Den 21 maj är det parlamentsval i Australien. Då röstar befolkningen om vilka som ska sitta i senaten och underhuset. Det har varit en minst sagt händelserik mandatperiod, med pandemin och situationen med Salomonöarna som präglat den mest.

Landet styrs just nu av en regering ledd av premiärminister Scott Morrison från koalitionen av liberaler och nationalister. Australiens liberala parti är ett center-höger-orienterat parti som utgör den ena halvan av koalitionen. National Party of Australia utgör den andra halvan och representerar främst jordbrukare och landsortsväljare. National Partys ledare Barnaby Joyce är vice premiärminister.

Koalitionen har vunnit tre val i rad och siktar på en fjärde seger. 2019 vann man 51,53 procent av rösterna, en uppgång med 1,17 procentenheter från segern 2016. Morrison har suttit en hel mandatperiod, vilket är ovanligt för australiska premiärministrar. Den senaste att lyckas med detta var John Howard som satt 1996 till 2007. Noterbart är att samtliga partiledare för de större partierna i årets val är män.

Främsta utmanaren till ett fortsatt koalitionsstyre är Australiens arbetarparti, som leds av Anthony Albanese. Trots sitt namn är partiet inte längre en del av den socialistiska internationalen, utan tillhör nätverket Progressiva alliansen som bildades 2013.

Händelserik mandatperiod

Den senaste mandatperioden har präglats av ett par större händelser. Till exempel hade man stora bränder som svepte över landet 2019 till 2020. En annan var en skandal som briserade i januari 2021, då flera anklagelser om sexuella övergrepp och våldtäkter dök upp. Det största som hände var dock coronapandemin och Australiens stränga nedstängningar.

I juni 2019 bröt ”Black Summer” ut, omfattande skogsbränder som ödelade över 240 000 kvadratkilometer land och förstörde närmare 6 000 byggnader. Kostnaden för skador på egendom och annat uppgår till 713 000 000 kronor, den dyraste naturkatastrofen i Australiens historia.

Morrison fick kritik för att hans regeringskoalition inte tror på mänskligt skapade klimatförändringar. Enligt kritiker var den extrema torkan som föranledde bränderna skapade av global uppvärmning. Han fick också kritik för att han under krisen åkte på semester till Hawaii med sin familj.

I februari 2021 briserade en sexskandal i parlamentet. Två olika anmälningar om våldtäkter kom in, en mot Brittany Higgins som ska ha skett 2019 av en kollega. En från 1988 där riksåklagaren Christian Porter anklagades för att ha våldtagit en 16-årig flicka. Det skapade en debatt om sexuella trakasserier på arbetsplatser och misogynt beteende. Regeringen och Morrison fick negativa opinionssiffror från både opposition och egna väljare, som tyckte att man hanterade situationen dåligt.

Pandemin

Morrisons regering har fått mycket beröm för sin hantering av covidpandemin. Strax efter utbrottet 2020 instiftade man ett nationellt kabinett med samordningsansvar. Man var ett av få länder med en uttalad nollvision för covid-19, med social distansering, masktvång och rigorösa nedstängningar av städer. Restriktionerna lättades först i slutet av 2021 när 90 procent av befolkningen vaccinerat sig.

Morrisonregeringen fick mycket beröm av likasinnade för att ha de hårdaste pandemirestriktionerna i Västvärlden. Samtidigt fick han en del kritik för att utrullningen av vaccinen skulle tagit för lång tid.

Aukus, Salomonöarna och Kina

I september 2021 slöt Australien, USA och Storbritannien Aukus-pakten. Det innebär att Australien kommer få hjälp av de övriga två medlemmarna att utveckla atomubåtar. Dessutom kommer man fördjupa sitt övriga militärteknologiska samarbete.

Pakten kritiserades hårt av både Frankrike och Kina. Frankrike och Australien hade redan ett avtal om atomubåtar, som tvärt avbröts. Frankrike kallade hem sina ambassadörer från Australien och USA som protest. Från Kinas håll menar man att avtalet är en upptrappning och att drivkrafterna är en kalla kriget-mentalitet.

Relationen mellan Australien och Kina har också kraftigt försämrats i närtid på grund av den politiska situationen på Salomonöarna. Kina har slutit ett säkerhetsavtal med regeringen på önationen, vilket många tror kommer leda till att man etablerar en militärbas där i framtiden. Avtalet kommer ge kinesisk militär juridisk immunitet vid ingripanden på Salomonöarna och tillgång till hamnar, bland annat. Australien ser Stilla havet som sin intressesfär och önationen ligger relativt sett nära Australien, öster om Papua Nya Guinea.

Oppositionens mål

Albanese tillhör vänsterfalangen i Arbetarpartiet. Han är republikan, för abort och eutanasi. Han är positiv till förnyelsebar energi som han anser är framtiden för Australien. Han beskriver sig som en icke praktiserande katolik av italiensk och irländsk börd.

Hans och partiets vallöften är bland annat att stärka den offentliga sjukvården och sänka kostnader för förskola. Man vill också satsa på fler universitetsplatser och annan vidareutbildning. Över lag är kampanjen inriktad på klassiskt socialdemokratiska reformer, blandat med inslag av feminism, miljö, satsningar på ursprungsbefolkningen och liknande.

Opinionsundersökningar

Det finns två populära sätt att göra opinionsmätningar inför australiska val. Det första är att fråga vilket av de två stora partierna en väljare föredrar. Detta då det traditionellt stått mellan två block och mindre partier spelat en obetydlig roll. Det andra sättet är att mäta specifik partilojalitet, där alla partier räknas in.

I den första grafen ser vi att Morrisons koalitionsregering började tappa i mätningarna någon gång i mitten av 2020. Man låg då på ungefär 51 procent, men tappade ner till 45 procent i februari 2022. För närvarande skulle 47 procent rösta på Morrison och 53 procent på Albanese.

Tittar man på samtliga partier ser man också en vikande trend för Morrison. Där ligger man nu på runt 35 procent, vilket är samma som Arbetarpartiet. Det största av de små partierna är miljöpartiet, Greens, som ligger på 14 procent.

Stötta Morgonposten

Den fria pressen krymper för varje år som går. När den gamla annonsfinansieringsmodellen inte längre är lönsam väljer allt fler nyhetsredaktioner att vända sig till staten för allmosor och bidrag eller säljer tidningen till globalistiska storbolag; ofta både och. Oavsett blir resultatet detsamma: en slätstruken och agendadriven journalistik där sanningen inte länge står i fokus.

Morgonposten har privilegiet att fortfarande kunna rapportera fritt och oberoende om världshändelser utan att riskera bli tystade. Men för att kunna fortsätta vårt viktiga arbete förlitar vi oss på våra läsares genirositet som är beredda att betala för nyheter.

Om du också vill vara med och stötta Morgonposten är det bästa sättet att prenumera på EXTRA! för bara 99 kr/månaden. Förutom att du hjälper oss att fortsätta driva Morgonposten får du även tillgång till exklusiva reportage, dokument, domar, landets mest intrerssanta kommentarsfält samt vårt anonyma forum där du kan diskutera nyheterna vidare.

premumerera på EXTRA!
Profilbild
Filip är reporter på Morgonposten.