Varför får inte svensken bära vapen och värna sig? En gång i tiden var det inget konstigt att cykla till skjutbanan med ett gevär över axeln. Eller att bära en pistol dolt, skolungdomar hade skytte på schemat.
Lantbrevbärare var till exempel beväpnade. Det svenska samhället hade en liberal syn på vapenägande och bärandet av vapen. Det var ett homogent samhälle där befolkningen åtnjöt ett stort förtroende från staten.
Sedan dess har Sverige haft väldigt många lagändringar som gör att vapnen måste gömmas undan. Lagändringar som inte har lämnat märkbara spår i den statistik som enbart blir värre och värre vad avser våldsbrott med vapen.
I början av 1990-talet fanns ännu inga bestämmelser som reglerade hur vapen fick hanteras på allmän plats, ej heller hur de skulle transporteras.
Detta är nuvarande ordalydelse i Vapenlagen:
5 Kap
4§ Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är lämpligt, isärtaget och nerpackat.
Samt:
6 § Skjutvapen får medföras på allmän plats endast om vapnet enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag eller om det annars med hänsyn till vapnets art, syftet med innehavet och övriga omständigheter är att anse som befogat. Detsamma gäller i fråga om skjutvapen inom skolområde, där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats.
Det är således inte tillåtet att bära eller transportera vapen på annat sätt än att de inte kan användas för nödvärn, om du inte arbetar för staten och har dess förtroende. Som civil skall du inte kunna värna dig mot numerärt eller fysiskt starkare gärningsmän. Vidare gör knivlagen så att inget annat tillhygge kan brukas för att försöka utjämna styrkeförhållande i en våldssituation. Pepparsprej som är tillåtet i exempelvis Tyskland faller under vapenlagen i Sverige. Du har dina nävar att tillgå och knappt ens det.
Du är menad att vara ett offer. Gärningsmännen påverkas naturligtvis inte, våldsbrott har aldrig varit tillåtet.
Mot politikernas uppenbara vilja att offra befolkningen står 24 kapitlet i brottsbalken, där rätten till nödvärn tas upp:
1§ Rätt till nödvärn föreligger mot
- ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
- den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
- den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
- den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.
Detta låter bra i teorin, bläddrar man ned en bit kommer gummiparagrafen dock:
4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.
Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.
Det här betyder i klartext att om du värnar dig så kommer någon ad hoc nagelfara varje sekund av skeendet efteråt för att se om de kan sätta dit dig. Kom ihåg att förberedelse till nödvärn medelst vapen är förbjudet. Jag har ett exempel i min närhet där en vän blev fysiskt attackerad av en fyllerist varpå han värnade sig med ett endaste slag. I praktiken slog han tillbaka efter fylleristen slog honom. Min vän var den som åkte dit för misshandel då hans slag tog bättre än fylleristens slag. Där hjälpte det inte ens att min vän var helt obeväpnad.
Man kan verkligen inte anklaga svensk lag för att ge en bruksanvisning till hur den enskilde skall agera vid fysiskt angrepp mot sin person. Vid en nödvärnssituation har den enskilde personen risker han måste vikta mot varandra, detta under en vanligtvis extremt kort tidsrymd. Personen skall analysera hur angreppen ser ut, används vapen eller tillhyggen, är det flera inblandade et cetera, samt förutse potentiell skada mot sin person. När denna analys är färdig skall personen bestämma nivån av våld han får bruka i nödvärn samt vilken skada som nödvärnet kan ge angriparen. Detta enligt för stunden rådande praxis i domstol.
Den attackerade riskerar kanske svåra skador, kanske till och med livet om angreppet inte avstyrs, men å andra sidan kan han riskera ett fängelsestraff om han gör en felbedömning och domstolen anser att han använt våld som anses vara uppenbart oförsvarligt.
Hur fungerar detta i praktiken?
Dåligt är det korta svaret. Det har funnits en del uppmärksammade fall där folk agerat i uppenbart nödvärn men ändå dömts. 68-årig man dömdes för dråp efter att ha skjutit ihjäl två beväpnade bröder vid sitt hem. 43-årig man i Rättviks kommun dömdes för grovt vållande till annans död.
Rättsväsendet och staten i allmänhet verkar väldigt rädd för att folket skall kunna värna sig. Gissningsvis ser de det som ett första steg mot medborgargarden och minskad egen makt. Att när staten abdikerat det sociala kontraktet behöver gemene man ta tag i saker själv. Det vore att låta potemkinkulissen rämna ifall det skulle tillåtas. Så de fortsätter låtsas och hoppas att vi låtsas med dem.
Samtidigt ser jag grupperingar i småsamhällen organisera sig och patrullera på kvällarna med älgstudsaren i passagerarsätet när polisen är många timmar bort. På skjutbanan möter jag folk som ogenerat säger att de tagit jägarexamen för att de vill kunna ha vapen till hands om de blir attackerade.
Staten har förlorat den här striden sedan länge för de med ögon att se med.
Vissa ljusningar kan skönjas. Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort motioner om att stärka nödvärnsrätten, inget kom naturligtvis av det men det är första gången på väldigt länge som saken ens diskuterats, nödvärnsrätten har tabubelagts hårt.
Nödvärn behövs tyvärr i Sverige. Alla butiker har rånats våldsamt i min närhet, en restaurang sprängdes bort helt. En annan har stängt efter att innehavaren misshandlats grovt, han flydde hem till Indien och övergav sina drömmar här. Oftast är det invandrare som rånar och misshandlar andra invandrare. Min gissning är att det eventuellt händer något när våldsamma brott når medelklassen i större utsträckning. Den som lever får se. Svenska politiker är om något senfärdiga och “naiva”.
Hur fungerar detta i andra länder inom EU?
När jag besökte en vapenhandel i Bulgarien berättade de för mig att ungefär 100000 personer har licens för dolt bärande där. Även Polen, Tjeckien, Estland och andra länder tillåter dolt bärande av vapen. Tyskland och många andra länder i väst tillåter åtminstone pepparsprej. I Tjeckien räknas alla vapenägare som en del av totalförsvaret och vapen är lika vanligt där som det var i Sverige för 50 år sedan. Tjeckien är ett av världens säkraste länder.
Kan kanske att behandla medborgare som vuxna individer med egen agens vara receptet som vänder utvecklingen i Sverige? Det sättet fungerade åtminstone bra förr. Istället för som nu, behandla oss som omyndiga barn.
Prenumerera för 99 kr/mån!