HOTANDE HOCKEYDÖD? Inget A-lag i Filipstads IF Ishockey – ungdomarna slutar när det inte finns ett A-lag att sikta mot, moment 22 då mindre orter ofta saknar J18- och J20-lag att rekrytera från, fyller istället på med utländska spelare

Filipstads IF Ishockey drar sig ur hockeytvåan och står därmed utan A-lag denna säsong. Ordföranden Henrik Skalare menar att problemet är större än så, då många ungdomar slutar i äldre tonåren. Att A-laget läggs ned beror mycket på att man har svårt att rekrytera spelare från juniorlagen. Skalare tror att problemet är liknande i hela Värmland.

Jan Ingman är utbildningsansvarig vid Värmlands ishockeyförbund. Han menar att det finns en risk att ungdomar väljer bort hockeyn för andra sporter, när det saknas A-lag att sikta mot. Slutar ungdomar helt med idrott kan det vara en samhällsfara, eftersom barn och ungdomar som inte rör på sig kan bli ett problem i framtiden.

Varningssignalerna har dock kommit under en längre tid. 2015 undersökte Riksidrottsförbundet utvecklingen i den föreningsledda idrotten under en tioårsperiod. Från 2004 till och med 2013 minskade antalet föreningsaktiva idrottare. Värst var det i Hälsingland som hade 32 procent färre. Även spontanidrotten minskade under perioden.

Det är också ett minskat intresse för ishockey över tid, 2010 till 2019 minskade antalet utövare i landet med fyra procent.

Minskningen har inte bara skett inom ishockey utan i ett flertal kända sporter. Basket har minskat med tio procent under perioden, ridsport med 17 procent, bandy med 20 procent, för att nämna några. Samtidigt växte individuella idrotter som gymnastik, karate, konståkning och taekwondo.

Problemet i just Värmland kan demonstreras med situationen i lägre serier. 2019 fanns det nio Värmlandslag i division två. Endast två hade ett J20-lag och fyra hade J18-lag inom föreningen. Det gäller speciellt för mindre orter, som i regel saknar hockeygymnasier, enligt Lars Nilsson som var ordförande för Värmlands ishockeyförbund.

Många av juniorspelarna hamnar där hockeygymnasierna finns. Och på mindre orter kanske man slutar spela helt. Många klubbar spelar med kombinationslag (blandade åldrar) och måste samarbeta med andra föreningar för att ha exempelvis ett J18-lag. Över lag har man små barnkullar och konkurrerar med andra idrotter om barnens intresse.

Klubbarnas A-lag fyller också på med utländska spelare, när det inte går att plocka upp juniorer. Ett problem med att värva svenska spetsspelare är att man ofta behöver tillhandahålla arbete eller liknande på orten. För klubbar i och runt Karlstad är det ett mindre problem, men små och avlägsna orter än ingen magnet för svenska spelare. Då kan utländska importer gå betydligt bättre, eftersom de ser det som en chans att visa upp sig i ett annat land, och sedan få chansen att värvas till en högre serie.

Pandemi och längre trender

Något som påverkat idrotten väldigt mycket de senaste två åren är pandemin och restriktionerna. Utövandet av ishockey minskade under 2020 med 8,8 procent. Sett över alla idrotter minskade utövandet mest i gruppen 21 till 25 år, med 21,4 procent. Näst mest i gruppen 17 till 20 där minskningen var 14,8 procent.

Riksidrottsförbundet undersökte 2021 idrottsföreningarnas farhågor efter det första året med pandemin. Där var oron störst för att tappa ungdomar, vilket tre av fyra föreningar uttryckte. Speciellt ungdomar och vuxna mellan 13 och 25 år. Man var även oroliga för att tappa ledare och funktionärer.

Pandemiåren har alltså slagit hårt mot ungdomar och unga vuxna som är på väg eller precis har tagit sig till A-lagsnivå.

Att tappa utövare som ligger precis under A-lagsnivån är extra känsligt. För att hålla en hög konkurrensnivå, speciellt internationellt, behövs en kritisk massa av idrottare på eller strax under elitnivån.

Exakt hur pandemin påverkat utövandet vet vi först när helårsstatistiken för 2022 finns tillgänglig. Då kan man se hur dessa två år påverkat den längre trenden av idrottsutövande.