I Sundbyberg är ”tomma kylskåp” enligt Vänsterpartiet ett inte alltför ovanligt fenomen. Det har gjort att partiet motionerat om att alla skolbarn i kommunen ska erbjudas frukost. I partiets valplattform i skolfrågor toppar också fri frukost kravlistan.

Vi kontaktade Moisés Ubeira, partiets oppositionsråd i Sundbyberg för att förstå varför de driver denna fråga.

Ni skriver: ”Många barn och unga äter inte frukost hemma”. Har ni undersökt det i Sundbyberg?

Nej, vi utgår från Rädda Barnens rapport om barnfattigdom. Och så finns det ju rapporter från andra kommuner om att barn äter mer i skolan för att de inte är säkra på att få mat hemma under helgen. Det finns barnfattigdom i Sverige, och Sundbyberg är inget undantag.

Men varför skulle det vara så? Vad har hänt? I Sverige har frågan aldrig dykt upp tidigare om att kylskåp gapar tomma och att barn är hungriga. Det har alltid varit en självklarhet att föräldrar ger barnen frukost.

Det handlar om hur samhället är uppbyggt i dag. Man jobbar skift, det är otrygga anställningar, förr fanns det ofta en person i hushållet som kunde ta hand om hemmet, i dag måste båda föräldrarna jobba.

Ja, ni skriver ju ”Det kan bero på att tiden inte räcker till”. Men tiden räcker väl alltid till, som förälder planerar man väl sin tid så att den räcker till för barnen?

Som sagt, situationen är annorlunda i dag, det är svårt att hinna med för många föräldrar. Det du måste förstå är reformen inte har något med föräldrars ansvar att göra. Den ska hantera en situation där barn uppenbarligen inte får tillräckligt med frukost för att skapa en mer jämlik skolgång. Det är barnens bästa vi riktar in oss på.

Men varför skulle det ha blivit så? Skiftarbete var mycket vanligare förr, även i familjer där båda föräldrarna arbetade – så var det ju långt in i början på 1980-talet. Men då verkade man ändå kunna se till att barnen fick frukost innan de gick till skolan.

Jag kan inte svara för hur det var förr. Men vi vill ge alla barn samma förutsättningar. Frukosten är viktig för koncentrationen och för att man ska klara skolan.

Men tar ni inte ifrån föräldrarna ansvaret för deras barn? I Sverige har man alltid sett till att sätta barnen främst. Menar du att vi har fått sämre föräldrar?

Vi vill bara lösa en konkret situation. Och dessutom får barnen möjlighet att träffa en vuxen vid frukosten, det blir en möjlighet att bygga relationer i en lugn miljö.

Är det inte föräldrar som ska bygga relationer med sina barn vid frukosten?

Alla har inte samma arbetsvillkor och möjligheter.

Ni skriver också ”… det är störst skillnader mellan utrikes och inrikes födda barn i Sverige i EU. Inget barn ska behöva öppna ett tomt kylskåp.”

Skillnaden det talas om är den som Rädda Barnen redogör för i sin rapport om barnfattigdom.

Men i de undersökningar som finns om utrikesfödda föräldrar och kvinnor så är 20 procent av de utrikesfödda kvinnorna arbetslösa och därmed hemma. Många är heller inte anmälda som arbetslösa utan har valt att stanna hemma med hjälp av flerbarnstillägg. Rimligen borde det vara så att de kan se till att barnen får frukost och att kylskåpet är fyllt.

Nu förstår jag inte hur du menar?

Är detta inte ett problem som uppstått på grund av ett ökat antal utrikesfödda föräldrar?

På det kan jag bara svara nej.

Men något måste ju ha hänt om det ni säger är sant. Föräldrar tar numera mindre ansvar för barnen. Vad beror det på? Svensk arbetarklass har alltid gett sina barn frukost. Varför gör de inte det nu? Eller gör de det, men det är inte de som är problemet?

Du ställer samma fråga hela tiden. Som jag förklarat finns det många faktorer – arbetstider, löner, restider.

Återigen, på vilket sätt har villkoren förändrats? Min fråga bygger ju på att arbetstiderna var sämre förr om man menar skiftarbete, och obekväm arbetstid. Är det inte föräldrars inställning till de egna barnen som ändrats, och är inte en viktig faktor att vi har fler utrikesfödda i Sverige nu än förr?

Som jag sagt, vi utgår från ett konkret problem, som vi vill lösa genom att ge alla barn samma förutsättningar. Och det kommer inte att kosta mycket – en miljon kronor per år, samma summa som vi vill spara in genom att sänka politikerarvodena i kommunen.

Då är det väl där skillnaden ligger. För er är problemet att barn inte får frukost, medan jag undrar om inte problemet är hur föräldrarna ser på att vara förälder, och om inte antalet utrikesfödda förälder spelar stor roll.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.