Stora delar av Indien och Pakistan har drabbats av en värmebölja. Den startade i mitten av mars, flera månader tidigare än den normalt varmaste tiden i juni. Värmen slår rekord och har tagit myndigheterna på sängen. Värmeböljor är dock inget nytt för Indien och bara under 2000-talet har man haft ett antal med rekordtemperaturer.
Totalt har 25 dött i Indien och 65 i Pakistan, men exakta siffror är svåra att få. I nordvästra och centrala Indien har man uppmätt de högsta temperaturerna för april på 122 år. I New Delhi låg temperaturen på över 37 grader flera dagar i rad, i delar av Pakistan på 48 grader.
Det unika med årets värmebölja är dels att den startade så tidigt på året. Men också att den täcker enorma landmassor i två länder, och har stannat länge. Det har heller inte varit några svalkande nätter, temperaturen har parkerat på minst 30 grader då.
I vissa delstater har skolorna hållit stängt och folk har stannat inomhus. Detta är dock omöjligt för jordbrukare och andra som måste arbeta utomhus.
Fem år i rad har man haft rekordskördar av vete i Indien. Landet är världens näst största producent. Men i år väntas produktionen sjunka med sex procent på grund av värmeböljan, enligt regeringens prognos. Vete är värmekänsligt, speciellt i sista stadiet av mognad. Mognaden sker vanligtvis under den normalt svala våren, men detta har nu ställts på ända.
I Punjab, som sägs vara Indiens kornbod, väntas skörden minska med minst 25 procent i år. Även i Uttar Pradesh och Madhya Pradesh kommer liknande dystra prognoser. Det ser även illa ut för regeringens reserver. Under pandemin delade man ut gratis spannmål till 800 miljoner människor. Detta kommer fortsätta åtminstone till september. Några överskott har man således inte kvar.
Värmeböljan har också ökat efterfrågan på el. Detta har lett till en brist på kol, vilket är huvudkällan för energiproduktionen i Indien. 70 procent av landets el kommer från kolkraft.
Enligt vissa forskare beror värmeböljan på mänskligt orsakade klimatförändringar. Om inte klimatförändringarna bromsas globalt kommer Indien och Pakistan få fler svåra värmeböljor de kommande decennierna. Enligt klimatforskaren Mishra är detta bara en föraning om vad som kommer inom 20 till 30 år.
Värmeböljor är dock inget nytt fenomen i Indien. 2019 var den senaste, som även drabbade Pakistan. Den började i mitten av maj och man uppmätte närmare 50 grader i vissa städer i norra delen av landet. Det var även då oklart hur många som dog.
Men även 1956, 1995 och 1998 drabbades Indien av värmeböljor med temperaturer kring 50 grader. 1998 dog 2500 människor som följd av mördarhetten.
Som jämförelse dog det uppåt 75 000 personer i värmeböljan i Europa 2003, där man har betydligt bättre metoder att beräkna dödsfall.
2016 sattes nationellt rekord i högsta temperatur, 51 grader i staden Phalodi i Rajasthan. 330 miljoner människor beräknades drabbas, i varierande grad. Den officiella dödssiffran var 160 personer.
2002 dog 1030 personer i en värmebölja som svepte över södra delen av landet. Man började föra statistik över värmeböljor i Indien först 1979. Det har skett en ökning av svårare värmeböljor under 2000-talet.
Indien och Sydostasien har högre genomsnittstemperaturer än normalt för sin breddgrad. Det beror på att bergskedjan Himalaya blockerar kall luft från att strömma ned från Sibirien och Centralasien. Det gör att den tibetanska platån i sin tur blir väldigt kall, då kylan stannar där.
Indiens säsonger är sex till antalet och delas in enligt följande: vår (Vasant Ritu), sommar (Grishma Ritu), monsun (Varsha Ritu), höst (Sharad Ritu), för-vinter (Hemant Ritu) och vinter (Shishir eller Shita Ritu). Även om temperaturen är hög under monsunmånaderna är det oftast en enklare period för människor då regnet hjälper mot värmen.
Prenumerera för 99 kr/mån!