Holländska bönder blockerar vägar och får minister att avgå. Gula västarna i Frankrike är kanske på väg mot en renaissance.

Nederländernas jordbruksminister avgick för en vecka sedan. Han hamnade i kläm mellan ambitiösa klimatmål och upproriska bönder som bokstavligen kämpar för sin existens.

I Frankrike börjar proteströrelsen Gula västarna få upp ångan igen efter att pandemirestriktioner satte stopp för deras demonstrationer.

Arga bönder

När den nederländska regeringen i början av juni avsatte 250 miljarder kronor för att genomföra sin stora jordbruksreform gav sig bönderna ut i tusental på sina traktorer. De har blockerat trafiken, satt eld på höbalar och dumpat gödsel på väl utvalda platser. Hundratals har gripits sedan den stora protestvågen startade och regeringen är pressad.

Ledaren för det kristdemokratiska regeringspartiet CDA, utrikesminister Wopke Hoekstra, sa i mitten av augusti att målet på 30 procent till 2030 inte är hugget i sten och premiärminister Mark Rutte tvingades krishantera. Hoekstra tog inte tillbaka sin kommentar men han sa att han och hans parti står bakom regeringens mål. Rutte sa att det låg precis på gränsen för vad en ledare för ett koalitionsparti kan säga, och att sådana uttalanden måste höra till undantagen.

Den 5 september avgick jordbruksministern Henk Staghouwer efter nio månader på posten. Enligt honom själv var han inte rätt person att leda övergången till ett hållbart jordbruk. Pressen på honom blev för stor när han inte lyckades övertala EU att låta nederländska bönder behålla ett undantag från begränsningen av gödselanvändning.

Den förra jordbruksministern, och nuvarande socialförsäkringsministern, Carola Schouten tar tillfälligt över Staghouwers uppgifter. Liksom Staghouwer representerar hon det lilla CU, regeringens andra kristdemokratiska parti. Rutte letar säkert intensivt efter en permanent lösning, för om man ska tro Sieta van Keimpema, talseperson för bondegrupperingen “Farmers defence force”, så är Schouten osynlig och saknar både planer och visioner.

Christianne van der Wal, från Mark Ruttes liberala VVD, är minister utan portfölj på jordbruksministeriet med ansvar för naturfrågor och kvävepolitik. Hon ska ta fram formerna för hur staten ska kunna köpa upp jordbruksmark, vilka bönder som måste sälja och hur de ska ersättas. Hon håller än så länge ut på sin post trots att bönderna dumpat gödsel i hennes trädgård.

“Det lilla landet som föder världen”, kallar National Geographic Nederländerna för. Landet är världens näst största exportör av jordbruksprodukter, efter USA. Nu ska produktionen minska och människor ska äta mindre kött. Gårdar kommer att gå under. Bönderna i landet har sedan ett tag insett att deras existens är hotad. protestesterna som intensifierades i somras började redan 2019.

Regeringen och den liberale premiärministern Rutte har satt upp ambitiösa mål för att minska kossors påverkan på miljön. Utsläppen av kväve och ammoniak ska halveras till 2030, och då måste fler än en miljon nötkreatur bort. Dagens bestånd på 4 miljoner ska minskas med 30 procent.

Opinionsmätningar visar att en majoritet av holländarna stödjer böndernas protester. Storstadsbor och de med vänsterprogressiva åsikter är mest negativa.

Protesterna har också spridit sig till fler länder i Europa. Italienska såväl som tyska bönder har tagit sina traktorer in till städerna för att visa sitt missnöje.

Gula västar

Proteströrelsen Gula västarna startade i Frankrike 2018 som en reaktion mot höjda bränsleskatter och levnadskostnader. Covidpandemin satte stopp för de regelbundna protesterna.

På senare tid har gula västar börjat synas igen. I december 2021 genomfördes protester mot regeringens politik. Under presidentvalet i april i år syntes de också.

Missnöjet med Macrons politik finns kvar och det växer i takt med bränsle- och matpriserna. Uppmaningar att protestera sprids på sociala medier och lördagen den 10 september tog folk till gatorna i bland annat Paris, Toulouse och Lyon.

I mindre städer, som i Carcassonne i söder, ställde de sig traditionsenligt i rondeller med sina västar och skyltar. I Paris utbröt oroligheter. Polisen kraftsamlade och över hundra demonstranter greps.

Från november 2018 till mars 2020 protesterades det varje lördag i städer runt om i landet. Den första protestdagen den 17 november samlade 300 000 människor runt om i Frankrike. Som ett tecken på enighet bar man gula reflexvästar.

Antalet krav växte allt eftersom, bland annat krävde de att president Emmanuel Macron måste avgå. Därför hjälpte det inte att han drog tillbaka bensinskatthöjningen i december. Kraven kan beskrivas som en blandning av vänster- och högerpopulism, som till exempel högre minimilöner, progressivare skatteskalor, mer pengar till polis och försvar, bättre villkor för småföretag och lägre politikerlöner. Man menar att eliterna lever på vanligt folks bekostnad, och att vanligt folk inte har råd att leva.

Åsikterna går isär om vad som gav det andra, men våldsamheterna ökade allt eftersom. Polisen använde tårgas, distraktionsgranater och vattenkanoner och demonstranterna vandaliserade, byggde barrikader, och kastade sten. Samtidigt var det många som bara hade på sig gul väst och bar skyltar med slagord.

Oroligheterna var störst de första månaderna och det var då flest dog och skadades. 12 personer ska ha dött som en direkt följd av protesterna, de flesta i trafikolyckor samband med vägblockader. En kvinna dog efter att ha träffats av en exploderande tårgasgranat. Uppgifterna om hur många som skadades under de första åren varierar kraftigt, alltifrån 4 000 till 27 000. Enligt nyhetskanalen France24 förlorade 28 personer minst ett öga och fem personer förlorade en hand.

Avatar photo
Peter är reporter på Morgonposten.