Pandemirestriktioner sägs ha räddat många liv genom att färre smittades. Samtidigt finns där alla exempel på hur många som riskerar att dö på grund av att sjukvården behandlade covid-19 som den dödligaste farsoten sedan digerdöden. Köerna har växt i Sverige och västvärlden, till undersökningar, behandlingar och operationer.

Nu tillkommer ytterligare en livshotande följd av restriktionerna.

Ökat supande.

I en studie i Storbritannien utförd av universitetet i Sheffield beräknas – i värsta fall 972 382  – britter behöva sjukhusvård under de kommande 20 åren. Detta eftersom de fått en vana av ökat supande under pandemin.

25 192 beräknas under den perioden dö av samma orsaker.

Studien hävdar att de som var måttliga med alkohol innan pandemin minskade sitt intag under restriktionerna, medan de som drack mer än genomsnittet ökade sitt intag – och grundlade därmed en vana som de får svårt att komma ur – och som i värsta fall leder till en förtidig död.

Påven ber om förlåtelse i Kanada

Påven Franciskus befinner sig på en veckolång ”botgöringsresa” i Kanada. Det han ska be om förlåtelse för är den katolska kyrkans medverkan i den kanadensiska statens behandling av landets indianer och ursprungsbefolkning.

Under sitt besök i det lilla samhället Maskwacis i Alberta höll Franciskus ett tal där han uttryckte sin ”sorg”, ”vrede” och ”skam” över den katolska kyrkans gärningar. Han beskrev det som hänt som en följd av ”kolonial mentalitet”, som haft ”katastrofala följder” för indianerna i Kanada. Som tack för sin ursäkt fick påven en indiansk fjäderskrud.

I Maskwacis, fanns den största internatskolan för indianbarn i Kanada mellan 1895 och 1975. Under dessa 80 år avled 15 barn, varav tre av tuberkulos 1903 på skolan. Uppgifterna om hur många barn från den kanadensiska ursprungsbefolkningen som dött under sin tid på internatskolor varierar. Landets justitiedepartement talar om 6 000 i en rapport, antalet gravar som hittats är dock 1 800. De vanligaste dödsorsakerna bland barnen var tuberkulos – och speciellt barn som kom från prärieindianerna drabbades eftersom de stammarna inte hade hunnit förvärva någon utbredd immunitet.

Totalt tvingades 150 000 barn från ursprungsbefolkningen att gå i internatskolor. Elever har vittnat om hur de utsattes för aga och hur de bestraffades om de talade sitt modersmål. Det var ett led i statens försök att assimilera indianerna i enlighet med en lag som antogs 1857, och där det uttalade målet var att kristna indianerna, och göra dem till bofasta jordbrukare. De katolska internatskolorna var en del i detta projekt.

Sedan 1990-talet har det också kommit många rapporter om sexuella övergrepp på internatskolorna, men Franciskus nämnde inte detta, utan nöjde sig med att i mer allmänna ordalag om den ”ondska” med vilken barnen behandlats.

Tunisien tillbaka på “Gå”

I Tunisiens städer såg det i natt ut ungefär som det gör i svenska städer när studenten firas. Överfyllda bilar som åker längs med gatorna. De som sitter i fordonen hänger ut genom bilfönstren, alla skriker på någon variant av arabiska, skrålar och tjoar samt viftar med flaggor.

Det som firades var dock inte studenten utan att presidenten Kais Saied i en folkomröstning fått igenom sitt förslag till ny konstitution. Den ger honom total kontroll över krigsmakten, han får också plocka ihop en regering som han gillar – och behöver inte parlamentets godkännande för detta. Konstitutionen gör dessutom att Saied inte kan avlägsnas från sin post som president.

Han får också rätten att presentera lagar för parlamentet – som är tvingade att behandla dem.

93 procent av dem som röstade sade ”ja” till den nya konstitutionen. Men det var bara 27 procent av de nio miljonerna röstberättigade som deltog i omröstningen.

De flesta oppositionspartierna i det parlament som Said tidigare upplöst bojkottade folkomröstningen. Det största partiet, det islamistiska Ennahda, kommenterade resultatet med att ”Saied totalt misslyckats med att få stöd för sin kupp”, och krävde att han skulle avgå.

Ennahada och fackföreningarna antas också komma att mana till protester mot den ekonomiska politik Saied nu väntas föra.

Han förhandlar med Internationella valutafonden om ett lån på 40 miljarder kronor – men fondens krav är att Saied i princip slaktar de statliga subventionerna till mat och bränsle. Än mer stigande priser, och en enväldig president innebär att Tunisien är tillbaka där landet befann sig innan den arabiska våren.

Saieds räddning kan bli att han har ett starkt och uttalat stöd från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Fond med förmyndare för talibanerna?

Representanter för USA och talibanerna förhandlar nu om möjligheten för den afghanska centralbanken att få loss nittio miljarder kronor. 60 av dessa miljarder finns i USA.

Men de afghanska tillgångarna blockerades genom USA:s försorg när talibanerna tog över landet efter det att de amerikanska styrkorna tagit till flykten.

Enligt nyhetsbyrån Reuters källor kräver USA att talibanerna ska byta ut personer i den afghanska centralbankens ledning. Några av dem befinner sig under sanktioner från USA. USA sägs också vilja att miljarderna placeras i en förvaltningsfond där en tredje part ska kontrollera hur tillgångarna används – och man har fört diskussioner med Schweiz om hur en sådan kontroll skulle kunna fungera.

En möjlig modell är den redan existerande fonden för Afghanistans återuppbyggnad. Den kontrolleras av Världsbanken som bestämmer hur de bidrag som världens stater ger till fonden ska användas.

Även om förhandlingarna går i lås innebär det bara en tillfällig lindring för ett Afghanistan där ekonomin kollapsat. 90 miljarder kronor kan låta mycket, men utländsk hjälp stod för två tredjedelar av Afghanistans budget under tiden amerikanska styrkor fanns i landet. När USA drog sig tillbaka försvann den utländska hjälpen.

Talibanerna vänder sig mot tanken på att USA ska bestämma vem som ska sitta i deras centralbanks styrelse, liksom mot att en tredje part ska få styra över hur de nu frusna tillgångarna används.

Av de 70 miljarder kronor som är frusna i USA är 35 miljarder låsta efter stämningar mot talibanerna. Stämningarna kommer från anhöriga till person som dog i attackerna mot World Trade Center 11 september 2001.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.