Liz Truss kommer att bli ny premiärminister i Storbritannien – vann klart över konkurrenten Rishi Sunak. Ökade levnadskostnader oroar britterna.

Mary Elizabeth Truss vann det konservativa partiet Tories medlemsomröstning och är dess nya partiledare. I morgon kommer parlamentet att välja henne till ny premiärminister. 47-åringen från Oxford och Leeds har en svår uppgift framför sig om hon ska vinna folkets förtroende. Hon förväntas rädda hushållens ekonomi undan höjda matpriser och skenande energipriser.

Det brittiska folket köper filtar och varma kläder, och Truss och Sunak har pressats om hur de ska hjälpa hushållen. Katastrofrapporter i början på augusti visade att det genomsnittliga brittiska hushållet kan få betala 30 000 kr mer för elen nästa år. Efter det handlade partiledarkampen mest om privatekonomi.

I maj införde finansminister Rishi Sunak en extra vinstskatt på 25 procent för olje- och gasbolagen, eftersom de just nu badar i oväntade plötsliga vinster. Den tidigare Shell-anställda Truss är emot skatten och har sagt att skattesänkningar är bästa sättet för hushållen att klara ekonomin. Sunak lovade under partiledarkampanjen att skaka fram ytterligare 120 miljarder kronor till hushållen genom höjda skatter eller lån.

Liz Truss har lovat att presentera en krisplan för energin inom en vecka från att hon tillträder som premiärminister.

Hon har beskrivits som energisk och lojal mot sina överordnade, och hon har visat att hon kan byta ståndpunkt. Det visar hennes resa från vänster till höger och att hon numera stödjer brexit, efter att ha kampanjat hårt för att Storbritannien skulle bli kvar i EU. Hennes kritiker menar att hon intar den ståndpunkt som är bäst för hennes karriär.

Inget hon har sagt tyder på att hon kommer att avvika från Boris Johnsons hårda linje mot Ryssland vad gäller kriget i Ukraina.

Bakgrund

Liz Truss föddes i Oxford 1975. Efter några år flyttade familjen till Paisley i Glasgows utkanter och 1985 flyttade de till Leeds där pappa John fick tjänst som professor i matematik på Leeds universitet.

Enligt Truss själv har hon inte fötts med en silversked i munnen. Hon har inte gått på dyra privatskolor, och hon har sagt att den skola hon gick på i Leeds, Roundhay School, saknade höga ambitioner för sina elever. Truss tog sig vidare och kom in på Oxforduniversitetet där hon studerade filosofi, statskunskap och ekonomi.

Från att ha uppfostrats av föräldrar med vänsteråsikter, och fått resa på fredsläger på somrarna, rörde hon sig högerut i sina politiska uppfattningar. När hon började på universitetet var hon en aktiv liberaldemokrat men mot slutet av tiden på Oxford hade hon blivit konservativ.

Efter några års arbete på Shell och på telekomoperatören Cable & Wireless satsade hon på politiken. 2001 kandiderade hon till parlamentet i det Labourdominerade distriktet Hemsworth i West Yorkshire.

Hon arbetade sig upp inom partiet och valdes 2009 som kandidat för det säkra konservativa distriktet South West Norfolk. Nomineringen stötte dock på en del motstånd när det uppdagades att hon några år tidigare haft en sexuell relation med den gifte parlamentarikern Mark Field från London. Fields hustru lämnade honom men Truss make Hugh O’Leary valde att förlåta sin Liz. Nomineringen stod fast och hon valdes in i parlamentet 2010.

2012 tog hon första gången plats en regering när David Cameron utsåg henne till understatssekreterare på utbildningsdepartementet. Storbritanniens regering är stor och det finns ministrar för både det ena och det andra. Motsvarigheten till den svenska regeringen kallas kabinettet och har 21 medlemmar. Liz Truss tog plats i kabinettet 2014 när hon blev minister för miljö-, mat- och landsbygdsfrågor.

Truss har sedan dess haft flera olika poster i olika regeringar. 2016 blev hon justitieminister i Theresa Mays regering. Under Boris Johnson utsågs hon först till handelsminister och sedan till utrikesminister.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Peter är reporter på Morgonposten.