Måndagen 29:e augusti var det tänkt att Artemis 1 skulle skjutas upp. Den är den första raketen i Artemisprogrammet i Kennedy Space Center i Florida. Men på grund av oljeläckage och misstänkt spricka fördröjdes uppskjutningen till tidigast fredag eftermiddag. Läckaget kom på samma plats på raketen som ett liknande, när man repeterade inför en uppskjutning i våras. Detta var den sextonde förseningen sedan den initialt planerade uppskjutningen 2016.

Tiotusentals människor hade samlats för att bevittna uppskjutningen, däribland vicepresident Kamala Harris.

Syftet med uppskjutningen var att sätta rymdkapseln Orion med tre testdockor i omlopp runt månen och sedan tillbaka. Det skulle vara den första i sitt slag på 50 år. Artemis 1 bärraket SLS är 98 meter hög och den kraftfullaste raket Nasa någonsin utvecklat. Alltså slår den Saturn V, den senaste raketen att ta människor till månen. Avfyrningsrampen Launch Complex 39B är också samma som Apollo 10 använde 1969.

Nasas chef Bill Nelson förklarar varför uppskjutningen ställdes in

Den sista bemannade expeditionen till månen återvände för 50 år sedan, därefter avslutades Apolloprogrammet. Apollo 18, 19 och 20 ställdes in. Även drömmen om en bemannad resa till mars lades då, tillfälligt, på is.

TRE VARV RUNT MÅNEN. Nasas illustration beskriver den bana Artemis 1 planeras färdas genom rymden (klicka för att förstora)

Artemis 1 expedition beräknas pågå i sex veckor, då testas alla steg inför kommande mänskligt bemannade expeditioner. När den når omloppsbana runt månen kommer den gå ner mot månen och skicka ut tio kubsatelliter. Sedan ändrar den bana och återvänder till jorden, den planeras landa i Stilla havet.

Artemis 2 kommer genomföra en mänskligt bemannad expedition som flyger runt månen. Artemis 3 kommer landsätta människor på månen 2025, om allt går som planerat. Enligt ett avtal med Kanadas rymdmyndighet kommer en astronaut vara kanadensare. Minst en astronaut kommer också vara kvinna.

Den planerade uppskjutningen sänds live 2 september

Den stora tidsrymden mellan tidigt 1970-tal och nu beror delvis på Vietnamkriget som tog resurser och uppmärksamhet. Men också på ett svikande publikt intresse för rymdprogrammet. De senaste två decennierna har man från politiskt håll satsat mer på det nationella rymdprogrammet.

I USA har Nasa nuförtiden konkurrens om rymdvisionerna med privata Space X, som ägs av Elon Musk. Ett samarbete mellan Nasa och Space X kommer ske då man sjösätter den nya rymdstationen Lunar Gateway i bana runt månen. Den ska vara en semipermanent bas, mellanstation för expeditioner som ska till månen.

Men det finns även internationella aktörer som har egna rymdprogram. Och väldigt storslagna ambitioner.

Kina och Ryssland

Kinas rymdprogram sträcker sig tillbaka till 1950-talet. 2003 flög Yang Liwei med Shenzhou 5, den första bemannade kinesiska rymdexpeditionen. Planer finns för bemannade resor till månen och mars samt betydligt mer visionära idéer om interplanetära expeditioner.

Kinas rymdprogram Chang’e startade 2004 och är uppkallat efter den kinesiska mångudinnan. För närvarande används bara robotar, landningsfarkoster och liknande som är i omloppsbana runt månen, eller gör provtagningar på ytan. Målsättningen är att bygga en bas för vetenskapliga syften på månens sydpol innan 2029.

Chang’e 6 kommer resa till månen 2024 för att samla prover från sydpolen. Liknande expeditioner kommer ske fram till 2027, där man ska testa teknik. 2030-talet är tänkt för bemannade månexpeditioner.

Kina har också planer på en solenergistation i rymden. Den skulle ligga på 35 786 kilometers höjd ovan jordytan och kunna tillgodogöra sig av solen utan störande årstidsförändringar eller atmosfär. Projektet kommer starta i år 2022 med mindre tester och stå klart runt 2030.

International Lunar Research Station

Chang’e-expeditionerna är del av ett samarbete med ryska rymdorganet Roscosmos. Målsättningen är att bygga en gemensam rymdbas, eller i omloppsbana runt månen, för vetenskapliga syften. Det gemensamma projektet presenterades 2021. Basen ska stå klar 2036. Man har deklarerat att basen ska vara internationell och är öppna för andra intressenter.

Ryssland

Ryssland har meddelat att man lämnar det internationella ISS-programmet 2024. Man har för avsikt att bygga en ny, egen rymdstation med start 2026.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip Lamperud
Filip är reporter på Morgonposten.