Länge var Spanien runt en ren spansk angelägenhet som övriga Europa mest såg som träning inför Tour de France och Giro d’Italia. Några storstjärnor började dock göra gästspel vilket satte tävlingen på kartan. På mitten av 1990-talet flyttades Vueltan till hösten för att inte krocka med Girot. Det är dock först under de senaste 15 åren Spanien runt har hittat en formel som fungerar och man lämnade de evigt platta motorvägarna bakom sig. Nu har man hittat hem och då har även stjärnorna hittat dit.

Stjärnorna som visade vägen

De två fransmännen Jacques Anquetil och Berard Hinault var världens bästa cyklister under sina respektive epoker. Anquetil blev 1963 det första stora namnet att vinna Spanien runt. Bara att få världens bäste cyklist till startlinjen sågs som en riktig kupp. Att han även tog den första Tour-Vuelta-dubbeln samma år hjälpte till att sätta loppet på kartan. Hinaults fantastiska seger 1983 i den första Vueltan med direktsända etapper, gjorde mycket för att sprida tävlingen och höja dess status.

Anquetil kom till Spanien runt 1963 för att bli den förste att vinna alla tre Grand Tour. Han ville även vara först att vinna Touren och Vueltan under ett och samma år. Anquetil hade gjort ett försök året innan, men blev snuvad av sin egen lagkamrat, tysken Rudi Altig. När Anquetil bröt efter den tredje sista etappen sa han: ”Alla vet vad som hände. Om jag fick som jag ville, skulle hela laget dra sig ur tillsammans med mig och lämna Altig ensam”.

Fransmannen Jacques Anquetil var det första stora namnet att vinna Spanien runt

Spanien runt var fortfarande sedd som en betydligt mindre tävling än Touren och Girot. Bansträckningen saknade höga berg och inkluderade långa tempoetapper. Det var även den kortaste Vueltan genom tiderna. Den var som gjord för Herr Stoppur. Anquetil tog ett fast grepp om tävlingen redan i den första tempoetappen. Han tog över den gula ledartröjan mer än två och en halv minut före tvåan. Han kom aldrig att släppa ifrån sig ledningen. Fem veckor senare var det dags för Touren och där fullbordade han sin Tour-Vuelta-dubbel.

Bernard Hinault ställde upp i Spanien runt två gånger och vann båda gångerna. Att 1983 var första gången tv direktsände var väldigt passande då det även ses som en av de mest spektakulära upplagorna. Den som i hög grad var ansvarig för detta var just Hinault. Grävlingen vände upp och ner på loppet och tog över ledningen för gott på den sjuttonde etappen mellan Salamanca och Ávila.

Spanjoren Julián Gorospe ledde före Hinault. Duellen de två emellan var ett av tävlingens huvudteman. Fransmannen var storfavorit, men han hade inte lyckats koppla ett grepp om loppet. Varje gång han skapade tidsförsprång kom spanjorerna tillbaka. Spanjorerna la sina interna motsättningar åt sidan för att ta sig an fransmannen. Det här var en av de första gångerna som tanken på en spansk armada väcktes, för att säkerställa att segern gick till en hemmaåkare.

Fransmannen Bernard Hinault vann den första upplagan med direktsända etapper

Redan vid den sjuttonde etappens första stigningen satte Hinault in flera attacker. Huvudklungan splittrades och lagkamraten Laurent Fignon körde hårt uppför El Pico för att bibehålla trycket. När Hinault satte in sin attack i samma stigning kunde endast Gorospe och landsmannen Marino Lejaretta följa. På den tredje stigningen knäcktes Gorospe och fransmannen gick mot totalsegern.

När de nådde bergstoppen hade de kört i kapp utbrytaren Vicente Belda. Gorospe passerade först två minuter senare. Grävlingen fortsatte mata på. Endast Lejaretta och Belda var med i hans följe när de kom till spurtpriset vid Navalmoral 30 kilometer från mål. Tv-bilderna visade alltid samma bild: Hinault längst fram med de övriga två kämpandes några meter efter för att följa honom.

