Marken gungar under Kiruna och staden måste flyttas. Väljarna röstar hej vilt, och partierna avlöser varandra. Men Feministiskt initiativ står stadigt som en Fredrika Bremer-staty.
Feministiskt initiativ kollapsade i riksdagsvalet och fick totalt 3 157 röster i hela landet, eller 0,05 procent. De tappade all kommunal representation i storstäderna och finns nu bara i tre småkommuner; Gullspång, Strömstad och Kiruna.
I Kiruna får de nästan exakt samma valresultat som 2018. Med 3,6 procent av rösterna behåller de sina två mandat i kommunfullmäktige. I övriga landet är partiet lika osynligt som målade läppar på Kabuls gator, men i Kiruna gör de något rätt, tydligen.
Hela Kiruna flyttas och byggs upp igen tre kilometer österut. Bostadsområden har rivits och det gamla centrumet ska rivas. De flesta butiker har redan flyttat till det nya.
Det är gruvan, stadens raison d’être, som växer, och marken sätter sig. Problemet med deformation och sprickbildning har tvingat fram flytten.
Stödet till gruvnäringen är stort, gissar jag?
– Ja, det är det, absolut. I Kiruna finns det inget motstånd, framför allt inte mot LKAB och gruvan som finns. Det finns inget parti som motverkar den, och det gör inte vi heller, säger Lisa Forsberg, ordförande i Feministiskt initiativ i Kiruna, som satt i kommunfullmäktige 2016–2018 och nu tar plats där igen.
Feministiskt initiativs framgångar
– Det kanske är väljarna som är ovanligt kloka, svarar Lisa Forsberg på frågan om det är partiets företrädare som ska slå sig för bröstet över valframgången.
Kampen mot den toxiska maskuliniteten är en huvudfråga, men lika viktig är kampen för att rädda klimatet. Partiets förstanamn Christine Bränvall har sagt att hon är en ekosocialist, och förespråkar global solidaritet.
Fossilfritt ska vara målet, och mottot är nedväxt i stället för ständig tillväxt och effektivisering. De vill bygga ut kollektivtrafiken och byta ut kommunens koldioxidförpestande bilpark. De är också starka motståndare till att öppna en grafitgruva i Vittangi.
Partiet har suttit i opposition de senaste fyra åren. Socialdemokraternas Mats Taaveniku förhandlar nu med dem, Vänsterpartiet och Samelistan om hur kommunen ska styras kommande mandatperiod. S och V når tillsammans precis upp till de 23 (19+4) mandat som krävs för majoritet. FI och Samelistan har två mandat var.
Mäns våld mot kvinnor står högt på dagordningen och FI vill höja stödet till kvinnojouren och öka kompetensen på området i den kommunala verksamheten. Där har de hittills inte fått gehör.
Ekosocialisten Christine Bränvall firar valresultatet med en semester i Barcelona, men Lisa Forsberg har tid att förklara lite närmare. Machokultur, är ett ord som hon gärna använder för att beskriva Kiruna, och förklarar:
– Det kan vara olika sexistiska och rasistiska resonemang som kan slinka förbi genom att man har en “högt i tak”-kultur. Att det är okej att säga vad man tänker. Det är bara en jargong, och det sopar man under mattan, förklarar hon.
– En gruvstad som Kiruna har en lång tradition av att vara ett mansdominerat industrisamhälle. Det finns det fortfarande kvar en kultur med en hård jargong. Det finns saker som är accepterade att säga i vissa forum, som absolut inte skulle vara okej på andra ställen, menar Lisa Forsberg.
Partiet vill prioritera arbetsmiljöarbetet i kommunen, men Forsberg nöjer sig inte där.
– Man kan inte börja jobba med det på arbetsplatsen. Det är inte där man kan starta. Man måste starta det här jobbet redan i förskolan, i skolan och på högstadiet, och det måste pågå från att barnen är små. Om man säger att nu börjar vi, så måste man börja på alla plan direkt.
