Utrikesminister Ann Linde talar om Nato-inträde som “konfliktavhållande”. Men vad betyder egentligen “konfliktavhållande”? Och hur gick det till när försvarsminister Peter Hultqvists nej till Nato blev ett ja? Och vad hände med den Ulf Kristersson som jublade när regementet i hans stad lades ner – det behövdes liksom inte; nu vill han se ett Nato-inträde för försvaret har blivit viktigt.
För att förstå förändringen måste man studera hur politikernas syn på krig och försvar förändrats de senaste 30 åren. Det har satt sina spår i språket och vi har därför sammanställt ett lexikon så att du bättre kan se hur ord fått ny betydelse, eller varför de försvunnit.
Anfall. Ordet bör ej användas när det gäller svenska militära aktiviteter. Sverige har ingen krigsmakt utan enbart en försvarsmakt. Därför bör heller inte ord som ”attack” och ”angrepp” användas. Tanken bygger på den grundläggande doktrinen för svensk försvarspolitik: ”Det är aldrig ens fel att två träter”.
Se även under A: ”Apatisk”.
Befäl. Person med dekorativ och symbolisk uppgift i Försvarsmakten. Befäl hade tidigare till uppgift att beordra underlydande att genomföra noga angivna uppgifter. Uppgiften är numera mer att fungera som HR-resurs och samtalsledare i plutoner och kompanier.
Även om befälsfunktionen inte existerar i sin traditionella roll inom Försvarsmakten existerar den i förhållande till Nato. I gemensamma övningar mellan svensk trupp och Nato-trupp eller vid insatser i främmande länder (se ”Afghanistan” och ”Libyen”) kan amerikaner inta en befälsfunktion gentemot svensk militär.
Blackface. Beskriver fenomenet att en vit person färgar ansiktet svart för att på så sätt skapa intryck av att personen är av afrikanskt ursprung. Beteendet anses numera vara rasistiskt och förkastligt. Detta har omöjliggjort svenska militära operationer nattetid eftersom sådana kräver att soldater svärtar ansiktet för att försvåra upptäckt. Detta har inneburit en avsevärd förbättring av försvarsbudgeten eftersom övertidsersättning inte längre behöver betalas ut.
CV. Curriculum Vitae, det vill säga en meritförteckning. Granskas när en persons lämplighet ska avgöras vid tillsättning av tjänsteställning – man undersöker om personen har lämplig bakgrund och erfarenhet för uppgiften i fråga. Betraktas dock i Sverige som onödigt vid tillsättande av försvarsminister. Se ”Värnpliktsvägrare”, ”Tolgfors” och ”Hultqvist”.
Drönare. Ersätter i allt större omfattning mänsklig aktivitet på slagfältet. Med detta avses dock ej att Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson då och då dyker upp på en militär övning.
Eunuck. Kastrerad tjänare som förlorat kulorna. Personer som är e. ser ofta med visst förakt på krigsmakten. Politiker som är e. strävar ofta efter att även denna ska förlora kulorna.
Feminism. Vägledande princip för Försvarsmakten samt den svenska utrikespolitiken.
Garnison. Truppstyrka förlagd i befäst ort till dennas försvar. Sverige lade ner de flesta av sina garnisoner när den allmänna värnplikten avskaffades. På grund av det förändrade säkerhetsläget vill nu försvarsminister Hultqvist att vi åter ska få garnisoner. Men eftersom de blir underbemannade och med begränsad utrustning kommer de att mestadels ha en dekorativ uppgift, säger Hultqvist. Han har därför föreslagit att beteckningen ”garnison” byts ut mot ”garnityr”.
Infanteri. Det truppslag inom en armé som strider till fots. Eftersom det ingår i Försvarsmaktens strategi att de egna styrkorna ska lämna så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt kommer de i fortsättningen att utrustas med elsparkscyklar.
Jas-ägare. Sverige är en nation av Jas-ägare, eftersom den skatt medborgarna betalat in använts för inköp av stridsflygplanet Saab Jas 39 Gripen. Det är högst tveksamt om det tillståndet kommer att kvarstå vid en Nato-anslutning eftersom även USA producerar stridsflygplan.
Ja-sägare. Växande rörelse inom socialdemokratin. Där fanns tidigare en dominerande falang som ville ha en stark svensk försvarsindustri (se ”Jas-ägare”). Den falangen har kommit på undantag allteftersom ja-sägarna ökat i antal.
Kommendera. Ej lämpligt beteende. Se ”Beordra”.
Honnör. Militär hälsning. I linje med den feministiska försvars- och utrikespolitiken kommer man i fortsättningen av sluta köna benämningen på militära hälsningar, som därför istället kallas ”hennör”.
Kombattant. Kommer från franskans ”combattant” som betyder stridande person. Enligt folkrätten har en kombattant rätt att delta i strid. En kombattant måste bära uniform, armbindel eller på annat sätt visa på vilken tillhörighet han eller hon har, annars räknas personen som illegal krigsdeltagare enligt Haagkonventionen. I svensk försvarsdebatt beskriver också uttrycket den pacifistiska strömning som anförs av bland annat Gudrun Schyman och Märta Stenevi – rörelsens medlemmar kallas kombat-tanterna. De markerar sin tillhörighet genom att uniformen består av batiktröjor.
Kompis. Ord som ofta används när försvaret ska rekrytera, exempelvis i annonskampanjen: ”Träffa nya kompisar”. Kampanjen kom senare att formuleras som ”Möt nya kompisar” för att undvika att budskapet uppfattades som att de meniga försökte träffa varandra under övningar med skarp ammunition.