Efter sex timmar i sadeln nådde de den fullpackade velodromen i Ávila. Hinault kunde enkelt besegra sina två följeslagare, trots Beldas försök till attack under det sista varvet. Hinault vann Vueltan före spanjorerna Lejaretta och Alberto Fernández.

Metamorfos

Vuelta a España är numera känd för sin vilda bansträckning. Det är normalt att nio etapper har sin målgång på en bergstopp. Det är normalt med nio etapper med minst en förstakategoristigning. Och det är normalt att arrangörerna hittar nya tuffa bergsvägar att ta sig an. Spanien runt har utvecklats till den mest oförutsebara och underhållande av våra tre Grand Tour. Arrangörernas tanke är att varje etapp ska vara minnesvärd. Och att det i slutändan ska bli en ärlig och brutal kamp, cyklist mot cyklist.

Varje Grand Tour har sin egen karaktär. Giro d’Italia är känd för sina tifosi, sina vackra vyer och Dolomiterna. Tour de France stoltserar med Alperna, traditionen och prestigen. Vueltan i sin tur är mer avslappnat och har det oförutsägbara, det okonventionella och hettan.

För att lösa problemet med att Spanien runt och Giro d’Italia överlappade varandra, vände sig UCI först till Girot och undrade om de kunde tänka sig att flytta loppet. Italienarna sa nej. UCI frågade då i stället spanjorerna som motvilligt gick med på att 1995 flytta Spanien runt till september.

Under den senare delen av 1990-talet och tidigt 2000-tal blev Spanien runt närmast en betald semester för många stjärnor. Det fanns gott om pengar att strö omkring. Parallellt med loppet pågick det ökända “Vuelta de la Noche” – nattliga och rusiga sponsorfester efter varje etapp runt Spanien. Podiumdamer, sportdirektörer, mekaniker, journalister, arrangörer samt en och annan cyklist festade framåt småtimmarna.

Andy Schleck och lagkamraten Stuart O’Grady blev utslängda från Vueltan 2010 efter en blöt natt

Från att ha gott om sponsorer och städer som ville vara en del av Spanien runt rasade allt i samband med finanskrisen 2008. Arbetslösheten steg till 25 procent och städerna hade inte råd med lyxen att finansiera cykellopp. Spanien gick från att ha ett dussintal professionella cykellag till endast två. Antal cykellopp på kalendern krympte.

Javier Guillén blev Vueltans generaldirektör samma år. Franska Amaury Sport Organisation (ASO) köpte 49 procent av evenemangsföretaget Unipublic som tagit över arrangemanget på 1980-talet. ASO arrangerade sedan tidigare bland annat Tour de France. 2014 tog ASO över hela ägandet av Unipublic. Det gav Vueltan ekonomisk stabilitet utan att fransmännen la sig i arrangemanget.

Det var en hård kris 2008 men Guillén menar att det gjorde dem starka. De satsade på Vueltan och det blev en succé. Spanien runt står nu på en stadig grund. Guillén insåg att cykellopp är företag och att Vueltan behövde hitta sin nisch. Loppet skulle inte existera utan sina sponsorer och sponsorerna vill att många lockas att titta. Man måste ge folk det de vill ha och de vill ha spännande tävlingar.

Javier Guillen omvandlade Spanien runt till årets mest spännande tävling

Han flyttade loppet bort från de stora släta vägarna och de stora städerna. Spanien runt brukade ringla sig fram till synes planlöst från den ena storstaden till den andra. Det var få bergsetapper, många spurter och gott om tempoetapper. Cyklisterna åkte genom oinspirerande rondeller och tråkiga platta raksträckor. Lokalborna klagade över avstängda vägar och ingen var nöjd.

