Viktor lurades ut i skogen och fick en pistol instoppad i munnen. Han dödshotades och rånades. Josef fick kläderna avslitna och blev pissad på, och fick också en pistol i halsen. Radhusgänget från Södertälje plågade sina jämnåriga, men nu har de fått sin dom.

Det var i våras som Viktor och sedan Josef lurades ut i skogen bakom radhusområdena i Brunnsäng i Södertälje och förnedringsrånades. Både offren och deras förövare är födda 2003 och alla har gått i grundskolan på Brunnsängsskolan.

Rånet mot Viktor

Vid åttatiden på kvällen den 28 mars blev Viktor uppringd av Sharokin Aziz, som sa att han ville hämta honom i bil. Någon behövde prata med Viktor, och det gällde hans kompis K. Först tackade Viktor nej, men Aziz ringde flera gånger. Det skulle bara bli värre för Viktor om han inte följde med, fick han veta. Till slut gick han med på att bli hämtad.

Med pistolen mot nacken tvingades Viktor lämna ut uppgifter som skulle ge rånarna tillgång till hans pengar

När man läser förundersökningen får man både pussla och spekulera i varför Viktor skulle komma att råka så illa ut. Kompisen K, som det pratades om, blev också förhörd av polisen. De båda har vuxit upp i en miljö med stök och kontaktytor mot kriminalitet och av någon anledning var kompisen K skyldig någon pengar. Han säger själv att det handlade om ett bilköp och att beloppet var strax under 20 000 kronor. Det var hans gamla barndomsvän Sharokin Aziz som hösten 2021 hade hjälpt honom att få kontakt med en person som kunde låna ut pengarna. Utlånaren är ingen av dem som nu dömts.

En något desperat Viktor ringde till kompisen K under kvällen från Brunnsäng centrum, när han satt i Sharokin Aziz bil, och frågade om K var skyldig någon “18 lax”. När K svarade jakande sa Viktor till honom att han måste komma till Brunnsäng centrum. Det kunde han inte just då, och en dryg timme senare ringde Viktor igen och sa att han blivit rånad.

Sharokin Aziz hade kört Viktor till en gammal eftersatt grusfotbollsplan. Han tog med sig Viktor runt stängslet som omgärdar planen och in på en stig. När de gått 20 meter in i skogen dök det upp två maskerade män, och en av dem riktade en pistol mot Viktor. Då vände Aziz och sprang från platsen.

Efter en kvart fick de två första sällskap av en tredje maskerad man, som började filma brottet. Hans namn är Giovanni Jeryos, och det var i hans mobiltelefon som polisen senare hittade filmen. Han som höll i pistolen heter Ghassan-Luke Hermés. Vem den återstående var, det vet fortfarande inte polisen och åklagaren.

– Vi vet inte vem den tredje personen är. Det var tre gärningsmän på plats i skogen men vi har bara kunnat identifiera två, säger åklagaren Kajsa Lindberg, och fortsätter: Vi har letat. Men vi har inte så mycket att gå på i den delen.

Under minst 40 minuters förnedring fick Viktor ta emot sparkar, slag och dödshot av rånarna, som också tryckte upp snus i hans näsa. Pistolen var en kolsyrepistol, som för en okunnig ser ut som en riktig pistol. De tvingade in den i munnen på honom och frågade om han gillar kuk. Sedan beordrade de honom att räkna ned tills att pistolen skulle avlossas.

Sharokins taffliga försök till penningtvätt var enkel för polisen att avslöja

Med pistolen i nacken tvingades Viktor att föra över 5 000 kronor från sitt investeringssparkonto till sitt privatkonto. Sedan tog de telefonen och hans nya Haglöfsjacka. De tvingade även till sig inloggningsuppgifter till Bank-ID. Efter rånet gjorde Sharokin Aziz flera transaktioner där de 5 000 kronorna flyttades mellan olika kryptovalutakonton för att undgå spårning.

I förundersökningsprotokollet beskrivs i bild vad ord inte kan visa (MT1 syftar på Ghassan-Luke Hermés)

Ghassan-Luke Hermés fastnade på filmen, med pistolen i högsta hugg och samtidigt rökande en e-cigarett. Tingsrätten är lite försiktiga och säger att mannen på filmen har likheter med Hermés. Det är inte så lite försiktigt, faktiskt, för det är bara hakan som döljs av luvan. Hans karakteristiska ögonbryn och ojämnt växande tonårsmustasch matchar polisens mugshot perfekt. Polisen hittade senare kolsyrepistolen i Hermés hem, och den bar på spår av Viktors DNA. Även Viktors jacka, med DNA-spår, hittades hemma hos Hermés.

