Kristian Wiklund är armbrytarentusiast från Storuman. Via sin Youtubekanal Sweden Armwrestling Television följer han alla stora tävlingar med entusiasm.

Kristian är ny kolumnist på Morgonposten.

Han har sysslat med och bevakat svensk och internationell armbrytning sedan 2006. Han berättar att sporten hjälpt honom att växa som individ. Och hans kanal har växt till över 11 000 prenumeranter på tre år.

Hur började ditt intresse för armbrytning?

Jag började med armbrytning omkring 2006, jag bröt ned hur många som helst. Min nuvarande bästa vän Johannes Andersson sade “du som är så stark, du borde hålla på med armbrytning”. Som fjortonåring med Aspergers syndrom visste jag inte vad armbrytning var. Sedan dess har jag varit fast i armbrytningen.

Som individ har jag fått väldigt mycket hjälp av sporten. Innan jag själv började med armbrytning var jag inte så social. Hade svårt för kommunikation, kroppsspråk, förstod inte sarkasm och sådant. Sporten har hjälpt mig hantera min diagnos betydligt bättre än om jag gått på en massa medicinering.

Det är därför sporten ligger mig så nära hjärtat.

Sysslade du med någon annan idrott under uppväxten?

Ja 60 meter och 200 meter, friidrottsgrenar. Jag vann en del under skolgången, även mot andra två klasser över mig.

Vad sysslar man med för sporter i Storuman?

I Storuman är skidåkning populärt, i och med att Björn Ferry och Heidi Andersson bor här.

Björn Ferry är före detta skidskytt, med tre VM-medaljer och en OS-medalj på meritlistan. Han är gift med Heidi Andersson, armbrytare som blev känd genom dokumentären Armbryterskan från Ensamheten 2004. Andersson har blivit världsmästare elva gånger, och dessutom tagit åtta silver och fyra brons. Paret har två söner tillsammans.

Har Heidi Andersson ökat intresset för armbrytning lokalt? I och med att hon blev så känd på sin tid.

Armbrytning har blivit mer känt inom Sverige tack vare Heidi Andersson. Hon for till skolor och visade upp sporten, vilket hon gör i dag. Det är väldigt inspirerande. Sedan hon vann dubbla VM-guld 2014 har hon varit ganska mätt på tävlandet.

På din Youtubekanal har du en amerikansk stil, där du kommenterar det mesta inom armbrytning. När blev du intresserad av bild- och videoredigering?

Intresset för filmredigering fick jag 2010, då jag började på Armbrytargymnasiet på Luspengymnasiet. Jag hade egentligen tänkt gå digital musik, men den linjen lades ned. Sweden Armwrestling Television föddes i den vändan, när jag fick intresse för film, producering och redigering.

Jag höll på mycket med att filma, men först 2019 satte jag annonser på mina videos. Det var då jag förstod att man kunde tjäna pengar på Youtube. Mina Youtube-kollegor sade att ”du måste fixa så kanalen blir redo för intäkter, det måste du fixa på en gång”.

Har du sponsorer?

Ja, och man kan visa deras logga, och liknande i videos. Jag har ett par sponsorer, bland annat min arbetsgivare Hotell Toppen.

Har kanalen vuxit mycket senaste åren?

Från 2019 har den vuxit från runt 2 000 prenumeranter till över 11 000 i dag. Det är främst de stora namnen som drar mycket visningar, som Devon Larratt och Levan Saginashvili. När de stora namnen bryter mot varandra gör vi youtubers så många videos som möjligt. Så att deras matcher blir så hajpade som det bara går.

Vad har du för andra intressen?

Jag brukar titta på strongman och lite boxning, i boxningen gillar jag att följa taktiken.

Jag håller på mycket med musik. Jag har åtta gitarrer, allt från sexsträngade till niosträngade. Jag lyssnar en del på metal, som Amon Amarth och Bullet for My Valentine. Men det är blandat, jag kan göra metalversioner av vanliga svenska hit-låtar också.

Nu på lördag är det 30-årsjubileum för Wild Arm i Storuman. Men hur var det under pandemiåren?

Det gick inte att arrangera någon tävling över huvud taget under pandemin. Tanken var att vi skulle ha en ”armsvenskan”, för att få möjlighet att tävla. Men det blev svårt att göra eftersom allting stängde ned.

Nu har vi närmare 70 startande inför Wild Arm. Armbrytarna längtar efter en riktig tävling igen. Armbrytaren är som ett djur som varit fängslat i en bur. Men så fort grindarna öppnas så letar det efter det första bytet den kan ta, haha!

De tävlande är i klasser från sub-junior till master. Hela tävlingen går att följa på min Youtubekanal.

Vilka regler bör man känna till för att riktigt kunna uppleva spänningen under en tävling?

Det finns många detaljer inom regelverket, de mest grundläggande är:

Handlederna måste vara raka. Man får inte böja på handleden. Axlarna ska vara parallella med bordskanten, axeln ska vara i linje med bordet. Knogarna ska synas och inte täckas över, för täcker man över dem får man genast en fördel. Det är domarens jobb att se till att båda syns. När domaren ser att allt är som det ska, kommer de att säga “Ready, go!”. Den som får motståndaren att nudda nedslagskudden blir utnämnd till vinnare.

Men det är bra om man också känner till de mer avancerade reglerna.

Lyfter man på armbågen från armbågsplattan, som är sju gånger sju centimeter, får man en foul. Får man två fouls har man förlorat matchen. Man kan också se det som man har fyra tjuvstartsförsök, två fouls, och man får bara en vinst eller förlust.

“Shoulder below the table” innebär att axeln måste vara ovanför bordet. Om man sänker ner axeln i neutral- eller förlorarposition, kommer domaren att varna deltagaren och be den höja sig. Annars blir det en foul, om atleten inte lyssnar på domaren. Handtagen finns till som en säkerhetsåtgärd, för att man inte ska göra sig illa. Om man skulle släppa handtaget och domaren ser det, blir det en foul.

“Intentional Slip” innebär att man smiter undan från greppet. Hur man ska kunna skilja de åt, är om man ser att handen är öppen och fingrarna är separerade från varandra. Då visar man att man inte försöker hålla i, men skulle man hålla fingrarna stängda med varandra, så ser man att du försöker hålla i. Om nu båda händerna skulle släppa, så sätts en rem på, vilket innebär att de blir en garanti att det inte kommer att släppa.

“Farligt läge” är något som är väldigt vanligt hos nybörjare att hamna i, om de inte har lärt sig att bryta korrekt från början. Farligt läge innebär exempelvis att du går in med axeln, din hand är utanför axeln, du börjar titta bort från handen, så att din hand är i jämn linje med kroppen. Ser domaren det, så säger de till att “kolla på handen” som en varning. Lyssnar atleten inte avbryter domaren matchen och dömer farligt läge, vilket innebär en foul.

Filip är reporter på Morgonposten.