Hon berättar om ett förslag om feministisk självförsvarskurs i skolan som kommunfullmäktige avslog. I ett yttrande sa kommunens förvaltning att det inte fanns några tecken på att behovet finns.
Sakfrågorna är en sak, men partiarbete och personliga egenskaper verkar vara en stor anledning till framgångarna i Kiruna.
– Vi är många som har varit aktiva länge, så vi är en stabil organisation lokalt. Med många medlemmar och egna nätverk som man försöker mobilisera och aktivera. Men jag skulle säga att det är flera faktorer som väger in.
– Under mandatperioden som gått, där vi suttit i opposition, har vi ganska ofta fått utrymme i media. När det skrivits om saker som kommit upp i kommunfullmäktige har vi ganska ofta fått kommentera. Vi har fått ganska mycket utrymme i lokalmedia, för att vara ett så pass litet oppositionsparti.
Hon menar att de varit aktiva i debatter, både i kommunfullmäktige och andra fora, och fortsätter:
– Vi har lagt ganska många motioner i kommunfullmäktige. De som röstat på oss och de som känner till oss litar på att vi driver vår politik, och inte bara sitter tysta på våra mandat. Vi försöker skapa förändring.
Högt i tak
Lisa Forsberg pratar om en machokultur. Kommunens profilerade sverigedemokrat Mats Fredlund, vittnar om en ganska brutal kultur och förklarar hur det kan låta:
– I Kiruna kan man säga “Men för helvete, håll käften nu! Låt oss sitta och käka i fred”.
Han menar att i södra Sverige är man mer försiktig och tiger kring fikabordet. Men man behöver inte komma så långt söderöver för att märka skillnaden:
– Jag tror man är mer öppen. Man kan ge mer öppen kritik och kan ta mer. Man kan be någon dra åt helvete, men ändå är det inte så allvarligt. Det är skillnad om du kommer ner mot Luleå- och Piteåtrakten. Gällivare har nog ganska lika attityd som vi här uppe. Man tar livet mer som .. nästan som ett skämt.
Du säger att man tilltalar varandra på ett mer direkt sätt, men hur är det med politiska frågor runt fikabordet?
– Nog har jag fått höra mer än en gång vid fikabordet att jag är en jävla rasist och att jag ska hålla käften, säger han, och tillägger att han inte är en rasist.
Duktiga politiker
Kristdemokraterna firade stora framgångar i valet och gick från ett till fem mandat. Mannen bakom framgången Krister Pounu berättar om sina intryck av FI under den gångna mandatperioden:
– FI har skickliga företrädare som går hem hos unga väljare. Det är lokala skickliga politiker. Visst, det är ett ytterkantsparti men de lyckas för att de har folk som är duktiga.
Han och Lisa Forsberg har hittills inte haft så mycket med varandra att göra. De har gått om varandra i olika mandatperioder.
– Christine Brännvall har jag definitivt haft att göra med. Och en som heter Peter Alex. Han var deras andranamn i förra valet. De har varit riktigt bra. Sedan har ju vi helt olika ideologier, men det är bundet mycket till person.
Om man ska tro Pounu så är det på det personliga planet som hemligheten ligger. Vad nu Feministiskt initiativ på riksnivå kan göra med den informationen.
Ni har helt olika ideologier, säger du. Vad reagerar du mot?
– Det är ett enormt fokus på miljö, och ett stort fokus på feminism, eller hur man ska säga … Det är ett sönderanvänt ord, tycker jag. Det blir så fort dömande när man säger något, men det handlar om att de vill göra olika typer av kvoteringar, upplever jag. Jag kan inte deras politik utantill, men det är det jag upplever. De pratar mycket om barnkonventionen också, och riktar in sig på det.
När du som kristdemokrat hör ordet kvotering, vad tänker du då?
– Kompetensbortfall. Att man ställer kön framför andra värden, som exempelvis kompetens eller andra kvalifikationer.
Flytten av staden
– Så Kirunas gåva är samtidigt dess fall. Vi behöver gruvan men den sväljer våra bostäder, säger Krister Pounu.
