Innan jag fick mina små pojkar berättade en av mina vänner att hon vägrade åka bil med sina barn. Hon fullkomligt vägrade. Det blev bara bråk hela tiden. Det kastades ipads och slogs, och bilen förvandlades till ett rullande mentalsjukhus efter bara några mil. Jag tänkte i mitt stilla sinne: ”Hur jobbigt kan det vara egentligen?”

Nu har jag själv barn och jag vill vänligt men bestämt be alla som ännu inte skaffat barn, att inte underskatta kaoskapaciteten i dessa småfotade varelser. Värdet i att kunna hålla barn nöjda och lugna är mycket högt. Jag har även fått bekräftat att genetik inte är något humbug, utan att det finns barn som föds lugna och beskedliga – och de som föds med helt motsatta egenskaper.

Tidigare förstod jag inte utmaningen i att kunna vara blixtsnabb och fem steg före kaos. Att vara världsmästare i planering och avledning, simultant med att engagera sig i att färgsortera träklossar. Att ha tålamod till tusen, och att sitta och nypa sig hårt i ljumsken medan 3-åringens gallskrik ekar över restaurangen för att glassen hade en spricka i toppingen. Trots att tålamodet tryter ibland, vill jag påstå att jag hittills varit en god mor, enligt mina mått mätt. Jag har överöst mina barn med kärlek, trygghet och lyhördhet – men har mina barn blivit lydiga små ljus bara för det? Absolut inte. Jag väntar fortfarande på den dagen då ”NEEEEJEE!” inte kommer att vara det normala svaret.

”Sätt dem i bilbarnstolen bara, de skriker en stund i början men de vänjer sig.” Nej jag vet inte jag. Små bebisar som skriker sig hesa, skriker inte på pin kiv. De känner sig förmodligen otrygga i stolen, eller har kanske till och med lite ont. När mina barn var små körde jag bara bil när jag var tvungen, eftersom ingen av dem gillade det. Men nu är de tre och sex år, och de kan förklara hur de känner och vad de tänker. Så nu tar jag med dem på diverse små ärenden och semestrar, men det går sällan smärtfritt. Nästan aldrig, när jag tänker efter. Men jag har med årens lopp lärt mig vad som funkar för att kunna färdas i en personbil istället för ett rullande mentalsjukhus. Att åka på bilsemester med barn kan faktiskt vara ganska mysigt, men det krävs oerhört mycket planering. Resan behöver dessutom vara helt stress- och kravfri. Våra favoritsemestrar har hittills varit Tomteland i Mora, Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, och en tältvecka på Gotland. Ovanligt nöjda barn, dock med mycket semesterkill i magen som behöver hållas i schack.

Ett balanserat blodsocker är a och o i de små liven. Få i dem en protein- och fettrik måltid innan resan så att de står sig länge. Förbered kylväskan med vettiga tilltugg, frukt och mellanmål – och undvik socker. Socker funkar som akutlösning, men det är som att kissa i byxan. Känslan av lugnet i bilen när man hör de små munnarna smaska på varsin klubba är ljuvlig (hög densitet på klubban rekommenderas för att tjäna tid), men se till att ha ett lekstopp inplanerat så att du tajmar in blodsockertoppen. Ta förresten med en picknickfilt, och gärna en engångsgrill till lunchstoppet. Stanna på lekplatser, parker eller badstränder, eller varför inte nöjesparker. Det finns många vackra platser i vårt avlånga land, lägg gärna tid på research och planera in schyssta stopp längs vägen.

Se även till att själv ha ätit vettigt och att du är så utvilad som möjligt. Glöm inte att packa mellanmålsväskan till dig själv, och kanske en fet kaffetermos, eller annat som gör dig lycklig för en stund. Låt resan ta den tid den tar, försök att inte ha någon tid att passa. Missnöjda barn i kombination med stress är mentalt vidrigt. Kan man bara vara i nuet när man är tillsammans med barn, är det som att kliva in i en annan tålamodsdimension. Inga krav, ingen press, ingen stress. Börjar det tjafsas och bli rastlöst i baksätet, vill man kunna stanna utan att få kaninpuls.

Åker du långt hoppas jag att du har ytterligare en vuxen i bilen. Ibland kan det vara bra att hoppa in i baksätet för att avbryta boxningsmatchen. Mina barn brukar hålla sig nöjda hyfsat länge med hjälp av olika lekar. Sök på internet så hittar du massor av inspiration på bra billekar för alla åldrar. Sedan har vi såklart skärmarna. Vi använder skärmar när det behövs, inte mer. Se till att de är fulladdade, och att du har med dig långa laddkablar som räcker till baksätet. Eller portabla laddare. Hörlurar är lämpligt för de äldre barnen, och se till att ha laddat ner bra offlinematerial innan resan. Vettiga spel, ljudböcker, eller annat som passar utefter ålder och intresse. När alla andra sysselsättningar är förbrukade, känns tanken skön på den fulladdade ipad:en med Bimi Boo och Lego World. Har ni, liksom jag, tävlingslystna barn: Undvik spel med tävlingsmoment och för mycket adrenalin. En dålig förlorare i 120 dB kan få vem som helst att köra av vägen.

Känns barnen färdiglekta på lekplatser, färdigdoppade på badplatserna och de tycker att paddor och lekar börjar bli tråkiga, är ett av mina favorittrick att stanna vid en butik med en massa krafs. Detta brukar passar bra framåt slutet på dagen. Du behöver inte ens köpa något. Billigt och bra, eftersom du drar en vals om att kortet är trasigt, och att det bara får titta. De små benen kommer springa bananas mellan hyllorna, och har du tur kommer alla spännande intryck få John Blund att hälsa på innan du hinner lägga in 4:an (detta krävs givetvis att du har barn som kan vistas i möblerade rum, och som inte river ner halva affären). Nu kan mamma och pappa äntligen få avsluta sina meningar, kanske sätta på schysst musik och tänka tillbaka på dagen som gått (eller glömma den). Är vi på bilsemester brukar vi omsorgsfullt välja ut mysiga ställen på Airbnb, där vi kommer fram på kvällskvisten. Det bästa med bilsemester är att allt blir så nytt och spännande, och vad gillar barn mer än det?

När vi kommer fram, bär vi de sovande små kropparna med dinglande, knubbiga ben i våra famnar. Vi tassar in till sängarna, torkar av den torkade glassen i mungipan med en våtservett och pussar dem på pannan. Alla eventuella bråk är förlåtna, de är verkligen hjärtknipande söta när de sover. I morgon är det dags för nya äventyr, och nya ställen att utforska. Nya minnen på fyra hjul, tillsammans med en stor skopa kravlöshet, planering och närvaro. Ha en bra semester!