Linda H Staaf är en deckarförfattare. Ulv i fårakläder, heter hennes bok. Hon sägs också vara överbefälhavarens nya älskarinna – och hon har påstått att hon är polis.

Sedan 2015 är hon underrättelsechef på Polisens nationella operativa avdelning (Noa). Utbildad jurist, och i sin tjänsteutövning syns hon ofta klädd i polisuniform. I mitten av juni rapporterade Expressen att hon är den nyskilde överbefälhavarens nya flickvän. Två älskande som båda uppfyller Säpos krav på högsta säkerhetsklassning.

För ett år sedan gjorde Svenska Dagbladet ett personporträtt av Staaf. Det var i den artikeln hon påstod att hon läst in polishögskolan och att hon var utbildad polis. Eftersom det inte är sant var det bara en tidsfråga innan uttalandet skulle bita henne i baken.

I november släppte polisforskaren Stefan Holgersson en rapport som handlar om polisen och offentlighetsprincipen, och då hade han använt Linda H Staaf som exempel på hur svårt det är att få ut offentliga handlingar från polisen. Efter mycket stångande med ovilliga poliser och med hjälp av okonventionella kanaler kunde han till slut visa att Staaf inte alls var polis.

När rapporten släpptes ryckte polisens presschef Per Ek ut och berättade för Sveriges Television att Staaf aldrig påstått att hon är polis. Det var bara Svenska Dagbladet-journalistens påhitt. Staaf har aldrig ljugit om den saken, var Eks budskap.

Men säkra källor har berättat för Morgonposten att Staafs lilla lögn finns inspelad på band, så man kan nog gissa att SvD tog kontakt med Per Ek för att fråga vad han höll på med. Tidningen ändrade heller inte i artikeln.

Från presschefen Per Ek hördes sedan en annan berättelse. Nu var det i stället så att Staaf hade läst in lite kurser, så de räknade henne som polis ändå.

I början på juli uppmärksammade också Stoppa Pressarna Holgerssons rapport, och gick igenom märkligheter i Staafs beteende.

För att ett kunna tränga djupare ringde Morgonposten upp Stefan Holgersson, som hållit sig uppdaterad:

– Det finns inget beslut på att hon har polismans befogenhet. Hon har heller aldrig gått polisutbildningen. jag har tagit kontakt med alla universiteten. Hon har inte gått den. Hon har gått en tvåveckors kurs för att vara en polischef i beredskap.

Staaf har även setts bära vapen till sin polisuniform, och hon har låtit sig fotograferas i utstyrseln. Enligt henne själv händer det att hon följer med radiobilar som patrullerar i yttre tjänst.

– Hon har haft uniform på sig och åkt polisbil, och om hon inte är polis så gör hon sig skyldig till föregivande av allmän ställning. Hon har inte jobbat som polis utan har varit medföljande. Det spelar ingen roll. Folk uppfattar ändå henne som polis, konstaterar Holgersson.

Linda H Staafs kvalifikationer

Att Staaf skulle göra sig skyldig till föregivande av allmän ställning är inte Stefan Holgerssons enda kritik. Han är docent i utveckling av informationssystem och har varit polis i 30 år. Samtidigt som han tjänstgör som polis är han forskare på Linköpings universitet. Han menar att Staaf saknar kvalifikationer för att vara underrättelschef för den svenska polisen.

Vad är anmärkningsvärt med att hon fick tjänsten som underrättelsechef?

– Det är att en person med i princip ingen erfarenhet av operativ verksamhet hamnar på en av polisens mest centrala befattningar. Det skulle aldrig förekomma i försvarsmakten eller i andra länder.

– Det här får följder. Det är bara att se vad rikspolischefen sa med anledning av påskupploppen, att det inte fanns tillräckliga underrättelser, som han uttryckte det.

Rikspolischef Anders Thornberg sa efter påskupploppen att polisen saknade underrättelser under påskupploppen. När uppgifter kom fram som sa att det visst fanns underrättelser gick han ut och ändrade sig. Då hade de underrättelser, men visste inte att det kunde bli så våldsamt som det blev.

Du kopplar det direkt till henne? Är det hennes bord?

– Det är hon som ansvarar för underrättelsetjänsten i Sverige. Om inte den fungerar så är det hennes ansvar.

Du som själv är polis, och har kontakt med många poliser, vill man ha chefer som inte kan arbetet och som inte själva är poliser?

– Det är ett väldigt problem om chefer som har ett operativt ansvar inte själva har en operativ kunskap och har den erfarenheten. Sedan kan det vara chefer på juristenheten och på kommunikationsavdelningar, och HR och så vidare. Det spelar ingen roll. Men Staaf var biträdande chef för påskupploppen på nationell nivå. Hon har ingen utbildning i särskild polistaktik.

Poliserna på marken behöver ju ha förtroende för ledningen. Jag antar att det märks i ett skarpt läge om ordergivningen brister.