Han är livslång Kirunabo, same och kristdemokratisk politiker, men också projektledare på Kiruna bostäder.
Hur går det med flytten av Kiruna?
– Jag står i Kirunas nya kulturhus nu. Nya centrum öppnade 1 september. Det går strålande, och man spänner bågen ordentligt. Nu gäller det bara att allting håller och att det går bra. Att Kiruna kan expandera så att man kan bära de tunga investeringar man tagit. Man måste klara av att bli den storleken på stad som den här infrastrukturen kräver.
Strålande säger du, men jag har förstått att det är bostadsbrist och höga hyror och att folk flyttar därifrån.
– Ja. Vi har chansen att vända på det, men nu kommer det en lågkonjunktur också. Så bostadsbyggandet borde ha kommit i gång innan, men … Staten, gruvnäringen och rennäringen har inte lyckats ta fram byggbar mark.
Hur påverkar det Kirunaborna mentalt, att man ska flytta hela staden?
– Du skulle behöva komma upp och kolla, och bara känna skillnaden. Där folk har växt upp, där jag har växt upp … Där jag har varit och tränat bordtennis, och har varit i badhuset. Allt det är plötsligt borta. Alla sammanhang är borta.
– Om du tänker dig att du bor i Stockholm och går förbi slottet, men slottet är inte kvar. Vi är bara en hundra år gammal stad, i och för sig, men ingen här är mycket över hundra i alla fall. Går du till stadshuset, så är det inget stadshus där. Man bor i Kiruna och flyttas helt plötsligt till en stad som aldrig fanns, och ändå bor man hemma. Det som att man kliver in i en parallellvärld.
Jag försöker förstå hur det känns.
– Det är sjukt intressant.
Så hur mår Kiruna?
– Den var svår … Man håller andan. För konflikterna som finns och utmaningarna som vi står inför. Man bara håller andan och hoppas att allt blir bra, för vi står också inför en lågkonjunktur. Det är “wow, vilken häftig stad vi har fått”, men nu måste vi öka i befolkning så vi klarar av att bära alla kostnader vi tagit på oss. Det är verkligen att hålla andan, och det tror jag många skriver under på. Det är nu vi ska knyta näven och bara ro det här i land. Och fixa den här skiten, höll jag på att säga. Fixa den här utmaningen.
Tvära kast i lokalpolitiken
Politiken i Kiruna är föränderlig. Kirunapartiet och Lars Törnman styrde kommunen under en knapp tioårsperiod från 1994 och framåt. I år beslutade partiet att lägga ned, efter att deras sista representant i kommunfullmäktige blivit en vilde.
Efter Törnman var det Socialdemokraternas tur att styra, likt en Casanova som bytte danspartners oftare än väljarna hann rösta. 2018 lovade Centerpartiet malm och gröna skogar, fick 32,9 procent av rösterna, och tog över.
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Selberg (C) kan vara årets största förlorare. Han ledde sitt parti till en brakförlust, då det minskade med 23,2 procentenheter, från 32,9 till 9,7 procent. Ut med honom och in med Socialdemokraterna igen. Och kanske Feministiskt initiativ.
Krister Pounu ledde sina kristdemokrater från 2,8 till 11,6 procent, och till positionen som kommunens näst största parti.
Resultat, kommunalvalet i Kiruna 2022:
Socialdemokraterna 40,7 % (+15,5 %)
Kristdemokraterna 11,6 % (+8,8 %)
Moderaterna 10,8 % (+4,2 %)
Centerpartiet 9,7 % (−23,2 %)
Vänsterpartiet 7,8 % (+0,8 %)
Sverigedemokraterna 5,3 % (+2,1 %)
Sjukvårdspartiet 4,9 % (−3,8 %)
Samelistan 4,8 % (+0,7 %)
Feministiskt initiativ 3,6 % (+0,07 %)
Miljöpartiet 0,4 % (0,9 %)
Liberalerna 0,3 % (0,9 %)
Kirunapartiet 0 % (−2,93 %)
Prenumerera för 99 kr/mån!