Som luthersk svensk förutsätter man att nästan alla helgdagar har religiös grund. Här i USA är det dock tvärtom då alla förutom en (juldagen) är icke-religiösa. Vilket betyder att de istället har politiska bakgrunder och betydelser. Nationaldagen 4 juli firas exempelvis till åminnelse av självständighetsförklaringen 1776 och Memorial Day för att hedra amerikanska soldater som dött i strid. Labor Day, som inträffar i dag, är dock i praktiken icke-politisk. Fast så har det inte alltid varit.
Då USA hade överflöd av åkermark förblev landet långt in på 1800-talet agrart och industrialiserades, likt Sverige, sent men snabbt. Utanför ett fåtal tidigt utvecklade enklaver svepte industrialiseringen fram som en flodvåg först efter slutet på inbördeskriget 1865. Eller snarare som en tsunami, för övergången från en verklighet där folk levde i trygga byar och småstäder till en tid dominerad av ångande industristäder präglade av möjligheter och våld, rikedom och smuts var hård.
Detta gällde inte minst Chicago.
Staden var så sent som 1830 en byhåla, men växte på bara några decennier till en av USA:s ledande transportknutar och industricentrum. För att prata med Kalle Marx blev därför konflikten mellan arbete och kapital där extra tydlig och att många européer med socialistiska ideal invandrade dit spädde på spänningarna ytterligare. Vilket märktes 1 maj 1886, när arbetare strömmade ut på gatorna för att kräva åtta timmars arbetsdag. Aktionen började fredligt men förvandlades till ett tre dagars upplopp där bland annat någon, troligen en anarkist, kastade en bomb som dödade fyra poliser och lika många civila.
Närmare än så kom dock aldrig USA en arbetarrevolution. Tvärtom ledde dylikt våld till folkliga och politiska motreaktioner som på typiskt amerikanskt manér ämnade lösa problemen utan att ge efter för terrorism. Och då USA redan var en rik och fri republik utan kung, adel och europeiskt förtryck var amerikanska arbetare i gemen inte intresserade av revolution utan bättre arbetsmiljö och högre löner.
Efter nya oroligheter i Chicago 1894 instiftade president Grover Cleveland en nationell helgdag, Labor Day. Denna gjordes dock till en tribut för arbetarnas bidrag till det amerikanska samhällsbygget istället för en arena för politiska krav. Den lades också, som en markering mot den lilla men högljudda socialistiska vänstern, första måndagen i september istället för på 1 maj, som i Europa redan hade förvandlats till en ideologisk kampdag.
Bättre arbetsmiljö blev därtill ett fokus för den progressiva rörelsen. Denna bestod av reformvänliga republikaner och demokrater som ville att USA skulle bli mer som Europa med bland annat en starkare federal regering. Regler om arbetstider, mot barnarbete och annat fanns visserligen redan i många delstater, men tidsandan kring sekelskiftet 1900 gjorde att deras rätt till självbestämmande minskades och lokala förordningar ersattes med nationella lagar.
Lönefrågan fick en mer typisk amerikansk, privat lösning. Då företag på den gigantiska amerikanska marknaden kunde göra storvinster betalade de arbetare mycket högre löner än i Europa. Och 1914 fick biltillverkaren Henry Ford den geniala idén att betala sina arbetare så mycket mer (fem dollar om dagen) att de kunde börja köpa de bilar de själva tillverkade. Då många fler såg potentialen i detta förvandlades USA redan på ”det glada 1920-talet” till världens första masskonsumtionssamhälle.
I takt med att amerikanerna fick det bättre gick landets arbetarrörelse i stå – och Labor Day började förlora sin politiska betydelse. Efter den stora depressionen på 1930-talet och andra världskriget blev den i praktiken en allmän helgdag som kom att betyda andra saker. Det viktigaste är att Labor Day förvandlades den inofficiella slutdagen på sommaren. Folk tar därför denna dag, innan arbete och skolor drar igång på allvar efter semestern (vilken de flesta i USA tar ut i augusti), chansen att antingen bjuda in vänner för barbecue eller reser iväg för att hälsa på släktingar.
Då kandidater lärt sig att tredagarshelgen är perfekt för att dra igång kampanjer har Labor Day också kommit att markera början på valrörelser. Detta i motsats till i Sverige, där politiker och media tar semester hela juli och halva augusti och bara lämnar tre, fyra veckor till riktig valkamp. Amerikanska valrörelser blir däremot både långa och hårda. Vilket är extra tydligt i år. Tv har varit fyllda med reklamsnuttar med leende kandidater ändå sedan i våras och i dag, som sagt, drar cirkusen igång på allvar inför kongressvalet den 8 november.
Prenumerera för 99 kr/mån!