På redaktionen funderar vi ofta över vad alla medarbetare, och frilansare på Sveriges Radios och Sveriges Televisions kulturredaktioner egentligen gör. De är ju så många. Du kan inte ta en kopp kaffe på Söder i Stockholm eller i Vasastan utan att de som står före dig i kön arbetar med kultur på Svt eller SR.

För att få ett bättre grepp om vad alla dessa skattebetalda journalister gör bad vi en av våra skribenter under en vecka lyssna på Kulturnytt i P1. Det är alltså public service i dess finaste form; dagliga nyhetssändningar från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Här ska du få kunskap om det viktigaste som hänt inom kulturen under dagen.

Här är hans rapport.

Låt oss börja med att se på veckans inslag:

25/7

1. Melodifestivalen Storbritannien värdland trots att Ukraina vann, Manchester Brighton och Glasgow kanidater

2. Föreningen Nimis vänner söker fler frivilligkrafter som kan arbeta med att underhålla konstverket Nimis av Lars Wilks. Ordföranden i föreningen Nils Hyllienmark intervjuas.

3. Seriemässan Comicon presenterar många nya filmer från Marvel studios, seriemässan lockar hundratusentals besökare varje år.

26/7

1. Marit Paulsen död. Känd som debattör och politiker “men hennes skönlitterära författarskap ska inte heller glömmas bort. “Skildrade ‘kvinnors och lågutbildades situation.”

2. Filmfestivalen i Motovun i nordöstra Kroatien visar 25 svenska filmer. Festivalarrangören entusiastisk över Sverige i intervju.

3. Filmfestivalen i Venedig. Förutom svenska debutfilmen “Dogborn” har den senkomna sista säsongen av Lars Von Triers svensk-danska tv-serie “Riket” premiär.

En av dem som tävlar om ett guldlejon är den iranske regissören  Jafar Panahi, som sitter frihetsberövad i Teheran, anklagad för propaganda mot staten. Festivalen startar den sista augusti.

4. Iraks kulturarv. Efter att Irak plundrats på sitt kulturarv, både efter Irakkriget 2003 och dessförinnan, har nu tiotusentals verk återlämnats och på Iraks nationalmuseum i Bagdad finns nu verk som länge ställts ut på andra muséer i olika delar av världen.

27/7

1. 180 000 personer har skrivit under en namninsamling, i protest mot att Instagram blivit för likt Tiktok – appens algoritmer premierar videoinnehåll istället för foton.

Vd:n försvarar den ändrade inriktningen mot mer video, eftersom han tror att “utvecklingen” går åt det hållet, att man tittar mer på video än “foton.”

2. Marvel Studios får kritik av personer som jobbat med filmerna – de jobbar under dåliga förhållanden och får  inte tillräckligt med tid på sig att göra specialaffekter.

3.  En del av Gilghamesheposet har återvänt till Iraks nationalmuseum i Bagdad. Gilghamesheposet anses vara ett av världens äldsta litterära verk. Nu finns den 3600 år gamla lertavlan åter att beskåda på nationalmuséet.

28/7

1. I höst drar en kurs i autistiskt läsande och skrivande igång på den konstnärliga skolan HDK Valand i Göteborg. I och med satsningen breddar man nu sin utbildning i litterär gestaltning och enligt skolans universitetslektor har trycket “varit stort.”

2. Recension av konstutställning av Cecilia Edefalk. Den här gången är temat “Himlar” och hon ställer ut i Kryptan i Lunds domkyrka.

3. Recension av bok om fågelskådning, Nina Asanoj recenserar “Hemma vid fågelsången”, en ny utgåva av Gunnar Brusewitz, som publicerades första gången 1961.

29/7

1.Punk och hardcore-podden “Nere på noll” som har ett hundratal lyssnare per avsnitt har haft “Sommar” som rubrik på ett avsnitt. Blir kontaktade av SR som har varumärksskyddat “Sommar.”

2. Den colombianska artisten Shakira riskerar att dömas till åtta års fängelse i Spanien för skattebrott.

3. Renaissance heter Beyonces nya album. “Livsbejakande och energiskt”, säger P3:s reporter Tina Mehrafzoon.

4. På söndag har det nya programmet “Sanningens minut” premiär i SVT och det är förstagångsväljarna som står i centrum.  Åtta komiker ska imitera partiledare, man hoppas nå ut till ungdomar, att få dem att rösta.

Kommentarer

Ordet, eller begreppet, “kultur”, sägs  i Wikipedia ha två huvudbetydelser.  En av dem är “andlig (konstnärlig) odling”, den andra är “socialt överförda levnadsmönster.”