Lamentera. Ålderdomligt ord som motsvarar dagens ”klaga”. Ingår numera i de mänskliga rättigheterna, och är därmed en av de rättigheter som ska skyddas av Försvarsmakten. Det har inneburit ett förbud i Försvarsmakten mot att använda det tidigare självklara uttrycket: ”Gilla läget”.
Marin. Stridskrafter till sjöss – skulle säkra Sveriges östra flank och Östersjön. Den försvarsplanering som utvecklats under de senaste veckornas Nato-debatt i socialdemokratin innebär att den svenska flottan kommer att avskaffas. Som försvarsminister Hultqvist uttryckt det: ”Vad jag förstår behöver vi inte längre flottan. Östra flanken skyddas av Finlands statsminister, som är vår sanna marin”.
Major. Tidigare militär officersbeteckning. Förde ofta befäl över ett helt kompani. Ansvarar numera enbart för kompaniets miljö- och hållbarhetspolitik. När alla militära enheter har – efter krav från Miljöpartiet – utrustades med portabla latriner så fick majorerna ansvar för dessa och betecknas numera som ”Baja-major”.
Nej. Kan komma att betyda ”ja” om det uttalas av person som vill behålla ministerpost. Se ”Hultqvist”.
Officer. Yrke som tidigare gav den som utövade yrket prestige och status. Det kulturella klimatets utveckling i Sverige har gjort att officeren inte längre har samma ställning i samhället; det anses vara finare att vara offer än officer.
Pluton. Beteckning på militär enhet bestående av 20–40 personer. Kommer att ändras på Miljöpartiets initiativ. Partiet menar att ordet för tankarna till ”plutonium” och att omvärlden kan förledas att tro att Sverige är en kärnvapenmakt.
Ulf Kristersson har dock stridit hårt för att beteckningen ska behållas, men då stavas som ”Plutton” – och beteckna det personliga livgarde han vill ha som statsminister. Ingen som ingår i enheten får vara längre än 1,60 meter lång. Det underlättar vid fototillfällen är Kristerssons argument.
Quisling. Används som namn på person som förråder sitt fosterland. Brukas sällan i Sverige eftersom stor oklarhet råder om det överhuvudtaget finns ett fosterland, detta på grund av osäkerheten om landet har en egen kultur värd att försvara. Om någon ändå skulle ägna sig åt fosterlandsförräderi bör det därför i brottsbalken jämställas med snatteri hävdar en del riksdagsmän.
Reinfeldt, Fredrik. Tidigare svensk statsminister. Ihågkommen för att han förklarade att försvaret inte var ett nationellt intresse utan ett ”särintresse”. Tankegången fick stort genomslag i debatten på grund av att R. ansågs vara expert på särintressen efter att ha följt sin fru Filippas karriär i Stockholms landsting. Där privatiserade hon delar av sjukvården och när det var gjort tog hon ett välbetalt jobb som lobbyist hos ett av de företag som bedrev privat vård.
Tampong. Används av kvinnor som menstruerar. Ingår numera som en självklar del av den utrustning som militär personal får. Flygvapnet har dock fört en långvarig kamp för att man istället ska kunna utrusta sin personal med bindor. Detta eftersom dessa kan ha vingar – vilket skulle bidra till att peka på det speciella med flygvapnet.
Underofficer. Befälskategori mellan manskap och officer. Numera betecknas alla former av befäl – även officerare – som underofficer. Det beror på att de förväntas åstadkomma under eftersom krigsmakten saknar tillräckligt med resurser i alla avseenden.
Vapenvägrare. Se ”Försvarsminister”, ”CV”, ”Tolgfors” och ”Hultqvist”.
X. Beteckning för okänd storhet. Används av Peter Hultqvists talskrivare som numera lämnar det utrymme i talet där en ståndpunkt ska uttryckas öppet och markerat med ett ”X” – så att Hultqvist kan fylla i och ändra allteftersom vad som behövs för att han ska sitta kvar och slippa återvända till kommunalpolitiken i Borlänge.
Yggdrasil. I asatron namnet på världens största träd. Antogs stå kvar när världen gick under vid Ragnarök. Vissa forskare menar den korrekta beteckningen i forntiden var ”Yggdrasilo” och syftade på att bara den nation kunde överleva som hade en silo med kärnvapenbärande missiler.
Zoombie. Ska ej förväxlas med ”zombie”, som beskriver en död människa vars kropp återfått livet – men som saknar egen vilja. Zoombie betecknar däremot en person som deltagit i de tre digitala zoom-konferenser som socialdemokraterna genomfört under en vecka för att låta medlemmarna diskutera Nato-anslutning.
Åderlåtning. Oftast medicinsk term för blodavtappning. Har genomförts med kirurgisk precision de senaste 20 åren när det gäller försvarsbudgeten.
Ägiljett. En uniformsdekoration, ofta i guldfärgat garn med en metallspets i ändarna, som bärs över ena axeln. Används bland annat av de officerare i den svenska försvarsmakten som tillhör chefsgrupp. Allteftersom politisk hänsyn började styra över militära behov (sedan 1990-talet) kom ägiljetten istället att kallas ”ägdiljett” för att påtala att en officer alltid var ägd av en politiker.
Ö. Land på alla sidor omgivet av vatten. Kan ibland vara värd att försvara om politiska makthavare i Sverige har sina sommarvisten där. Se ”Gotland”.
Prenumerera för 99 kr/mån!