När de stora städernas intresse mojnade vände sig Guillén till mindre orter och små regioner som ville locka till sig turister. Satsningen på landsbygden blev en stor framgång. Man fann en mängd branta stigningar för cyklisterna att ta sig an som garanterade spännande cykling. Guillén insåg även att Vueltan kom i slutet av en lång och påfrestande säsong. Cyklisterna var trötta.

Genom att finjustera Vuletan kunde han locka de stora stjärnorna. Visionen var enkel: kortare etapper, gott om klättringar och en kamp om totalsegern som pågick ända in i kaklet. Efter några tuffa år blomstrar Vueltan. Och de stora totalcyklisterna flockas till Spanien. Fokuset på tuffa stigningar fick vissa konsekvenser. Många spurtare bryr sig inte längre om att dyka upp, då det knappt finns några spurtetapper.

Flytten av Vueltan till slutet av säsongen visade sig vara positiv. Cyklisterna känner en större frihet. Det är efter Tour de France så de har ingenting att förlora. Det gör det även till en mer oberäknelig tävling. Många har redan uppnått sina mål för säsongen och kan cykla mer aggressivt. Cyklisterna må ha mindre energi kvar, men har desto större ambitioner.

Eran med spanjorerna Alejandro Valverde, Purito Rodriguez och Alberto Contador, colombianen Nairo Quintana och britten Chris Froome kan ses som en nystart för Spanien runt. De upplagorna bjöd på dramatik och spänning mellan kombattanter som slogs om varje meter.

Froomigal

Årtiondets etapp utspelade sig på den femtonde tävlingsdagen under Vueltan 2016. Det var en dag som vände upp och ner på alla förväntningar och avgjorde ett rafflande Spanien runt.

Britten Chris Froome är en framgångsrik cyklist men kanske inte så vacker på cykeln

Chris Froome i Team Sky var den store favoriten. Froome hade precis vunnit sin tredje Tour de France och tidigare slutat på andra plats två gånger i Vueltan. Den ranglige britten är känd för att sitta fult på cykeln. Han sitter med armbågarna utåt, huvudet hängande och hälarna neråt. Till det tycks han ständigt försöka korrigera positionen på sadeln. Trots detta fortsatte han vinna. Han var tillsammans med Nairo Quintana från Colombia och spanjoren Alberto Contador huvudpersonerna i 2016 år upplaga. Det var dock Froome och Team Sky alla ville tämja.

Quintana växte upp i Vereda La Concepción nästan 10 000 meter över havet och är en av de minsta av alla professionella cyklister. Han föddes sjuklig och undernärd. Föräldrarna tog honom till en schaman då man trodde att en dödsande förts vidare genom hans mor, vilket händer när en gravid kvinna rör vid en döende person. Under sin debutsäsong som proffs tvingades Nairoman visa att han var tuff även om han var liten. En stor klassikercyklist tampades med honom om en bättre plats i klungan. Quintana svarade med att slå honom i magen.

Inför etapp 15 ledde han 54 sekunder före Froome. Quintanas lag Movistar betraktade dock Froome som ledare. Med tempoetappen som väntade på den nittonde etappen, visste de att de behövde minst ett två minuter stort försprång. Contador i Tinkoff låg på en sjätteplats, nästan tre och en halv minut efter.

Alla cyklister var trötta och slitna efter en tuff Vuelta. Mer specifikt var de trötta efter den föregående dagens 196 kilometer långa kungaetapp. Etapp 14 bjöd på tre förstakategoristigningar och avslutades på toppen av Col d’Aubisque – en specialkategoristigning. Sky tvingades dra i huvudklungan för att hålla ner avståndet till Quintanas lagkamrat Daniel Moreno som var i väg i en utbrytning. Det hårda arbetet gjorde att krafterna tröt bland Skys cyklister.

