Den svenska polisen säger sig göra allt den kan för att få fram pass till medborgarna. När den lyckats minska väntetiden för ett besök på passcentralerna från något höga 40 veckor till under 20 veckor tillstötte ett nytt problem – passmaskinen i Finland brakade ihop.

För att tillverka passen samarbetar polisen med företaget AB Svenska Pass, som ägs av den franska krigsmaterieljätten Thales Group. Det är ett samarbete som sträcker sig långt tillbaka.

2011 vann företaget en upphandling om att tillverka den nya generationens pass, och sedan dess innehåller svenska pass både fingeravtryck, elektronisk signatur och biometrisk identifiering. På sin hemsida beskriver Thales Group det svenska passet som “a piece of art”, och ett konstverk tar tid att tillverka.

Tillverkningen sker i en fabrik i Finland, och i maskinen som gör passen finns en stor cylinder som väger tre och ett halvt ton. Den cylindern har nu gått sönder. Från början sades det att det skulle ta två månader att reparera den. Thales Group äger en liknande maskin i Polen som nu får arbeta övertid. Från besöket på passcentralen tror polisen att det tar 40 dagar innan man får sitt pass.

2017 inleddes en förundersökning mot två poliser som låtit sig bjudas på middagar, kräftskiva och affärsresa till Helsingfors av AB Svenska Pass. Docenten i offentlig rätt Andrea Sundstrand uttalade sig då om olämpligheten i att över huvud taget äta middag med en leverantör mitt under en upphandling.

Hon sa också att alla leverantörer ska behandlas lika, och om man går ut och äter middag med en leverantör så ska man göra det med alla leverantörer. Det går att förstå principen, men det går också att fundera på hur poliserna skulle kompenserat för AB Svenska Pass generositet. De kunde ringt runt till alla som deltog i upphandlingen och sagt: “Hej, bjud oss på kräftskiva”, eller så kunde de avstått från att bli bjudna från första början.

Dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson nåddes av information om att det förekom osunda kontakter mellan de två poliserna och AB Svenska Pass, men han gjorde bedömningen att det handlade om rykten. De två fick fortsätta ansvara för upphandlingen värd 730 miljoner kronor.

Åklagaren Håkan Roswall tyckte att det måste få förekomma viss representation under en pågående affärsrelation, och lade ned förundersökningen i september 2018. Med “pågående” kan Roswall ha syftat på att passtillverkaren vann den föregående upphandlingen 2011. Om den har Dagens Nyheter skrivit att:

“[…] en av de poliser som har anmälts för mutbrott hade en nyckelroll när samma passtillverkare vann ett miljardkontrakt år 2011. Polismannen övertalade dåvarande justitieministern Beatrice Ask om att få göra ett undantag från upphandlingslagen. Leverantören fick i praktiken ett kontrakt utan konkurrens.”

Polisens internrevision släppte en rapport 2019 där man pekade på flera brister i hur köp och upphandlingar sker. 2020 förnyades avtalet mellan polisen och AB Svenska Pass.

Mutor i offentlig sektor ökar

Organisationen Transparency International, som arbetar globalt mot korruption, säger att Sverige tappar mark gentemot övriga nordiska länder. De säger att vänskapskorruption är vanligare än rena mutor, men ändå kan man hitta flera exempel på hur tjänstemän i offentlig sektor, och direktörer i statliga och kommunala bolag, har skott sig på att representera skattebetalarna.

Securitas mutar kommunala chefer

I SVT:s Uppdrag granskning fick man i onsdags se hur två kommunala tjänstemän i Malmö stad lät sig mutas av säkerhetsföretaget Securitas, när de åkte med på en nöjesresa till London. Där bjöds de på middagar, alkohol och besök på salsaklubb av en högt uppsatt chef och en säljare från företaget.

Senare vann Securitas en upphandling om att sköta säkerheten på otrygga Möllevångstorget och en av de två tjänstemännen satt med i gruppen som beslutade att ge uppdraget till säkerhetsföretaget.

En bjudresa till London handlar inte om några jättebelopp, men för Securitas är Malmö stad en kund som genererar intäkter på tiotals miljoner kronor. Uppdrag granskning kunde också visa att den höga chef som bjöd på resan har en åtminstone tioårig vänskaplig affärsrelation till en av tjänstemännen.

