Stora protester började den 16 september. 22-åriga Mahsa Amini greps och misshandlades av moralpolisen och skadades så allvarligt att hon avled. Orsaken till gripandet var att hon bar sin hijab på fel sätt och bröt mot sedlighetslagarna. Omvärldens fördömanden lät inte vänta på sig. Samtdigt har flera västerländska medborgare gripits. Ett franskt par tvingas i en video erkänna sig medskyldiga till att starta revolution.

Protesterna startade vid sjukhuset där Amini vårdades i Teheran men, spred sig till andra provinser i landet. Regeringen har svarat med restriktioner på sociala medier och tillfälliga nedstängningar av internet.

Demonstranter blockerar väg i Teheran. September 21, 2022. Foto: Anadolu Agency via AFP

I sammandrabbningar mellan ordningsmakt och demonstranter har minst 900 personer skadats. Enligt Iran Human Rights har 154 människor dött, enligt statlig media ligger siffran på 41.

Men i Iran är inte protester av olika slag något nytt, det har varit ett stående inslag sedan drygt tio år.

Tidigare i år startade protester mot stigande priser på basvaror som bröd och pasta. Det har även varit brist på vatten, speciellt i provinsen Khuzestan. Till exempel steg priset på vete med 500 procent efter att regeringen slutat subventionera importen av spannmålet. Inflationen i år ligger på runt 50 procent.

Sedan 2017 har en bredare rörelse med olika inslag av demokratifrämjande politisk aktivitet och civil olydnad. Fokuset har främst varit den religiösa politiska dogmen och det islamiska styret av landet.

Det som nu skett efter Mahsa Aminis död är dock den största protesten sedan islamisterna tog över landet 1979.

Iran påstår att demonstrationerna är skapade av påtryckningar från USA och Israel. I ett tv-sänt tall menar han att frågan i grunden handlar om Iran ska vara självständigt, eller inte. Även ett icke-islamistiskt självständigt Iran skulle inte accepteras av USA. En mjölkko, som han benämner Iran under Shah Reza Pahlavi, är deras vision.

Frågan om kvinnors klädsel är återkommande i nyhetsrapporteringen om Iran. När frågan blossar upp dyker det upp bilder från före den islamiska revolutionen 1979. Där ser man kvinnor klädda på västerländskt vis, med håret fritt.

Reaktionerna har på sina håll varit starka i väst, där många regimkritiska iranier bor sedan decennier. Det finns också organisationer och feminister i allmänhet som ser ett starkt symboliskt värde i att motverka slöjtvång.

Mycket av demonstrationerna utgår från universitet i större städer, där det också placerats ut poliser för att hålla kontrollen.

Nio utländska medborgare har gripits under upploppen, från bland andra Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Ett franskt par som anlände till Iran i maj har gripits och regeringen har släppt en video från deras “erkännande”. Kvinnan, Cecile Kohler, säger sig i videon vara en agent för fransk underrättelsetjänst. Och att parets syfte med vistelsen i Iran är att medverka till upplopp, och planera för revolution mot regimen i Tehran.

Hon sade också att man planerat finansiera strejker, demonstrationer och vapen som skulle användas mot polisen.

Frankrikes utrikesministerium fördömer videon å det grövsta, och säger att paret gripits utan laglig grund. Paret hålls som gisslan menar man, och utnyttjas av regimen.

Enligt Internation Federation for Human Rights, baserade i Paris, har över 350 liknande erkännanden publicerats i Iran senaste decenniet.

 

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.