Björn Ranelid porträtterades häromdagen på Expressens kultursida. Som vanligt förklarade han att han är en större författare än alla andra i Sverige. Han hänvisar till Facebook:

”Där hittar du den sanna och ärliga uppfattningen om mig som författare och inte hos enfaldiga pajasar som 99,99999 procent av Sveriges befolkning inte vet vilka de är.”

Ranelid konstaterar också om andra författare:

”De har inte min kropp”.

Det är förvisso sant eftersom få tillbringar så mycket tid i solarier som Björn, och ingen annan har mig veterligen en tiger tatuerad på bröstet. Jag har alltid tyckt valet av motiv är konstigt när jag möter Björn, en tiger på bröstet på en person som aldrig tiger. Vilket i och för sig varit bra den senaste tiden då han modigt angripit gängkriminalitet i förorterna.

Men – jag får genast lite dåligt samvete när jag ironiserar när det gäller Björn. Trots sina 73 år är han fysiskt mycket kraftfullare än någon annan levande svensk författare – och mer energisk. Han inte bara skriver och framträder under varje vaken timme – under sommaren har han marknadsfört sin äppelmust, vigt ett antal brudpar, hälsat på hemma hos gamla fotbollsspelare och varit språkvårdare i tv. Extra starkt blir det eftersom Björn har sorg.

25 juli dog familjens dvärgpinscher Kalle:

”Vår kärlek till honom får bokstäverna här på sidan att uppstå från döden och möta min blick. Det finns inte plats ens för ett frimärke mellan våra hjärtan, men jag skriver sorgebrevet till er utan adress.”

En fin text i sin genre (fast jag har lite svårt att föreställa mig en dvärgpinscher som ”livvakt”).

Knivhugg i ryggen?

Dolph Lundgren har alltid tillhört mina favoriter, inte bara för att han håller sig form trots att han liksom Björn passerat 60-årsåldern, Dolph är faktiskt en underskattad skådespelare, det märker man på att han i usla filmer har en ironisk distans till sina roller, vilket på något sätt gör filmerna bättre. Får han ett bra manus och en bra roll kan han lyfta en film, som i William Gibson-filmatiseringen Jonny Mnemonic, där han spelade en lönnmördande frikyrkopredikant.

Men givetvis är Dolph mest känd som den robotlike sovjetiske boxarroboten Ivan Drago i den fjärde Rockyfilmen där Sylvester Stallone till slut lyckas besegra honom. Sylvester och Dolph har varit vänner i några årtionden, och har senare spelat mot varandra i de fyra The Expendables-filmerna. Där var Sylvester med och skrev manus till de tre första filmerna, och han spelare Barney Ross i alla filmerna. Dolph är också med i alla fyra, och spelar Gunner Jensen, en oberäknelig, rubbad, missbrukande skandinav som oftast bär omkring på ett granatgevär.

Men nu verkar vänskapen mellan Dolph och Sylvester vara över. Sylvester anser att Dolph svikit honom, och huggit en kniv i ryggen på Sylvester. Lite skrämmande med tanke på att Gunner Jensen alltid – förutom granatgeväret – också bär omkring på en obegripligt stor Bowiekniv i filmerna.

Vad har då hänt?

Jo, Ivan Drago ska få en egen film, och Dolph ska förstås spela den rollen, där han som Ivan tränar sin son till att bli mästare i ringen.

MEMVREDE. Stallone har återkommande gjort utfall i sociala medier mot den mäktiga Hollywood-familjen

Sylvester har blivit vansinnigt förbannad. Eftersom han skapade figuren Ivan Drago anser han att den inte får användas av andra.

Dolph tycks ta det hela med ro

Sylvester angriper dem som står bakom projektet på Instagram:

”Jag fick precis veta att den här patetiska 94-årige producenten och hans själviska barn ännu en gång skrapar vad som finns kvar av köttet från benen på en underbar rollfigur”.

Dolph får också känna på Sylvesters vrede:

”Förr hade jag inget annat än respekt för Dolph men han berättade ALDRIG vad som hände bakom ryggen på mig med karaktären jag skapade åt honom!!! RIKTIGA VÄNNER är mer värdefulla än guld”.

Producenten Winkler har också fått läsa att han är en vampyr:

”Förmodas vara den mest hatade, obegåvade och förfallna producenten i Hollywood och hans fega barn har hittat sin nästa måltid… Drago. GE TILLBAKA MINA RÄTTIGHETER, BLODSUGARE”, har Sylvester skrivit i ett annat Instagraminlägg.

Problemet för Sylvester är att han aldrig kontrollerat rättigheterna till Rocky och figurerna i filmerna. Han skulle inte ens kunna protestera om Winkler och hans son bestämde sig för att göra en krigsfilm där Ivan Drago anför ryska spetnazsoldater som angriper Kiev.

Men det visar sig att Dolph är en riktig gentleman, han svarar på Sylvesters angrepp på Instagram och förklarar stillsamt att:

”… det finns ännu inget färdigt manus och inga avtal på plats” – och viktigast av allt – Dolph ”fick intrycket att Stallone var inblandad som producent eller skådespelare”.

Jag är rätt säker på att de snart är kompisar igen. Kanske kör de just nu ett gemensamt träningspass på Equinox Gym i Westwood. Det var förresten där Dolph 2019 mötte sin nuvaran fästmö, den 40 år yngre norskan Emma Krokdal. Nu ryktas det att de snart ska gifta sig. De har skjutit på bröllopet några gånger, och i juni förklarade Dolph att det inte gärna kan bli i vinter –då är det för dåligt väder. Men det vore dumt att stressa fram det i höst. Vänta ett år Dolph.

November 2020 poserade Dolph i fitnessmagasinet Muscle and Health med fästmön Emma Krokdahl och dottern Ida Lundgren

Kan man tänka sig en mer lämplig vigselförrättare än Björn Ranelid? Och Sylvester Stallone som Dolphs best man? Sommarbröllop på Österlen 2023? Det vore en härlig motvikt mot alla andra bröllop i kulturvärlden som mer ger en känsla av att det är fruktstund på sanatoriet.