Elpriserna slår rekord mitt i sommaren när naturgasen sinar i Europa. Rekordhöga bensin- och dieselpriser. Putin kränger sin gas ändå och världens oljebolag badar i pengar.
Bensinpriset
Chockrubriker sågs redan i höstas om rekorddyr bensin och diesel, men sedan dess har priset rusat. Bensinpriset har ökat drygt sex kronor och dieseln har gått upp nästan sju kronor sedan i oktober. Snittpriset i juni var 23:88 för en liter 95-oktanig bensin och hela 26:01 för en liter diesel.
“Putinpriser”, säger statsministern om de höga drivmedels- och elpriserna. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson hakar på. Men faktum är att dieseln sprängde 20-kronorsvallen vid årsskiftet och bensinpriset nådde 19 kronor redan innan krigets utbrott. Oppositionspolitikerna slår tilbaka och menar att regeringen har gjort för lite för att sänka företagens och det svenska folkets kostnader för drivmedel.
Det är många faktorer som samverkar och som ger oss dagens höga priser. Det är både Putin- Maggan- och Märtapriser vi ser. Bakom ligger det höga oljepriset, skatterna och den så kallade reduktionsplikten.
Bilisten betalar strax över 10 kronor i skatt i dagsläget för en liter bensin. Då är det koldioxidskatt, energiskatt och moms. Ändå sänktes skatten med sammanlagt 50 öre den 1 maj.
Tillsatserna som späder ut drivmedlet, tvingande enligt den så kallade reduktionsplikten, är dyra samtidigt som de minskar effektiviteten i drivmedlet. Kunden får betala mer och tanka oftare.
Plikten är särskilt stor för dieseln, som med HVO-tillsatser och annat måste koldioxidreduceras med 30,5 procent. Bara förra året steg dieselpriset med nästan 35 procent. Sedan årsskiftet har inte bara kriget i Ukraina påverkat priset, utan också ännu strängare miljölagstiftning.
Biobränslet som tillsätts består av biologiska fetter som raps-, majs- och palmolja. 40 procent av dieseln består nu av biobränsle, vars råvarupris är mer än det dubbla jämfört med fossilt bränsle. En rent fossil diesel skulle vara drygt fem kronor billigare. Värt att notera är att priset på dessa oljor stigit kraftigt, vilket får direkta konsekvenser på matpriserna. Indirekt slår detta miljökrav med ökade transportkostnader på allt som kräver transporter.
Elpriser
Sverige svettas i sommarens rysshetta och den som vill slå på luftkonditioneringen får betala dyrt. I går slogs rekord i de två sydligaste energiområdena, alltså från Dalarna och Gävle och söderut. Sex kronor per kWh. Normalt för juli är cirka 30 öre per kWh, alltså 20 gånger mindre.
Ryska Gazprom har minskat tillförseln av naturgas till Europa och det beror, säger man, på att det saknas viktiga reservdelar från Kanada. Nu stängs gasledningen Nord Stream 1 ned helt, eftersom den ska genomgå årligt underhåll. Det är osäkert när leveranserna kan återupptas och många oroar sig för att Ryssland avsiktligt kommer att låta bli att släppa på gasen igen.
Sverige konsumerar inte jättemycket naturgas. Gasen står för cirka tre procent av all energiförbrukning. Det gör inte att Sverige klarar sig när gasleveranserna stryps. Länderna nere på kontinenten kommer att behöva kompensera för gasbristen och köpa annan energi. En större efterfrågan kommer att leda till höjda elpriser i Sverige. Det ser vi redan.
Ett samspel
Efterfrågan på energi och drivmedel hänger ihop. Brist på naturgas leder till ökad efterfrågan på olja som el- och värmekälla. Ökad efterfrågan på olja leder till högre drivmedelspriser.
Den ryska oljan och gasen hittar köpare trots sanktionerna från väst. Nu säljs den i stället till Kina och Indien. I Indien raffinerar man oljan och säljer den till USA och Europa som diesel.
Joe Biden reser snart till Saudiarabien, med en önskan att få kronprins Mohammed bin Salman att pumpa mer olja ur sanden. I stället för ett pris på omkring 100 dollar per fat, där det legat sedan kriget bröt ut, vill Biden nog gärna ha ned det till under 60 dollar. Därunder låg det i flera år fram till förra sommaren.
En sådan prissänkning skulle hjälpa ekonomin på amerikansk hemmaplan och resten av den inflationstyngda världen. Samtidigt som den skulle minska de ryska intäkterna av oljeförsäljning.
Oljebolagen
I maj släppte världens stora oljebolag sina rapporter för årets första kvartal, och de visade på enorma vinster. Tillsammans gjorde de tio största bolagen en vinst på 1 600 miljarder kronor före skatt. Bara saudiska Aramco gjorde en vinst på 750 miljarder kronor, som blev 417 miljarder efter skatt.
Kriget i Ukraina bröt ut först den 24 februari. Förmodligen kommer oljebolagen att redovisa ännu större vinster för kvartal två, med tre krigsmånader på raken.
I morgon tar vi upp hur stora oljebolagens vinster är de senaste månaderna – och visar hur stora statens skatteintäkter är på grund av att du tankar bilen och tänder belysningen.