Regeringen har gjort ett utspel om att slopa flerbarnstillägget. Man vill inte att familjer skaffar fler barn än de kan försörja. Nästan var femte utlandsfödd kvinna är arbetslös och en orsak är att de är hemma med barnen. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) vill på sikt ta bort flerbarnstillägget, som blir större ju fler barn man har.

En anledning som ges av Nordmark är att man i Sverige måste arbeta och bidra till välfärden.

Men hur har bidragssystemet utvecklats?

Barnbidraget infördes 1937 i Sverige och var då inkomstprövat, 1948 blev det ett allmänt bidrag. Flerbarnstillägget infördes 1982, då med ett fjärdedels bidrag per år till familjer med tre barn och ett halvt extra barnbidrag per ytterligare barn.

I dag kan en familj med fem barn få ut totalt 9 240 kronor i barnbidrag och flerbarnstillägg. Tillägget gäller från och med barn nummer två.

Vad kostar oss flerbarnstillägget?

  • 2010 var kostnaden 1 128 miljoner kronor
  • 2019 var kostnaden 3 740 miljoner kronor

Andel utrikes födda mottagare av flerbarnstilläggen var:

  • 2010: 28,5 procent
  • 2019: 39,4 procent

Alltså: på tio år ökar kostnaden med 2 612 miljoner kronor. Andelen utrikesfödda mottagare ökar med 39 procent.

Vad kostar oss barnbidragen?

  • 2010 var kostnaden 8 785 miljoner kronor
  • 2019 var kostnaden 29 163 miljoner kronor

Andel utrikes födda bidragstagare var:

  • 2010: 21,8 procent
  • 2019: 30,7 procent

Alltså: på tio år ökar kostnaden med 20 378 miljoner kronor. Andelen utrikesfödda mottagare ökar med 45 procent.

Hur många personer får barnbidrag:

  • 2010 var det 213 325 personer
  • 2021 var det 454 770 personer

Antalet har alltså mer än fördubblats. Tidigare har Rebecca Weidmo Uvell behandlat fenomenet att denna del av välfärdssystemet inte används som det ursprungligen var tänkt.

Granskning

Riksrevisionen gjorde 2020 en granskning av flerbarnstillägget, på uppdrag av regeringen.

Den visar att grupper som i större utsträckning har tre barn eller fler är framför allt utrikesfödda från länder med medelhög eller låg HDI (mäter välståndet i länder), personer som vistats i Sverige kortare än tre år och personer med försörjningsstöd eller etableringsersättning som främsta inkomstkälla.

Det vi konkret ser i statistiken är att frågan om flerbarnstillägg på kort tid blivit en invandringspolitisk fråga.

Frågor som Socialdemokraterna bör svara på är om personer från dessa länder från första början kan anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden.

Kommer sig inte diskussionen av att många invandrare inte anpassat sin levnadsstandard till hur Socialdemokraterna tänkt att systemet ska fungera? I stället har man kunnat leva på en eller ingen inkomst alls, och försörja sig på en blandning av olika bidrag. Familjer med stora barnkullar har på så sätt blivit möjliga även efter flytten till Sverige, trots arbetslöshet hos föräldrarna.

Senaste gången Socialdemokraterna ville få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden var 1971. Då avskaffades sambeskattningen. Innan dess kunde makar beskattas baserat på den sammanlagda inkomsten. Den av makarna som hade högre inkomst kunde då få lägre marginalskatt. Perfekt för högpresterande män med fruar som tog hand om hemmet och de många barnen.

I flera europeiska länder finns sambeskattningen kvar, exempelvis Frankrike och Tyskland.

Filip är reporter på Morgonposten.