Samtidigt som regeringen förklarar att vi måste gå in i Nato för att bevara säkerheten i Europa, sitter de i Turkiet och förhandlar med en man som hotar samma säkerhet. President Recep Tayyip Erdoğan har den senaste tiden inte bara vägrat släppa in Sverige i Nato, han har också blivit allt mer aggressiv mot grannlandet Grekland.

Efter andra världskriget övertog Grekland ögruppen Dodekaneserna från Italien. Ögruppen består av 160 öar, och har tolv huvudöar, däribland de kända turistmålen Rhodos, Kos, och Patmos.

Förra sommaren inledde Turkiet en kampanj av det slag länder brukar göra när de förbereder en militär attack på ett annat land. Eller snarare intensifierades de hotfulla utfall mot Grekland som Turkiet länge ägnat sig åt.

I ett brev 13 juli 2021 till FN:s säkerhetsråd skrev Turkiets FN-ambassadör Feridun Sinirlioğlu att Greklands militära aktiviteter på de grekiska öarna ”utgjorde ett allvarligt hot mot Turkiets säkerhet”.

I ytterligare en skrivelse 30 september 2021 hävdade Turkiet att Greklands militära aktiviteter gör att landet inte längre kan hävda de rättigheter som tidigare internationella avtal ger Grekland när det gäller öarna.

Alltså: Turkiets syn på saken är att Grekland förlorat rätten till öar som vi i Europa med självklarhet sedan länge ser som grekiska. Turkiet känner sig nämligen hotat.

Men Turkiet ligger på 13:e plats i världen när det gäller storlek och slagstyrka, Grekland på 27:e.

Turkiet har 425 000 man i vapen. Grekland 100 000.

Turkiet har i sina brev framfört idéen om att de internationella fördrag och avtal som finns inte ger Grekland någon rätt överhuvudtaget att stärka försvaret av öarna. Vilka hot som än uppenbarar sig i regionen får inte Grekland flytta militära enheter till öarna – då förlorar de rätten till dessa öar, anser Turkiet.

Turkiet fortsätter samtidigt helt ogenerat den militära uppbyggnad som behövs för att erövra öarna.

I januari i år publicerade den turkiska sjökrigsskolan en video på Twitter där man visade hur de som utbildas ska kunna simma från det turkiska fastlandet till den grekiska ön Kastellorizo (som ligger närmast Turkiet).

Den som kontrollerar öarna får inte bara en militärt stark ställning i Medelhavet – här finns också stora naturgastillgångar. Sedan länge finns motsättningar mellan Grekland och Turkiet om hur de ekonomiska zonernas gränser ska dras i denna del av Medelhavet. Den som kontrollerar öarna får givetvis en större ekonomisk zon, där man kan borra efter både naturgas och olja.

Finns det då någon verklig fara för en grekisk attack? Kan vi vänta oss att omvärlden sluter upp bakom Grekland om Erdogan ger anfallsorder?

Ett rimligt antagande är att Erdogan tittar på Turkiets historia och kommer fram till att det är ganska riskfritt att ge anfallsordern. Turkiet brukar få göra som de vill.

I augusti 1974 landstiger en turkisk invasionsstyrka på Cypern. En tredjedel av ön ockuperas, och 150 000 greker fördrivs därifrån. De har tidigare utgjort 80 procent av befolkningen i området. Denna norra del av ön befinner sig fortfarande under turkiskt styre, trots att EU, FN och det så kallade ”världssamfundet” anser att ockupationen är olaglig.

Vad bryr sig väl Turkiet om det?

Medan västvärlden nu är fullt upptagen med kriget i Ukraina har Erdogan ökat trycket på Grekland. 26 till 28 april i år kränkte turkiskt flyg flera gånger grekiskt luftrum.

Då ska man komma ihåg att EU i ett uttalande 16 oktober 2020 fördömde Turkiets handlande i östra Medelhavet. Angela Merkel förklarade:

“Turkiets beteende, som är provokativt, ökar åter spänningarna, istället för att minska dem.”

Men – sedan dess har provokationerna fortsatt och tilltagit. Under hösten och vintern 2021 skeppades flyktingar från Turkiet till Grekland för att öka belastningen på Grekland, och skapa oro och kaos.

Den 10 februari i år förklarade den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu i ett tal att om inte Grekland upphörde med de ”militära aktiviteterna” på öarna skulle Turkiet ”utfärda en slutlig varning”.

11 april inledde den turkiska flottan en stor marinmanöver där 122 örlogsfartyg ingick, området för manövern var Egeiska havet, Svarta havet och Medelhavet. I övningen ingick att erövra öar.

Samtidigt presenterade den turkiska vapentillverkaren Roketsan en ny kryssningsrobot. Det väckte viss uppmärksamhet att den presenterades och marknadesfördes med en video där det såg ut som om den avlossades mot en grekisk ö.

Och alltmedan Turkiet mer och mer öppet hotar Greklands öar, förhandlar Sveriges regering med Erdogan om att denne ska släppa in Sverige i Nato. Men Erdogan känner sig ju hotad av att Sverige tillåter PKK:s sympatisörer att ha en åsikt när de vistas i Sverige.

Vad säger då Nato om konflikten mellan Turkiet och Grekland, två länder som båda är Natomedlemmar?

Natos ståndpunkt är att man inte lägger sig i, man anser att det asiatiska, öppet aggressiva Turkiet, som har världens 13:e största krigsmakt ska komma överens med det fredliga, europeiska Grekland som har världens 27:e största krigsmakt. Det är lite oklart hur den ståndpunkten kan härledas ur Natos stadgar.

Boris är chefredaktör för Morgonposten.