– Absolut. Det är klart att det är tydligt om det är någon som har erfarenhet och kan saker. Det märks i hur något leds och styrs.

Staaf anställdes på polisen i Norrköping 2004 eller 2006, som sakkunnig i ekobrottsutredningar. Själv säger hon 2004, men enligt Holgersson visar offentliga handlingar att det var 2006. Hon arbetade sig upp i organisationen och blev chef för en intern service- och ekonomienhet. Det var där hon arbetade när tjänsten som nationell underrättelsechef utlystes 2015.

I sin rapport från november förklarar Holgersson att hon inte nådde upp till fyra av de fem kraven som en sökande borde ha, men också att hon inte klarade ett krav som en sökande måste ha – kravet att ha ingått i en strategisk ledningsgrupp.

Då sammanföll två saker. Ansökningstiden råkade förlängas samtidigt som Linda H Staaf blev befordrad till ekonomidirektör för polisregion Öst (en tjänst som inte utlystes offentligt). I den positionen fick hon ingå i en strategisk ledningsgrupp. När den nya ansökningstiden gick ut hade hon fyra månaders erfarenhet av strategisk ledning.

– Det är ett strukturellt problem när det gäller tjänstetillsättningar, och det har det varit ett längre tag. Det är mer godtycke nu än tidigare, och en större andel vänskapsrekryteringar, säger Stefan Holgersson.

Ansvarig för rekryteringen 2015 var dåvarande chefen för Noa, och ställföreträdande rikspolischef, Mats Löfving. Fram till 2012 var han länspolismästare i Östergötland.

I december släppte Holgersson en annan rapport, tillsammans med Johanna Westman, som bland annat anklagar polisen för att framställa sitt resultat som bättre än det är.

Operationen Trojan Shield blev en nyhet i juni förra året, och då framträdde Linda H Staaf på presskonferenser och i intervjuer, där hon berättade hur många polisen hade gripit och att man förhindrat tio mord genom att kunna avlyssna de kriminellas kommunikation. Holgersson och Westman grävde i saken, och skriver i rapporten att antalet gripna och häktade överdrevs, och antalet förhindrade mord var i realiteten noll. Åtminstone kunde inte polisen förklara vilka ärenden som avsågs.

Linda H Staafs framtid

När undersökte tillsättningen av henne, så fick du luta dig mot andra källor inom polisen för att få fram de uppgifter du behövde. Fick du god hjälp?

– Ja, det stämmer. Det finns människor – även sådana som gillar henne som person, ska sägas – som tycker att det är väldigt problematiskt att hon utsågs som chef. Det är människor som är upprörda över principen över hur tjänster tillsätts. Det är sådana som har hjälpt mig.

Holgersson förklarar att det finns strukturella problem med rekryteringen till högsta polisledningen. Chefer rekryteras från sidan, ofta helt utan polisiär kompetens, och tjänsterna är tidsbegränsade. Om man vill få ett förnyat uppdrag så kan det vara bäst att hålla inne med kritik eller avvikande åsikter.

– Staaf är bara ett exempel, men ett väldigt tydligt exempel, på hur chefsrekrytering inte ska gå till. Och också ett tydligt exempel på vad konsekvensen blir av felaktiga chefsrekryteringar.

– Hon är också ett tydligt exempel på att man inte tar konsekvensen av det, trots att det är uppenbart att det fått negativa konsekvenser.

Vad skulle den konsekvensen vara?

– I andra länder får ju människor gå när de misslyckas. I Paris och på andra platser får ju polischefer lämna när saker inte funkar.

Vi pratade om Linda H Staafs insats under påskupploppen, är det sådana saker du menar?

– Bland annat, ja.

Hade hon varit fransk underrättelsechef hade hon fått gå, är det vad du säger?

– Ja. Med tanke på vad rikspolischefen sa, att det saknades underrättelser. Om man ser de bristerna så fortsätter man ju inte med samma besättning.

Nationella polisledningen

Vilket ansvar har rikspolischefen Anders Thornberg?

– Han har det högsta ansvaret, givetvis, för att saker inte funkar. Han har ju hoppat in från sidan, men tittar man på chefsgarnityret som är runt omkring honom så är det många som har varit i den här chefskretsen väldigt länge. Och när saker inte funkar måste man nog fundera på att byta besättning. Vi måste ha en nystart här. Då hjälper det kanske inte att sparka en rikspolischef, eller hur?

Kan inte han byta ut dem?

– Ja, han kan göra det, men det har han inte gjort. Han kör ju samma spår. Då blir det i sig ett problem, när inte han är beredd att ta tag i saker. Då måste man ha tag i någon som är beredd att göra stora förändringar, för att få en bättre fungerande polis. När inte han är beredd att göra det, då kan ju inte han vara kvar i en sådan position.

Peter är reporter på Morgonposten.