Bensinbolagen sänker priserna i dag, till 21:78 kronor för en liter bensin och 25:66 kronor för en liter diesel. Det är en liten seger för hårt prövade svenska bilister och företag, men det finns de som vunnit större segrar.
Alla oljebolag täljer svart guld just nu. Främst av dem Aramco, den saudiska statens egen kassako, vars resultat första kvartalet visar en vinst på 417 miljarder kronor efter skatt. Det är drygt fem svenska försvarsbudgetar.
Kinesiska Sinopec och Petrochina, franska TotalEnergies, brittiska BP, amerikanska Chevron, brasilianska Petrobras – alla gör de mångmiljardvinster. Här är några vinnare till:
Shell
Första kvartalet i år visade på ett rekordresultat för brittiska Shell, med en vinst på 96 miljarder kronor. Den 7 juli flaggade bolaget för att vinsten andra kvartalet kommer att bli större än man trott. Analytiker uppskattar att den kommer att landa på runt 114 miljarder kronor.
Enligt bolaget är det i synnerhet raffineringen av olja som är lönsam just nu. Högre intäkter från den verksamheten gör att vinsten för andra kvartalet tar ett skutt med drygt 10 miljarder kronor.
Exxon Mobil
Det är snart tio år sedan familjen Rockefeller bestämde sig för att hoppa av oljebranschen helt, och i stället satsa på fossilfria investeringar. Sedan dess har de bedrivit ett krig mot den största arvtagaren till deras gamla Standard oil, Exxon Mobil. Exxon måste ta ansvar för klimatförändringarna likt tobaksbolagen avkrävts ansvar för tobaksskador, menar familjen.
Det är inget Exxon är intresserat av, utan man tuffar vidare. Amerikas största oljebolag gjorde en vinst första kvartalet i år på 93 miljarder kronor, och signalerar för en rekordvinst andra kvartalet på hisnande 169 miljarder kronor.
Exxon tjänar “mer pengar än Gud” sa president Joe Biden i början av juni, i ett försök att undkomma ansvar för den inhemska inflationen och det höga bensinpriset.
Bolaget förklarar det stora vinstlyftet jämfört med första kvartalet. Anledningen är en drygt 47 miljarder kronor högre vinst på bensin och diesel och en drygt 30 miljarder kronor högre vinst på olja och gas.
Ryska oljebolag
De ryska oljebolagen brottas med ekonomiska sanktioner. I mitten av maj hade den sammanlagda försäljningen av rysk olja gått ned med 830 000 fat per dag.
Det största bolaget Rosneft stod för den största minskningen med 560 000 fat råolja per dag, från 3,8 miljoner till drygt 3,2 miljoner fat per dag. Som lök på laxen avgick Vladimir Putins gamle vän, förre tyske förbundskanslern, Gerhard Schröder från bolagets styrelse.
Kina är den största köparen av rysk olja och har ökat inköpen. Jämfört med olja från andra länder säljs den ryska just nu med rabatt, upp till 30 procent.
För att motverka sanktionerna försöker Ryssland öka exporten till Asien, och då inte bara till Kina. Indien har mer än fördubblat sin import. Utrikesminister Sergej Lavrov får slita hårt för att uppbåda och behålla politiska och ekonomiska relationer. Nyligen, före G20-mötet i Indonesien, besökte han Mongoliet och Vietnam.
Flörtandet med Asien verkar fungera. Den ryska oljeproduktionen gick upp fem procent första halvan av juni. Trots givna rabatter så gör Ryssland stora vinster på grund av det höga oljepriset. Men det är svårt att veta exakt hur stora vinsterna är.
Equinor och norska staten
Det statliga norska oljebolaget Equinor, en sammanslagning av Statoil och Norsk hydro, badar i pengar. Vinsten efter skatt uppgick första kvartalet till 54 miljarder svenska kronor.
Eftersom bolaget betalar skyhög norsk skatt så dränktes norska staten i skatteintäkter: 135 miljarder kronor. Den norska skattemyndigheten gissar att drygt 760 miljarder kommer att rinna in under året.
Det är trevligt för alla i vårt västra grannland, kunde man tro. Det norska miljöpartiet känner av ett gnagande samvete. Under rubriken “Norge tjener fett på krigen” gick stortingsledamoten Rasmus Hansson i förra veckan ut i en debattartikel och sa att landet borde skänka 400 av miljarderna till Ukraina.
Svenska staten
Finansminister Mikael Damberg har inget statligt oljebolag, men han har svenska bilister som han kan pumpa på skattepengar. Den som tankar betalar först för bensinen, och sedan moms på den. Sedan tillkommer energiskatt och koldoxidskatt, och som strössel på mjukglassen avslutas allt med moms på skatten.
Förra året drog staten in 48 miljarder kronor i energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen. Då är inte den dubbla momsen inräknad.
Om det är till någon tröst så ligger energiskatten och koldioxidskatten på ett fast belopp för varje liter bränsle. Det betyder att statens procentuella kaka minskar när priset rusar i höjden. Om bensinpriset går över 21:40 kronor kan man korka upp champagnen. Då är nämligen skatten mindre än hälften av priset.
Berätta inte om den uträkningen för Per Bolund (MP), om du vill ha råd att ta bilen till jobbet. I höstas, när oppositionen ville tvinga fram en sänkning av bensinskatten med 50 öre, iklädde sig Bolund aktivistrollen och demonstrerade mot sänkt skatt på Medborgarplatsen i Stockholm.
– Vi har enligt forskningen åtta år på oss att vända klimatutsläppen och få ner dem till noll. Då behövs en kraft i regeringen att fatta beslut som leder dit, sa han då.
Nu är det bara sju år kvar.
Prenumerera för 99 kr/mån!