Det finns bra och det finns dåliga lögner. Vad var det nu Sven Nylander och gubbarna sa, att de råkade hitta ett paket med kokain på golvet och bara stoppade det i fickan? Giovanni Jeryos förnekade inte att han befann sig på platsen, men enligt honom själv hade han gått upp dit för att han trodde det var en knarkaffär på gång. Då stod det en snubbe där med pistol som sa till honom att han måste filma. Han visste ingenting mer.

Viktor polisanmälde brottet dagen efter. Han ville egentligen inte, men föräldrarna fick honom att göra det. I de första förhören ville han inte ens nämna skjutsaren Aziz vid namn, och påstod i stället att tre maskerade män dragit med honom in i skogen från en busshållplats.

Dagarna efter rånet spelade någon upp Viktors studiemedel på Leovegas, skickade kukbilder till hans kvinnliga bekanta och beställde varor på nätet i hans namn. Då spärrade han sin telefon.

Brunnsäng

Brunnsäng centrum är ett typiskt mindre miljonprogramstorg som kommunen tänker riva och bygga om. Butikshusen är i dåligt skick och de boende säger sig uppleva otrygghet bland huskropparna och de stora parkerings- och grönytorna. Nu ska området förtätas och nya butikslokaler och bostäder ska koppla ihop bebyggelsen i området.

Vid tiden för rånen bodde de fyra dömda fortfarande hemma, i radhus i typiska medelklassområden strax norr om Brunnsäng centrum. Stadsdelen Brunnsäng ligger i östra Södertälje – inte i närheten av de särskilt utsatta områdena Ronna, Geneta och Lina Hage, som ligger väster om kanalen.

Det bor närmare 80 000 i tätorten Södertälje. Vart tar de vägen om de vill undgå kriminaliteten, frågar jag mig? Ingenstans, visar det sig.

– Södertälje har tre särskilt utsatta områden men problematiken finns i hela stan. Det är inget specifikt att Brunnsäng eller något annat område sticker ut. Vi har en ganska bred problematik i Södertälje, förklarar Ann-Kristin Gunnarsson på Södertäljepolisen.

Problematiken finns i hela Södertälje, säger du. Hur länge har det varit så?

– Det började väl 2010, kan man säga. Det var då man sköt mot polishuset i Södertälje. Vi har problem med grov organiserad brottslighet och ett parallellsamhälle. Vi har haft en del härvor med välfärdsbrott, alltså assistanshärvor. Vi har haft skjutningar, inte minst i år. Tidigare har vi inte haft så mycket skjutningar, faktiskt, men i år har även vi drabbats av skjutningar.

När det gäller gängrekryteringen, är det så att gängen utgår från de särskilt utsatta områdena och har tentakler ut i resten av Södertälje?

– Nej, det skulle jag inte säga, utan det finns i alla områden. Nyrekryteringen är ett stort problem i hela Sverige nu, och går allt längre ner i åldrarna. Det ser vi även i Södertälje givetvis, men det är inget specifikt område som sticker ut.

Hur mår Brunnsängsskolan? Det är väl en grundskola upp till 9:an?

– Ja, precis. Det är ganska råddigt på många skolor nu i skolstarten har vi märkt. Vi får rapporter om konflikter och oro. Brunnsängsskolan har också den problematiken, förklarar Gunnarsson.

Ungdomar som vill hålla sig från kriminalitet, hur svårt har de att göra det?

– Det är klart att det finns alternativ, absolut. Kommunen erbjuder ju massor med aktiviteter och fritidsgårdar, och föreningar finns det. Sedan beror det på lite grann omständigheterna hemma. Vad får man för stöttning hemifrån? Hur det går i skolan är viktigt också. Sedan vad man har för umgänge i stort, liksom, vilka man umgås med. Det är mycket som spelar in. De kriminella har ju ett intresse att värva ungdomar och det börjar ju med små uppdrag. De skapar förtroende innan de nya är insyltade och kanske har svårt att ta sig därifrån.

Jag tänker att det är svårt att undvika det. Man kommer i kontakt med kriminella …

– De är inte på alla ungdomar och försöker värva dem, utan märker väl vilka som kan vara mottagliga, naturligtvis. Inte alla ungdomar är mottagliga för att värvas till kriminalitet, det ska man absolut inte säga.

Nej, det förstår jag, men de måste anstränga sig, för rätt vad det är så kanske en klasskompis har hamnat i klorna på gängen och det kan bli väldigt påtagligt i vardagen för ungdomarna.

– Det kan det absolut vara. Det här är svårt, för när det kommer till polisens kännedom har det oftast gått för långt, tyvärr.

Rånet mot Josef

Josef kände väl till Ghassan-Luke Hermés och Giovanni Jeryos. De hade ju gått på Brunnsängsskolan tillsammans. Våren 2022 hade de ingen kontakt, och det hade varit lite småtjafsigt mellan dem, som Josef uttrycker det.