Den andra definitionen är användbar, när man ska förstå hur vuxna människor sitter i live-publiken under deltävlingarna på Melodifestivalen och viftar med ballonger, som på ett barnkalas, samt skrattar åt de alldeles för många programledarnas alldeles för många och långa och dåliga skämt.

P1 och Sveriges radio och SVT är ju på sätt och vis själva ett “socialt överförbart levnadsmönster.”

Den första huvudbetydelsen, “andlig (konstnärlig) odling”, kommer däremot lite grann i kläm, på mellot.

Men det är, som sagt,  inte konstigt att nyheten finns på Kulturnytts program, “Mello” är svensk public service egen produkt.

Det är däremot inte måndagens nyhet nummer tre, seriemässan Comicon och Marvel studios och deras “universum av superhjältar.”

Ett ljudinslag i Kulturnytt från mässan presenterade under trumvirvel två nya filmer, Kang dynasti och Secret invasion, som ska vara klara till 2025. Det gäller även Black Panther-uppföljaren Wakanda forever som handlar om en svart kvinna som är superhjälte och man hörde i inslaget skrikande och applåderande fans i bakgrunden.

Instagramnyheten från  i onsdags, där P1 tog ställning för de stackars användarna som i framtiden måste titta på videor och inte på bilder, är ytterligare ett exempel på något de inte behövt nämna, om de inte hade velat underblåsa  ännu en modern “kultur”, i detta fall en som har klart narcissistiska drag (fast det senare har ju melodifestivalen också).

Apropå narcissism (statlig sådan i det här fallet ), på tisdagen deklarerade stolt studio-reportern, nyheten om filmfestivalen i Motovun i nordöstra Kroatien där Sverige ska ha med 25 filmer. Det visar sig att det är en historisk genomgång av svensk film som ska genomföras,  bland annat innehållande Ingmar Bergmans “Persona” och Lukas Moodysons “Fucking Åmål.”

Resten av filmerna känner antagligen inga andra än festivalens jury till.

Men programledaren sitter i studion och blåser upp sig som en tupp, av berömmet han får från den kroatiska kvinnan som dominerar reportaget.

Kursen i “autistiskt skrivande och läsande” på konstskolan HDK Valand i Göteborg i torsdagens kulturnytt fick mig först att undra om den var ämnad för autistiska barn. Det visade sig dock att kursen är på högskolenivå.

Kursen som alltså börjar i höst, är en bärande del av ett forskningsprojekt där man undersöker hur man kan skapa rum för människor inom autismspektrat, ty enligt rektorn Elisabet Hjort kan de sociala kraven i utbildningssammanhang vara så pass utmanande, att det inte går att fokusera på skrivandet.

Enligt rektorn har den autistiska erfarenheten tidigare varit helt frånvarande i debatten, både inom forskningen och inom den litterära offentligheten. Nu hoppas hon att kursen ska kunna bidra till att “förflytta normerna för hur skrivande ska vara.”

Men “förflytta normerna för hur skrivande ska vara” har redan gjorts på högskolan, man har tvingats till det eftersom studenterna inte kan skriva.

Man förstår varför “trycket har varit stort” till den där kursen. De sökande består antagligen av miljöskadade inåtvända, hörsnäckebeprydda ungdomar som skadats av Instagramlivet och som måste förstå sin egen sjukdom och lära sig läsa och skriva och fokusera.

Om jag vore en utomjording och skulle sammanfatta mänsklig kultur efter att ha lyssnat på Kulturnytt i en vecka, skulle jag säga att inget på jorden var riktigt på riktigt. När jag sedan hade observerat “verkligheten” och sett att alla går runt med telefoner och hörlurar, skulle jag kanske erinra mig vad studioreportern på Kulturnytt hade sagt om “Instagram” och “Tiktok.”

Jag skulle så småningom, utifrån studioreporterns röst och informations art, uppfatta att de vägledde dessa oftast unga människor, att det var de som pratade med dem i deras lurar.

De unga människorna hade inte lurarna och telefonerna som ett resultat av att en normal utveckling hade skett. Utan tvärtom, en katastrof hade inträffat, civilisationen hade utrotats, de visste inte längre hur man uppträdde och skulle leva.

Men de hade fått apparaterna  och lurarna så att P1 kunde vägleda dem tillfälligt, där de gick runt, planlöst, tills någon hade kommit på hur man skulle vara sociala och leva tillsammans.

Fast de vägleder ju fel. Medvetet, eller på grund av sin egen förvirring.

Men kanske kunde någon av lyssnarna få ett uppslag av P1:s inslag om kulturarvet i Irak, från tisdagen och onsdagen.

En kilskrift från flera tusen år före Kristus, ett dokument från civilisationens vagga.

För det är väl det vi måste göra. Börja om från början.