En husrannsakan hos Donald Trump slog i måndags ner som en bomb i den redan överhettade amerikanska politiken. Inom några minuter radade anhängare och motståndare upp sig för att försvara och kritisera händelsen, som inträffade bara tre månader före höstens kongressval. Misstankar om politiska motiv bakom razzian blev därför legio och den satte ljus på faktumet att USA alltmer börjat likna en bananrepublik.

I måndags morse bankade FBI oannonserat på dörren hos Donald Trump i West Palm Beach, Florida viftande med en husrannsakningsorder. Trump var själv inte där, men hans anställda fick lov att masa på sig när över 30 agenter strömmade in och började söka igenom expresidentens privata bostad i det närapå 6000 kvadratmeter stora Mar-a-Lago komplexet.

Detta var första gången en före detta president fått dylikt besök och media började genast ställa frågor. FBI sa att skälet till gryningsräden var att Trump tagit hem hemligstämplade dokument innan han lämnade Vita Huset i januari 2021. Bland de papper de letade efter var ett personligt brev till Trump från företrädaren Barack Obama och korrespondens mellan honom och andra världsledare.

Jurister pekade dock genast ut två konstigheter med denna förklaring.

Dels att Trump, som president, hade haft rätt att ta med sig dokument hem och dessutom makt att avgöra vilka som skulle betraktas som hemliga. Dels hade Trump, efter kontakt med USA:s riksarkiv, redan i maj bjudit in FBI till Mar-a-Lago för att gå igenom hans dokument. Vilket de också hade gjort. Frågan var alltså utagerad och varför FBI ansökt om en formell husrannsakan, liksom varför det krävdes mer än 30 agenter för att genomföra en sådan mindre räd, förblev oklart

När saker sipprade ut om vad som hände i huset blev bilden än suddigare.

Kassaskåpets hemlighet

Att FBI beslutade bryta upp ett låst kassaskåp kunde man ju förstå, även om det visade sig bara innehålla videokassetter med actionfilmer från 1980-talet. Misstänksamheten steg sedan när det blev känt att FBI vägrade låta Trumps advokat närvara under husundersökningen. Försökte FBI plantera bevis i huset för någonting Trump var skyldig till? Och varför hade agenter tillbringat flera timmar i Melania Trumps garderob? Trodde månne FBI att Trump gömt hemliga papper i sin frus troslåda? Några nya eller planterade bevis hittas dock inte. När agenterna efter drygt nio timmar lämnade Mar-a-Lago tog de bara med sig de dokument som godkänts av riksarkivet och FBI gått igenom i maj.

På tisdagen tätnade mysteriet ytterligare när det noterades att den domare som skrivit på husrannsakan hette Bruce E. Reinhart. Han identifierades strax som en före detta medarbetare till pedofilen Jeffrey Epstein, som 2019 åkte dit för trafficking och sedan tog livet av sig i häktet under märkliga omständigheter. Och Reinhart hade jobbat för honom då han fortfarande bjöd in Bill Clinton, prins Andrew och andra kändisar till sin privata ö i Karibien, fylld med mat, dryck och undergivna minderåriga glädjeflickor.

Pelosis frenetiska försök fängsla Trump

Frågan om Trump satt på hemligheter om exempelvis Bill Clinton infann sig därför ögonaböj. Om han hade några sådana scoop liggande skulle han nog dock redan ha lagt ut dessa på internet, så den teorin fick aldrig luft under vingarna. Det fick däremot misstanken att husrannsakan egentligen handlade om upploppet i Washington DC den 6 januari 2021.

En undersökning av denna händelse startades för ett år sedan av representanthusets talman Nancy Pelosi, som utpekat Trump som ansvarig för att ha eggat dem som den dagen bröt sig in i kongressen. Vilket är politisk dynamit, för om Trump kan bevisas skyldig till uppvigling finns en lag som vissa jurister säger kan stoppa honom från att på nytt bli president.

Förhör om 6 januari har dock nu pågått hela sommaren utan önskad effekt. Tvärtom visade en mätning nyss att andelen amerikaner som anser att Trump är skyldig har sjunkit – alltså raka motsatsen till vad Pelosi och andra hoppades. De senaste veckorna steg därför trycket på justitiedepartementet och dess chef Merrick Garland att ändå hitta något som kan användas mot Trump. För då Joe Biden just nu är mäkta impopulär beroende på rekordhög inflation och annat är många rädda att Trump åter blir vald till president 2024.

Under tiden är reaktionerna på FBI-räden intressanta att studera. Att händelsen är något utöver det vanliga bevisas av att flera demokrater genast uttryckte tvivel. En vänsterdebattör på CNN sa exempelvis att räden bara kommer leda till ökat stöd för Trump. Vilket också ser ut att stämma, för efter att nyheten om räden kom ut skänkte arga väljare och sympatisörer mer pengar till Trumps (eventuella) valkampanj 2024 under 48 timmar än de någonsin gjort tidigare.

De protester som kom från olika republikaner är också talande.

Trumps vicepresident Mike Pence sa att räden undergrävde förtroendet för rättssystemet, förre talmannen Newt Gingrich kallade den för ”ett skrämmande steg mot en polisstat,” Floridas guvernör Ron DeSantis anklagade Garland för att missbruka federala maktbefogenheter. Och Floridasenatorn Marc Rubio, vars föräldrar flydde från Fidel Castros Kuba, gick längst genom att likna razzian med det öde som drabbar oppositionspolitiker i diktaturer som Nicaragua.

Klart är att USA numera allt oftare påminner om mindre chica länder i Sydamerika där korruption, hot och tjuvnyp mot oppositionspolitiker tillhör vardagen. Delvis beror detta på att de ideologiska skillnaderna mellan partierna vuxit. Det beror dock minst lika mycket på avslöjanden om korruption, valfusk och annat. Dessa gör att många amerikaner inte längre har något förtroende kvar  för politiker kvar. Och de som alltjämt tror på något litar bara på det parti de själva tillhör och betraktar de andra som landsförrädare, fårskallar, eller både och.

Det är också viktigt att inse att amerikansk politik länge varit korrumperad. Det enda många amerikanska politiker numera gör är att intyga att allt kommer lösa sig bara just de får bestämma. Samt att tilldela mäktiga särintressen som levererar röster generöst med skattepengar. Det är därför inte så underligt att vissa, likt sina sydamerikanska kollegor, numera även är beredda att använda riktiga fulmedel för att bekämpa politiska motståndare.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Anders Edwardsson
Anders W. Edwardsson, född 1970, växte upp i Dalsland och utbildade sig till historiker vid Uppsala Universitet. I slutet på 2000-talet publicerade han boken En Annorlunda Historia om Sveriges socialdemokratiska historieskrivning och flyttade sedan till USA. Han är numera doktor i amerikansk statskunskap och bor i Florida med fru och två katter.