Mutad chef flyttade in i slott

I februari 2021 dömdes den före detta fastighetschefen på Statens fastighetsverk, Mikael Sackleen, till fyra års fängelse för grovt tagande av muta och grov trolöshet mot huvudman.

Sackleen bedömdes ha skott sig på mutor till ett värde av 7,6 miljoner kronor genom att låta myndigheten renovera två av hans fritidshus, och betala fakturor på flera miljoner till byggbolag utan att arbete utfördes. Själv bosatte han sig på Rosersbergs slott.

Även tre entreprenörer i byggbranschen dömdes, och den som fick hårdast straff dömdes till två och ett halvt års fängelse.

Chef på Kriminalvården fick miljoner

Det finns fler fastighetschefer som skaffat sig fina sidoinkomster genom att ta emot mutor. En är Rolf Swenson, som var det på både Kriminalvården och Rikspolisstyrelsen. När hans fall kom upp till hovrätten i mars 2016 skärpte den tingsrättens straff med tre månader, och dömde honom till tre och ett halvt års fängelse för flera grova mutbrott.

Swensons gode vän Göran Henriksson ägde byggbolaget Henova. De två, och en ägare till ett arkitektbolag, trixade sig till många fördelaktiga kontrakt och privata arbeten åt Swenson.

Korruptionen pågick i många år, och åklagaren i målet menade att mutorna kunde uppskattas till nästan 40 miljoner, och förlusterna för staten till cirka en halv miljard kronor.

IT-skandal i vården

Efter många turer med bland annat en rättegång som fick göras om, föll domen i mars i år i härvan kring it-företaget Vårdinnovation.

Malmö tingsrätt dömde vd:n Damon Tojjar till fyra års fängelse för grovt givande av muta och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman. Tjänstemännen Bengt Linde och Jonas Gallon från Region Skåne dömdes till tre och ett halvt års fängelse för grovt tagande av muta och grov trolöshet mot huvudman.

Det hela gällde en upphandling av ett, potentiellt, revolutionerande datorprogram för vården, kallat Vårdexpressen, som skulle kunna ta emot information från patienten och ge förslag på provtagning och behandling. Vårdinnovation och deras datorprogram vann flera upphandlingar och skulle köpas in till vårdcentraler i Skåne, Västra Götaland och Dalarna. Kontrakten var värda nästan en miljard kronor.

Linde kommunicerade löpande med Tojjar och gav tips från insidan på hur han skulle navigera sig igenom upphandlingsprocessen för att till slut kunna vinna den. Tojjar anställde Lindes fru och lovade även honom en anställning i framtiden.

Gallon satt med i expertgruppen för upphandlingen och han och Tojjar hade också tät kontakt under processens gång. Han blev också lovad anställning på Vårdinnovation, och dessutom delägarskap och plats i styrelsen.

Skåne och Västra Götaland avbröt samarbetet när oegentligheterna började uppdagas. Dalarna gick vidare, men det tog stopp när företaget försattes i konkurs i januari 2021. De tre männen ska solidariskt betala ett skadestånd på 25 miljoner kronor till regionerna Skåne och Västra Götaland.

Fotboll och bostadsbolag

I dagarna avslutades rättegången mot kommunala Östersundshems förra vd och vice vd, Daniel Kindberg och Hans Carlsson, och Pilgrimsta Hus Byggs vd Mats Gustafsson. De inväntar domen från Östersunds tingsrätt, som kommer i juni.

I Kindbergs och Carlssons fall gäller det grovt mottagande av muta, och i Gustafssons fall grovt givande av muta.

Kindberg och Carlsson har haft konsultbolag vid sidan om sina anställningar på Östersundshem, där de fakturerat Pilgrimsta Hus Bygg 5,5 respektive 4,7 miljoner kronor. De försvarar sig med att konsultuppdragen gällt projekt utanför Östersunds kommun, främst i Åre och Mälardalen.

Chefsåklagaren Martin Bresman yrkar på mellan två och ett halvt och tre års fängelse för de tre, och att Kindberg och Carlsson bland annat ska betala hela sina konsultarvoden till staten som förverkat utbyte av brott. Han vill också att Gustafsson ska betala 3 miljoner kronor i företagsbot.

Avatar photo
Peter är reporter på Morgonposten.