Om du blir getingstucken, håll huvudet kallt och observera symptomen. Huggormsbiten? Åk direkt till sjukhus. Och akta dig för den nya superfästingen!

Efter att ha läst om sommarens faror kanske du vill fly ut till havs. Glöm då inte flytvästen.

Bi- och getingstick

Den asiatiska jättebålgetingen, även kallad mördargetingen, har inte lyckats ta sig till Europa – än. Men den är på god väg att etablera sig i Nordamerika. En bålgetingkoloni kan skicka ut ett par spejare för att lokalisera ett mål, till exempel en biodling. De markerar platsen med feromoner och sedan följer den stora armadan. De fem centimeter långa steklarna dyker ned på de stackars bina och spottar ut sitt gift, och kan formligen massakrera ett honungsbisamhälle.

Sammetsgetingen är en typ av bålgeting som kan komma att etablera sig i Sverige. Den kommer ursprungligen från Asien. Den är inte extra giftig eller aggressiv men den är ett hot mot honungsnäringen. Den bygger mycket stora bon, och likt sin asiatiska släkting livnär den sig på honungsbin.

Varje år får tusentals svenskar allergiska reaktioner av bi- eller getingstick. I de flesta fall är de lindriga och lokalt avgränsade till där sticket skedde. En lokal och ofarlig svullnad runt sticket är oftast mindre än tio cm i diameter. Gift från humlestick är vanligtvis mindre allvarliga.

I några procent av fallen blir reaktionerna systemiska, där de inte är begränsade till stället där insekten stack. Systemiska reaktioner kan till exempel handla om yrsel, hudklåda och svullnader i ansiktet.

Mellan en och fem procent av den vuxna befolkningen, och en procent av barn under 17 år, är överkänsliga mot insektsgift. Ju fler gånger man blir stucken desto större är risken att man utvecklar överkänslighet. För biodlare är siffran runt 30 procent.

Endast en till tre personer dör i Sverige varje år av bi- eller getingstick, så rekommendationen är inte att hålla sig inomhus hela sommaren. Man kan utifrån statistiken säga att barn inte dör av bi- eller getingstick. 1177 Vårdguiden säger att man ska uppsöka vård om man:

  • har blivit stucken och är allergisk mot geting- eller bistick, även om man har tillgång till sina akutläkemedel,
  • har fått en kraftig reaktion efter ett getingstick som gör att man får nässelutslag eller svullnader i ansiktet,
  • mår illa, känner sig yr eller kallsvettas, eller
  • har blivit stucken i munnen eller inne i halsen.

Observera! Se till att avlägsna gadden om den sitter kvar efter ett stick. Det minimerar mängden gift som når in i huden.

Vår stora bålgeting är inte giftigare än andra getingar och är dessutom ganska fredlig av sig. Om den skulle försvara sig så har den dock en större mängd gift och kan sticka flera gånger. Om man är snäll mot den så brukar det gå bra.

Huggorm

Det är ovanligt med dödsfall på grund av huggormsbett i Sverige, och det beror bland annat på en väl utbyggd sjukvård med god tillgång till huggormsserum. Om det behövs flygs serumet från Stockholm och når alla sjukhus i landet inom tre timmar.

Den som blir biten av en huggorm ska genast ta sig till sjukhus, och det är bäst att få hjälp att ta sig dit. Om man åker ensam och drabbas av yrsel på vägen, så ring 112 för att få transporthjälp. Alldeles oavsett kan man ringa 112 och be att få prata med Giftinformationscentralen.

Omkring 300 personer blir bitna av huggorm varje år och av dessa läggs 70 in för sjukhusvård. Omkring 40 blir intensivvårdade. På sin höjd dör en person var tionde år av huggormsbett.

Hur man reagerar på ett bett varierar stort, inte minst beroende på mängden gift som når kroppen. I många fall hinner inte ormen inte spruta in något alls. Då syns bara två små prickar efter huggtänderna, med en knapp centimeters mellanrum.

Man ska, som sagt, alltid uppsöka vård, och 1177 Vårdguiden ger följande råd:

  • Var stilla och vila eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning.
  • Håll den bitna kroppsdelen i stillhet, och gärna högt.
  • Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt bettstället ofta svullnar upp.
  • Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller dra åt ett skärp eller liknande runt den ormbitna kroppsdelen. Det kan förvärra förloppet.

En huggorm känns igen på sicksackmönstret som löper längs med kroppen. Unga ormar är brunsvarta eller brun-mörkbruna. Kontrasten ökar med åldern och äldre hanar blir nästan vitsvarta. Honorna blir gulbruna.

Fästingar

Undersök kroppen noga efter ett besök i naturen. Fästingar är ofta små och svåra att upptäcka, såvida det inte handlar om den nya superfästingen Hyalomma rufipes. Den är snabb, aggressiv och stor. En halv centimeter i hungrigt tillstånd och två centimeter lång som fullmatad. Den tar sig hit med flyttfåglar och forskarna tror att det bara är en tidsfråga innan den på riktigt etablerat sig här.

“Snyltgäst” är den ursprungliga betydelsen av det grekiska ordet parasit, och fästingen är en synnerligen ovälkommen sådan. Den dricker vårt blod och sprider samtidigt en mängd sjukdomar. Borrelia och TBE är de mest kända, men varje år upptäcks någon ny sjukdom som överförs av fästingar till människor.

Den som blir biten av en fästing behöver inte automatiskt uppsöka vård. Det räcker att avlägsna det lilla spindeldjuret så fort som möjligt och sedan hålla koll på området kring bettet i några veckor. Det är inte farligt om det kliar upp till några dagar efteråt. Om en rodnad dyker upp efter en vecka eller mer kan det vara borrelia.

Ta bort fästingen med en pincett eller fästingborttagare. Fånga fästingen så nära huden det går och dra den rakt ut, lugnt men bestämt. Om någon liten del sitter kvar i huden kan man låta den vara. Tvätta sedan området kring bettet med tvål och vatten.

1177 Vårdguiden rekommenderar att man kontaktar sin vårdcentral om man:

  • har en rodnad som kommer tidigast en vecka efter ett fästingbett,
  • har feber, huvudvärk och är tröttare än vanligt efter ett fästingbett, eller
  • har ont i muskler och leder en tid efter ett fästingbett.

Dessutom ska man genast ringa 112 om man:

  • har huvudvärk, är stel i nacken och känner sig väldigt sjuk, eller
  • blir förlamad i ansiktet eller annan del av kroppen.

2021 rapporterades 533 fall av hjärninflammation orsakad av TBE-virus (Tick Borne Encephalitis), och uppskattningsvis 10 000 smittas varje år av borrelia. 117 Vårdguiden tillhandahåller mer information om borrelia och TBE, om symptom och när man ska söka vård.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Peter är reporter på Morgonposten.