AVSLÖJANDE: Det är inte ”män” som mördar kvinnor – det är missbrukare och psyksjuka som står för det brutala vansinnet, och det ökande antalet dåd – men politiker och media döljer verkligheten och försöker skuldbelägga alla män i sin kamp mot familjen

SVT lyfter fram tolv fall av misstänkta mord på kvinnor som skett hittills i år. Enligt kvinnojoursorganisationen Unizon är regeringens åtgärder inte tillräckliga. Justitieminister Morgan Johansson menar att det är för tidigt att utvärdera effekterna. Samtidigt har regeringen i stort accepterat Unizons feministiska förklaringsmodell. Men det finns en förklaring i tabubelagd beteendegenetisk forskning, som pekar på ärftliga faktorer som förklaring till våldsdåd.

Enligt SVT var 2021 året då mäns dödliga våld mot kvinnor hamnade på politikernas agenda. I ett åtgärdsprogram från regeringen finns bland annat straffskärpningar, förebyggande åtgärder och utökat stöd åt kvinnojourer.

Vi har tittat på nio av de tolv misstänkta kvinnomorden som inträffat som tas upp av SVT. Även om det är ett litet antal fall, finns det saker i dem som sticker ut. Två exempel kommer här få demonstrera detta.

I ett av fallen i år har en pappa mördat sin fru och ett av sina barn. Det visade sig att han redan 2010 skurit en släkting i halsen, men att han senare skrevs ut från rättspsykiatrin utan prövning. Kammaråklagare Elin Blank, som var inblandad i ett mål där mannen dömdes till rättspsykiatrisk vård, menar att ”med facit i hand hade det varit bäst om han hade varit inlåst för evig tid”.

I ett annat fall har en 44-årig man mördat sin fru. I läkarintyget från Rättsmedicinalverket framgår det att han haft svåra alkoholproblem sedan åtminstone 2012. Förutom alkoholproblemen, som återkom strax innan mordet, har han också sökt hjälp för depression under en period. Det finns också tidigare anmälningar om våld mellan makarna.

Det finns i fallen en klar problembild och uppenbara riskfaktorer hos gärningsmännen. Både alkohol och droger finns också inblandat i flera av de andra nio fallen. Det är tydligt att i de två nämnda exemplen finns det tydliga signaler på att något är fel, långt innan morden sker.

Vilka förklaringsmodeller ligger till grund för regeringens satsning för att minska antalet kvinnomord?

Socialdemokraternas fokus på klass och ekonomiska skillnader har präglat en stor del av forskning och idébildning kring våldsbrott i Sverige under närmare 100 år. Denna förklaringsmodell har dock i stort fått ge vika när det gäller just våld mot kvinnor. Här har i stället moderna teorier om maskulinitet, genus och feminism fått en särställning.

Ett exempel är SSU:s förbundsordförande Lisa Nåbo. I en debatt om gängvåld säger hon att mäns våld mot kvinnor är orsakat av en patriarkal våldskultur.

SSU vill ha en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och bekämpa den här patriarkala våldsstrukturen nu. Det här är inte värdigt Sverige.

— Lisa Nåbo (@lisamarialucia) June 16, 2022

Unizon är paraplyorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer. De kommer ur en vänsterakademisk miljö med fokus på feminism och genusteori. En teoribildning som också har stark förankring inom myndigheter och institutioner.

Enligt Unizons ordförande Olga Persson har regeringens satsning inte gett resultat. Justitieminister Morgan Johansson säger å sin sida att det är för tidigt att kunna utvärdera detta, då några processer startades bara för några månader sedan.

Men, om man visste exakt vilka faktorer som kan vara utlösande faktor för ett våldsdåd. Skulle man då mer precist kunna identifiera och motverka det? Det finns forskning på området som talar för det, men det har ett pris att föra fram den.

Beteendegenetik

Amir Sariaslan är forskare inom beteendegenetik, knuten till Åbo universitet och universitetet i Oxford. Han har en bakgrund från Karolinska Institutet där han studerat vad som får någon att begå ett våldsbrott.

Hans resultat visade att det inte spelade någon roll var en person bor, för risken att den begår ett våldsbrott. Detta pekar på ärftliga faktorer, snarare än uppväxtmiljön, socio-ekonomiska faktorer.

I en studie på två miljoner tvillingar och syskon, som han var med och tog fram, visade det sig att 50 procent av kriminalitet kunde kopplas till ärftliga faktorer. Bara 15 procent till uppväxtmiljön.

Resultaten gick stick i stäv med konsensus på området, vilket gjorde honom impopulär. Det tog lång tid för honom att få sin forskning publicerad.

Han studerade även återfallsförbrytare och hittade inte heller där belägg för att miljön spelar roll. Om man bor i ett rikt eller fattigt område är inte avgörande för om en person återfaller i brott.

Att ärftlighet spelar en mycket större roll än man tidigare trott är klarlagt, men det krävs mer forskning på området, enligt Sariaslan.

Detta bör ses som en utmanare till både socialdemokraternas klassiska förklaringsmodell med ekonomiska klyftor och även till modernare feminism- och genusmodeller. Varken kön eller klass kan sägas vara den utlösande faktorn för våldsdåd.

Men Sariaslan har faktiskt forskat på specifikt utlösande faktorer. Faktorer som kan hjälpa till att förklara varför en person begår ett våldsbrott. Och här blir det riktigt intressant, med våra exempel med alkoholism och depression i åtanke.

Han räknar upp sex faktorer som höjer risken för att en person begår ett våldsdåd:

• När en nära anhörig dör.
• Att exponeras för eller utsätts för våld.
• Att hamna på sjukhus efter en olycka.
• Att drabbas av en hjärnskada.
• Att genomgå en självskadeperiod eller behöva vård för alkohol- eller drogförgiftning.

Att identifiera personer i riskmiljö och sätta in åtgärder i rätt tid kan därför vara en metod för att minska våldsbrotten. Och det skulle skydda utsatta personer i riskpersonens närhet. Det hjälper också om uppenbart livsfarliga personer hålls permanent bakom lås och bom. Då minimeras risken för återfall.