Alla moderna dieselbilar, från årsmodell 2016, är obligatoriskt utrustade med ett Adblue-system. Detta för att kunna leva upp till utsläppskraven för Euro-6. Systemet har funnits hos lastbilar och traktorer sedan 2006, och syftet är att minska utsläppet av kväveoxider och sänka det så kallade NOx-värdet. Adblue är vätska baserad på urea och vatten. Man häller alltså mer eller mindre piss i tanken i ett försök att ”rädda miljön”.

Men allt är inte guld och blåa skogar med Adblue. Bilbranschen har inte kommunicerat alla olika problem kopplat till Adblue-systemet. Partikelfilter i dieselbilar var ju till exempel ett hett ämne för några år sedan, eftersom dessa är kostsamma att byta ut, vilket gäller även Adblue. Detta fick jag själv erfara nyligen. Efter att min bil bara gått 6 tusen mil, väntar jag nu på en tid hos verkstaden för att byta ut hela systemet; en reparation som kostar cirka 20 000 kronor. När jag, gravt snopen och förbannad, gjorde efterforskningar upptäckte jag att det är många fler än jag som drabbats. Adblue-systemet verkar vara en symbolpolitisk snabblagning som varken är tillförlitlig eller hållbar – däremot är det en bra inkomstkälla för verkstäder och bileftermarknad.

Mekanismen med Adblue-systemet är att bryta ned kväveoxid till kväve och vatten. Detta genom en så kallad selektiv katalytisk reduktion, SCR. Adblue pumpas in i förbränningssystemet precis före avgaserna når SCR-katalysatorn. I SCR-katalysatorn omvandlas urinsyran till ammoniak, på det viset reduceras kväveoxiden och deras utsläpp.

Gör man en internetsökning upptäcker man snabbt att många drabbats av problemen. Jag läser bland annat om arga nordbor som redan vid tio–elva minusgrader har fått systemet förfruset. Problemen finns hos bilmärken som till exempel Volvo, BMW, Peugeot, Citroën, Mercedes-Benz, Audi och Volkswagen. När det är kallt sprutas även ren diesel in i avgaserna för att skapa högre avgastemperaturer – för att i sin tur kunna aktivera Adblue-processen. Ett annat vanligt problem är kristallbildning i systemet, som förstör katalysatorn och andra viktiga komponenter. Adblue-vätskan är kraftigt frätande på kablar och elektronik. Ytterligare ett vanligt problem är fel på NOx-sensorn, den anordning som ska reglera temperaturen för att detektera kväveoxider i avgassystemet.

Jag känner ett visst ansvar vad gäller bilval inom familjen, och nu hade mitt bilköp skapat ett hyfsat stort läckage i hushållskassan. Jag kände mig lite dum att jag inte ens hört talas om det utbredda problemet med Adblue-systemet, och jag gav mig på ett försök att stöka över problemet lite snabbt och billigt. ”Vi kopplar ifrån skiten” sa jag till mannen, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. För det första är det olagligt, och för det andra påverkar det utsläppen så att man sannolikt inte blir godkänd på besiktningen. En del bilmärken erbjuder dock ersättning för hela, eller delar av, reparationen – så skulle du drabbas är det väl värt att kolla upp detta via din märkesverkstad.

Ett annat problem med Adblue är tillgången till vätska. Sanktionerna mot Ryssland har skapat problem att få tag på Adblue i butikerna, och det har ofta varit slut på hyllorna. Nu verkar det som att människor runtom i landet har börjat hamstra Adblue-dunkar (hållbarheten sägs vara 18 månader så var varsam med hamstringen). Sedan årsskiftet har Adblue blivit dubbelt så dyr, då priset är helt kopplat till råvarupriset på naturgas. Skulle tillgången till naturgas strypas helt, kan det i värsta fall innebära att 97 procent av alla lastbilar och 10-12 procent av alla personbilar inte längre kan rulla i Sverige. Och enligt MSB finns det inget beredskapslager av Adblue… heller. Nästan hela transportsektorn skulle stå still, och likaså transport av mat, mediciner och ja… ni kan ju räkna ut resten.

Då struntar jag väl i att tanka Adblue då, säger någon. Nope. Blir tanken tom, går motorn ner i serviceläge och bilen tar sig bara fram i krypfart. Kan man pissa i tanken då? Jag ser redan framför mig hur smidigt detta skulle vara, framför allt för alla som har en man i hushållet. Problemet är dock att Adblue innehåller cirka 33 procent urea, och din urin bara 2–4 procent. Sen är det alla salter, proteiner och hormoner, som skulle göra att systemet slår bakut. Så skulle Adblue-tanken bli tom, blir det betydligt billigare att ringa bärgaren och kissa i diket istället.

Skulle Adblue-krisen slå till med full kraft, är den enda lösningen att legalisera frånkopplingen av systemet. Vi hoppas att EU-kommissionen i så fall kan inneha denna kognitiva flexibilitet, men om du vill ta det säkra före det osäkra finns det framför allt tre lösningar:

  1. Skaffa det beredskapslager som MSB saknar.
  2. Bli polare med en duktig motortrimmare som kan avinstallera systemet medan du hittar en annan bil.
  3. Undvik nyare dieselbilar (och bli istället duktigare på att sopsortera/få dina kossor att prutta mindre/cykla till jobbet för att dämpa eventuell klimatångest).
Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!