Wild Arm anordnades av mig och min hemmaklubb Storuman Armsport. Det var speciellt detta år, eftersom det var 30 årsjubileum. Vi dedikerade denna tävling till folket av Ukraina, som slåss för sitt land och självständighet. Årets tröjor hade färgerna från den ukrainska flaggan.

En tävling som väcker många roliga minnen. Kommer väl ihåg när jag vann mitt första guld på Wild Arm, mot den nyblivne svenska seniormästaren Simon Sjödin med höger arm. Det värderar jag väldigt högt.

Årets tävling kändes extra rolig, då armbrytarna hade kommit ut ur bubblan med pandemin som alla hade varit fast i det senaste året. Det var dags att mätta den hungern i en av de tuffaste tävlingarna i Sverige.

Trots det dåliga vädret flöt allt på bra, alla var glada, trevliga och redo för att ge sitt allt på armbrytarbordet. Jag startade evenemanget med att hålla tal till alla deltagande och publiken.

Tävlande

Först upp var juniorklassen upp till 13 år, efter det juniorklassen upp till 18 år, sedan masterklassen och sist pro-klasserna.

Många stora namn inom Sverige och i världen var där, och några utav de var:

Johannes Andersson (världsmästare och flerfaldig svensk och nordisk mästare, 28 år gammal och bryter för Storuman Armsport)

Fia Reisek (flerfaldig världsmästare, 37 år gammal och bryter för Aktiv Armsport)

Elin Janeheim (Flerfaldig världsmästare, 21 år gammal och bryter för Storuman Armsport)

Oscar Cronblad (Superstjärna från Sverige, 17 år gammal, Flerfaldig svensk juniormästare och blev fyra i senior klassen -105 på SM, bryter för Kometbrytarna)

Tävlingen

Oscar Cronblad är ett namn ni ska hålla ögonen på. Cronblad tog tävlingen med storm, när han i tungvikt vann både junior- och seniorklasserna.

Den enda som lyckades ge honom en match var Linus Wikberg från Arvidsjaur, där det blev långa krigarmatcher.

Vid en ålder av bara 17 år gjorde han en väldigt bra prestation!

Hans framtid inom denna sport är gränslös och jag inväntar ivrigt på vad han kommer åstadkomma härnäst.

Elin Janeheim är en kraft att frukta

Janeheim bröt både i herrklassen -70 och +70 damklassen.

Först bröt hon mot klubbkompisen Emanuel Carlhed och där gick det fort ner till kudden.

Sen mötte hon Tobias Engkvist från Luleå, vilket blev en repris från förra matchen.

Sedan var det dags för damklasserna, där hon mötte Emma Bråhn, vilket ledde till en snabb seger.

Efter tre snabba segrar tog det stop mot Reisek, vilket ledde till en förlust.

Hon mötte sedan Jenny Thörnling i semifinalen, vilket blev en lång, hård match som Janeheim vann. Det blev likadant, vänster som höger, med små variationer.

Slutresultatet för henne blev två guld, i männens -70 och dubbla silver i damernas +70.

Supermatch mot världsmästaren

Höjdpunkten för mig var supermatchen mellan Johannes Andersson och Christoffer Larsson.

Larssons form är på en stigande kurva, efter hans succé på SM i Piteå, och han var revanschsugen mot världsmästaren Andersson. Han utmanade Andersson i bäst av fem matcher, vilket innebar bäst av tre segrar.

Rond ett startade och Larsson var först i starten, men greppet släppte, så remmarna kom fram. Larsson var snabbast i starten och tog handleden på Andersson. Men Andersson intelligens på bordet och armstyrkan höll hans fokus genom hela matchen.

Efter nästan 30 sekunders kamp avslutade Andersson matchen och vann första ronden.

Reisek mot Janeheim 

En annan match som stack ut, var matcherna mellan Reisek mot Janeheim.

För er som älskar boxning, så är deras rivalitet lika brinnande som Muhammad Ali och George Foreman, två krutpaket som aldrig ger upp. Så fort deras namn utannonserades, så vändes alla blickar på den matchen. Alla visste att det skulle bli något häpnadsväckande att bevittna.

Domaren justerade, medan de slogs om varenda millimeter. Starten gick, och kampen var i gång. Greppet släppte och remmarna kom fram.

Förra gången de möttes på SM i Piteå, vann Janeheim mot Reisek, vilket var den största häpnadsväckande händelsen. Detta eftersom Reisek var betraktad som Mount Everest av svensk damarmbrytning.

Matchen startade och Janeheim tar handleden på Reisek, men Reisek spelar lite smart, hon låste fast vinkeln, och bara väntade. Elins arm blev mer och mer trött, så Fia satte in en död handledspress, vilket är en riskabel teknik, om man inte vet vad man sysslar med.

Matchen slutade med vinst för Reisek.

Jakten på Wild Arm-klubban

Det fanns en overall-klass, som alla fick vara med i. Där fick man slåss om en specialtillverkad klubba som symboliserar den som vildmannen håller i. Vildmannen är en träskulptur, som symboliserar kraften av invånarna i denna kommun. Och den man kan se nedanför Hotell Toppen, när man kör in i Storuman.

Årets vinnare var Moa Renlund Bergman på damsidan, och Wikberg på herrsidan, med superstjärnan Cronblad på en hedrande andra plats i overallen.

Resultat

Herr -70 vänster

1. Elin Janeheim

2. Tobias Engkvist

3. Emanuel Carlhed

Herrar -70 höger

1. Elin Janeheim

2. Emanuel Carlhed

3. Tobias Engkvist

Damer +70 vänster och höger

1. Fia Reisek

2. Elin Janeheim

3. Jenny Thörnling

Overall herrar

1. Linus Wikberg

2. Oscar Cronblad

3. Christoffer Larsson

Junior +80 vänster och höger

1. Oscar Cronblad

2. Josef Eriksson

3. Josef Stenvall

Overall damer

1. Moa Renlund Bergman

2. Jenny Thörnling

3. Emma Bråhn

Jag är väldigt nöjd med tävlingen, för att vi äntligen fick ta fram vår inre krigare och känna fjärilarna i magen, innan vi skulle upp på armbrytarbordet!

I år så var jag anordnare, nästa år kanske ni ser mig på bordet också, med mina armbrytarbröder- och systrar!

Nästa tävlingar som kommer i sikte är Flen Armfight 2022, anordnad av Flen Armfighters och ligger i Flen, vilket är en av de tuffare tävlingarna att vinna i Sverige. Och IFA World Armwrestling Championship i Dieppe, Frankrike, där vi kommer slåss om världsmästartiteln.

Kristian Wiklund