglas W. Diamond föddes 1953 och är professor i ekonomi vid University of Chicago Booth School of Business. Han blev doktor i ekonomi vid Yale University 1980. Han har varit verksam vid Hong Kong University of Science and Technology, MIT och Bonns universitet.

Philip H. Dybvig föddes 1955 och är professor i finans- och bankverksamhet vid Olin Business School vid Washington University i St. Louis.

Pristagarnas ekonomiska modell

Forskningen av årets pristagare visar på konflikten mellan sparande och investeringar. Samhällsekonomin behöver kanalisera sparande till investeringar, menar man. Diamond och Dybvig visar hur banker erbjuder en optimal lösning på problemet med sparare som vill ha tillgång till sina pengar fort. När oväntade utgifter dyker upp. Bostadsägare och företagare behöver veta att de inte behöver betala tillbaka sina lån i förtid.

Enligt Diamonds och Dybvigs model är banken en mellanhand som tar emot insättningar från många sparare, som samtidigt tillåter fritt uttag av pengar och långfristiga lån. Men rykten om bankkollaps kan ge till följd att många sparare samtidigt tar ut sina pengar. En självuppfyllande profetia. Detta löses genom statliga insättningsgarantier och beredskap för nödlån till krisande banker.

Diamond har också visat att banker är bra på att bedöma kreditvärdighet, som mellanhand mellan småsparare och låntagare.

Bernanke har analyserat 1930-talsdepressionen och den ekonomiska krisen då. Bankrusningar förlängde krisen och gjorde den värre. När en bank gick under försvann dess kunskap om låntagarna och kanaliseringen av sparande till investeringar försvann.

”Pristagarnas insikter ger oss bättre möjligheter att i framtiden undvika såväl allvarliga kriser som kostsamma räddningsaktioner, säger ekonomipriskommitténs ordförande Tore Ellingsen.”

Priset instiftades av Riksbanken 1969. Prissumman är tio miljoner kronor och vinnaren utses av Kungliga Vetenskapsakademien. Prissumman betalas ut av Riksbanken och inte Nobelstiftelsen, som är bruklig med övriga pris. Pristagarna delar på vinstsumman.

Genom åren har många profilerade ekonomer tilldelats priset. 1976 gick det till Milton Friedman, känd för den nationalekonomiska Chicagoskolan och som rådgivare åt president Ronald Reagan och premiärminister Margaret Thatcher. Flera av pristagarna har haft inflytande på nationella och internationella ekonomiska strategier och modeller.

Vissa pristagare är aktiva som debattörer, inom både ekonomi och politik. Ett exempel är Paul Krugman, som tilldelades priset 2008. Ett annat är Joseph Stiglitz, som tilldelades priset 2001.

Den senaste svensken att tilldelas priset är Bertil Ohlin, som fick det tillsammans med britten James Meade 1977.

I fjol vann David Card vid University of California Berkeley, Joshua D. Angrist vid MIT och Guido W. Imbens vid Stanford University. De vann för att ha tagit fram metoder kring att mäta orsak och verkan. Årets pristagare hamnar i en annan kategori inom det ekonomiska forskningsfältet.