En kort tid före rånet råkade de hamna på samma buss, och med Hermés och Jeryos fanns även Basit Sadaf, som tidigare varit Josefs nära vän. Hermés började jävlas med Josef, och Basit filmade. Den ensamme Josef fick ta emot gliringar för sin frisyr och flera örfilar. Efter ett par minuter gick gänget av bussen hånskrattande. Basits film var en del av åklagarens bevisning.

Natten mellan den 8 och 9 april var det dags för Josef att få uppleva gängets skräckmetoder på riktigt. Ghassan-Luke Hermés och Giovanni Jeryos var med även denna gång, tillsammans med Basit Sadaf och en fjärde man.

Kammaråklagare Kajsa Lindberg tror hon vet vem den fjärde är, och hon hade honom åtalad. Han blev frikänd eftersom rätten inte tyckte att bevisningen räckte:

– Jag har inte bestämt mig än. Jag håller på och överväger det, säger hon på frågan om hon tänker överklaga domen.

Den fjärde tilltalade blev ju helt frikänd. Är det i så fall främst av den anledningen du överklagar?

– Ja, det är väl den delen av domen jag är mest missnöjd med.

Åter till den aktuella kvällen när Josef rånades och förnedrades. Denna gång tog gänget hjälp av en ung kvinna (eventuellt fejkad) som hade kontakt med Josef på Instagram och Snapchat, och som sa att hon ville träffas. Klockan var runt midnatt när hon med hjälp av Snapchat guidade Josef genom ett skogsområde. Ut ur buskarna hoppade en maskerad man och gav honom ett slag, och sedan trädde ytterligare tre män fram ur mörkret.

Enligt tingsrätten är det bevisat att Josef utsattes för ett omfattande våld. Han fick ta emot slag och sparkar, och rånarna slet av honom alla kläder utom byxorna. De tvingade ned honom mot den snöbeklädda marken och tvingade honom att äta granris. De tog stryptag på honom och höll en kolsyrepistol mot hans nacke och rygg. De stoppade den i munnen på honom och uttalade dödshot. Dessutom urinerade en av dem på honom.

De stal hans jacka och tröja, och hans mobil, plånbok, halskedja och ring, och de tog hans bankkort, id-handlingar och nycklar.

Josef tror sig ha känt igen att mannen som hoppade fram och utdelade det första slaget var Giovanni Jeryos. Han kände igen hans väst. Han tror också att han kände igen Ghassan-Luke Hermés.

Även detta rånet filmades. Filmklippen hittades på Basit Sadafs telefon, och trots hans påstående att någon dykt upp hemma hos honom sent på kvällen och lånat telefonen så anser tingsrätten det vara bevisat att han var den som filmade. På filmen syns en poserande Hermés, som när han fick se filmen erkände brottet – men bara i den utsträckning han kan identifieras på filmen. Jeryos kopplas till rånet på grund av Josefs vittnesmål, att han har likadana skor och väst som kan ses på filmen, och på grund av chattkonversationer med Hermés.

Till slut lämnade alla rånarna platsen utom den Josef tror var Ghassan-Luke Hermés. Han beordrade Josef att vänta kvar i 20 minuter, och förklarade att han skulle få mer problem om han golade.

Gänget har förhörts av polis, och av dig i domstolen. Finns det någon ledare för de här unga männen?

– Nej, det kan jag egentligen inte uttala mig om. Det är en av dem, menar jag, som är mest drivande i själva rånsituationerna på filmerna, säger kammaråklagare Lindberg.

Vem är det?

– Det är han som heter Ghassan-Luke.

När Josef till slut lämnats ensam tog han sig ut ur skogen i bara byxorna. Snön låg på marken och han frös och kände knappt sina fötter. Han tog sig till närmaste hus och ringde på. En äldre man öppnade och släppte in honom.

Huset ligger granne med samma grusplan bakom vilken Viktor hade rånats. Josef hade alltså rånats på samma plats. Ghassan-Luke och grabbarna trodde sig tydligen ha hittat ett framgångsrecept.

Händelsen har påverkat Josef. Han tappade lusten att gå i skolan och stannade mest hemma. Han mådde dåligt i två till tre månader efteråt, berättade han i rätten.

Domen

Ghassan-Luke Hermés

Ghassan-Luke Hermés och Giovanni Jeryos dömdes i måndags av Södertälje tingsrätt till fem års fängelse för att ha rånat sina jämnåriga Viktor och Josef. Rätten ansåg att straffvärdet för brotten är tre respektive fyra år. De fick fyra år för att ha rånat Josef, och med mängdrabatt avdragen fick de ett extra år för att ha rånat Viktor.