Banprofilen för etapp 15 under Spanien runt 2016

Den femtonde etappen tog cyklisterna från Sabiñánigo till Aramon Formigal. De hade först att ta sig an en tredjekategori- och en andrakategoristigning. Etappen avslutades på toppen av förstakategoriberget Formigal. Etappen var endast 118,5 kilometer lång och inleddes med ett par okategoriserade stigningar. Korta etapper brukar innebära ett högt tempo.

Contador var besviken efter den föregående etappen. Han valde att se framåt och tog en titt på banprofilen. Han tyckte starten såg intressant ut, så han bestämde sig för att chansa och starta i full fart. Etappen började först på eftermiddagen så Quintanas lagkamrater Rory Sutherland och Imanol Erviti beslutade sig för att rekognoscera banan på morgonen. De insåg att starten var väldigt tuff och såg till att hela Movistar-laget var förvarnat.

Etappen inleddes i ett intensivt tempo. Tinkoff och Movistar såg båda till att ha cyklister vid täten. Team Sky däremot tappade snabbt positioner. Gianluca Brambilla i Etixx–Quick-Step var den förste som attackerade. Brambilla blev överraskad över att direkt se Contador vid sitt bakhjul. Båda började köra för fullt. Italienaren hade fokus på en etappseger. Contador tänkte på sammandraget och siktade uppåt.

När Quintana såg att Contador stack följde han direkt. Han fick med sig lagkamraterna Jonathan Castroviejo och Rubén Fernández. Även Contador hade med sig två lagkamrater. Bakom försökte Esteban Chaves i Orica–BikeExchange (OBE) ta sig i kapp. När Tosh Van der Sande i Lotto–Soudal ramlade i utförsåkningen uppehölls de som jagade och en grupp med 14 cyklister kom loss. Att totalledaren kom med i utbrytningen var sensationellt.

Team Sky var inte förberedda på den intensiva starten. Van der Sandes fall ställde till det lite, men man var redan oorganiserade och inte samlade. När utbrytarna lämnat hade Froome bara med sig David López och Salvatore Puccio i den efterföljande gruppen. Puccio släppte dock snart. Laget var slutkört efter den hårda fjortonde etappen.

Utbrytarna samarbetade väl och försprånget gick upp till över två minuter. Bakom var det främst López i Sky, OBE och Astana som jagade, då OBE:s Chaves och Simon Yates samt Astanas Michele Scarponi kämpade om topplaceringar. Movistars Alejandro Valverde var även han med i andragruppen. Valverde satte sig bakom Froome för att stressa honom. Varje gång britten var klar med sin dragningsvända, la Valverde in en attack. Allt för att Froome inte skulle få någon vila. Mot slutet splittrades gruppen och en isolerad Froome fick hålla sitt eget tempo.

Colombianen Nairo Quintana stod som segrare i Vuelta a España 2016

Vid foten av Formigal var utbrytarnas försprång två minuter. Snart var gruppen nere i åtta cyklister, inklusive Quintana, Contador och Brambilla. Quintanas tempoökning gjorde att alla utom Brambilla tvingades släppa. Italienaren spurtar till sig sin andra Grant Tour-etapp i karriären. Quintana var dock nöjdast då hans försprång till Froome ökat till 3 minuter och 37 sekunder. Froome tog sedan igen över två minuter på tempoetappen, men kom inte närmare än så. Quintana vann därmed sin andra Grand Tour.

Froome sa efter tävlingen: “Jag förlorade Vueltan den där dagen på Formigal. Det är ett lopp som jag verkligen tycker om att tävla i, men jag skulle inte kalla det en besatthet. Jag har kommit tvåa tre gånger, och skulle väldigt gärna vinna en gång”. Han vann sedan 2017 och tilldelades retroaktivt segern 2011 efter Juan José Cobos dopningsavstängning.

”Varför jag älskar Vueltan? Enkelt. Ingen vet vem som ska vinna”, kommenterade australiensaren Adam Hansen.

Irländaren Nicolas Roche sa: ”Vueltan är ett roligt lopp. Allt kan närsomhelst plötsligt ställas på huvudet”.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!