Giovanni Jeryos

Basit Sadaf dömdes till fyra års fängelse för rånet på Josef.

Sharokin Aziz dömdes till ett och ett halvt års fängelse för medhjälp till rån, när han lurade ut Viktor i skogen, och för penningtvättsbrott.

Sharokin Aziz

Kajsa Lindberg yrkade att alla skulle dömas för grovt rån, till fängelse i 7 eller 7 år och 6 månader för Hermés och Jeryos, och 5 år och 6 månader för Sadaf och den frikände fjärde mannen.

Vad tycker du om att tingsrätten inte gick på din linje?

– Jag tycker att det borde rubriceras som grovt brott. Däremot är det positivt att man bedömer att straffvärdet är högt för ett rån av normalgraden. De har tagit hänsyn till mycket av det som var försvårande. Det är ju bra, och blir det en prövning i hovrätten kommer jag sannolikt att göra gällande igen att det är grovt rån i båda fallen.

Den så kallade ungdomsrabatten har tagits bort. Enligt Lindberg hade straffen i så fall hamnat på hälften av vad de nu gjorde.

Pistolen som rånarna använde är gjord av metall och mycket övertygande

Det här med pistolen i munnen är ju inget man önskar någon. Det låter grovt. Hade det ingen inverkan på bedömningen, tror du?

– Jo, det tror jag att det hade, men de skriver inte det rakt ut i domskälen. I praxis och förarbeten gör man stor skillnad på om man blivit hotad med skarpladdat vapen eller ett icke skarpladdat vapen. Där menar man att det är mycket grövre om det är ett skarpladdat vapen, för det finns en risk att det faktiskt går av.

Så offrets subjektiva upplevelse är inte det viktiga i den bedömningen, då?

– Nej, precis.

Samtliga gärningsmän är födda i Sverige. Hermés och Jeryos har syrisk bakgrund, Sadaf har pakistansk och Aziz irakisk.

Gola inte! – utdrag ur förhören

Kommer ni ihåg Giovanni Jeryos version, att han stötte på en okänd maskerad man med pistol som sa att han skulle filma ett rån? Nedan följer ett utdrag ur ett polisförhör med honom den 21 juni som visar ganska väl att han visste vem som höll i pistolen:

Förhörsledare 1: Nej. Är Ghassan-Luke Hermés med vid händelsen med Viktor?
Jeryos: … ni borde veta. Jag kan, jag kan inte säga något. Jag sa från början, jag vill inte säga något namn, om han är, om han inte är, ingenting. Jag vill in… jag vill inte vara med i det där.
Förhörsledare 1: Och bara så att det blir tydligt, varför kan du inte säga någonting?
Jeryos: … alltså vad då varför? Ni fattar ju själv varför jag inte kan säga.
Förhörsledare 2: Det är viktigt att du berättar…
Jeryos: Inte om han, om, om, om andra folk hör det här resten av mitt liv kommer liksom bli stämplad och…
Förhörsledare 2: Vem är andra?
Jeryos: Alla i hela Södertälje.
Förhörsledare 2: Och du kommer bli stämplad som …?
Jeryos: Golare och varje dag kommer jag få stryk säkert och … Jag vill inte att det här ska vara resten av mitt liv.
Förhörsledare 2: Stryk av…?
Jeryos: Och resten av mitt liv att jag ska liksom vara nämnd som den här personen och… kommer liksom inte ha något, något alltså längre. Det är så allvarligt liksom. Jag kan inte säga det.

Till och med den rånade och förnedrade Viktor är rädd för att kallas golare. Han är offret men ändå riskerar han att råka illa ut om han säger något. Ur ett förhör från den 20 juni:

Förhörsledare: Hur kändes det att se det här?
Viktor: Det är jobbigt. Alltså det, det är klart det är jobbigt alltså jag står och kollar när jag blir förnedrad. Det här har gjort så att jag inte kan röra mig ute lika ofta heller. Förstår ni? Jag… Nu, nu ska jag riskera och åka buss hem liksom. Det är så här jag, jag tar en risk att bara gå utanför dörren varje dag.
Förhörsledare: Är du rädd att något liknande ska hända eller…
Viktor: Nej alltså det, det är det här alltså in… Alltså egentligen innerst inne jag vill ju att de ska åka fast, förstår du? Men ändå, jag vill ändå inte att de ska åka fast för då kan jag bli stämplad som en golare och då när jag går ute då kan jag, de ta mig igen eller någon annan kan ta mig. Någon av deras kompisar kan ta mig. Så det är det. Det gör så att jag lever i en fara nu. Jag kanske måste flytta nu liksom för att jag, alltså det här har hänt.

Obs! Viktor och Josef är fingerade namn.

Avatar photo
Peter är reporter på Morgonposten.